Portföljbokslut 2023 - basportföljen

2023 blev ett bra börsår, min egna basportfölj är upp 13,93 % vilket är bättre än index som ligger på 11,32 %. Min portfölj slog även index enbart på aktiedelen ganska rejält med en uppgång på 19,94 % mot index som steg 14,91 %. På räntesidan gick det inte riktigt lika bra utan jag fick nöja med med 5,61 % mot index som slutade på 5,95 %. Jämförelsevärdena är justerade för schablonskatt år 2023 som var 0,882 %.

LF Global och LF Sverige, mitt jämförelseindex med 50/50.

På totalen ligger fortfarande index lite bättre, men det positiva är att avståndet mellan min portfölj och index har minskat, rejält, både enskilt på aktier och räntor samt totalt vilket är gläjdande. Detta samtidigt som jag under det här året varit extra passiv, lat, oengagerad och oinloggad. Soft work pays off.

Enda transaktionen som skedde under året var en försäljning av hela innehavet i Spiltan Högräntefond. Detta efter att i princip samtliga räntefonder på marknaden satt gasen i botten efter de kraftiga nedgångarna under 2022 när räntorna steg kraftigt på kort tid för första gången på fjorton år. När justeringen av värdet på obligationerna blev det som sagt full fart i räntefonderna - utom i Spiltans Högräntefond. Jag skulle vilja likna det vid något slags haveri. Detta är riktigt märkligt med tanke på att Spiltan annars är helt outstanding när det gäller bra och stabila fonder till låga avgifter.

Fördelningen mellan aktier och räntor stängde på 64 % aktier och 36 % räntor, drivet av att aktier utvecklats starkare än räntor under året. Det blir därför en ombalansering i år igen så att vikterna mellan aktier och räntor är 60/40 igen inför 2024.

Räntorna har stabiliserats och förväntas ligga där de ligger och så småningom börja sänkas. Detta är så klart musik för mig som har runt 30 % av aktieandelen i småbolag som historiskt alltid har utvecklats bra när räntebanan varit sluttande.

Det är också glädjande att kronan har börjat stärkas rejält. I skrivande stund kostar en dollar runt en tio, för några veckor sedan var dollarn uppe och nosade på nästan 11,20 kronor. Globalfonderna har gått generellt rejält mycket bättre än mina svenska innehav i år, vilket självklart varit drivet mycket av att kronan försvagats, alltså ändå fram till nu på slutet. Global teknik har haft ett riktigt bra år och är upp med nästan femtio procent vilket är fantastiskt bra medan globalfonden gått ungefär som min jämförelsefond. Totalt sett har båda fonderna slagit mitt egna aktieindex. För en gångs skull blir det bra tajming att även balansera om dessa fonder så att de återigen tillsammans utgör 30 % av aktieandelen, överskottet läggs istället i den svenska aktieandelen.

Robur Global och Technology vs LF Global

Svenska investmentbolag levererade via Spiltan Investmentbolag går också bättre än den svenska indexfonden vilket är glädjande då 30 % av min aktieallokering ligger här. Spiltan Stabil kom in fyra procent under indexfonden i år, men den följer ändå med skapligt och på lite längre sikt så leder Stabil över index, rejält.

Svenska investmentbolag går bättre än index.

Slutligen har vi de svenska småbolagen, som också är 30 % av min aktieallokering.

Svenska småbolag, har haft det lite tufft i år.

Småbolagen har legat strax under det svenska indexet i år, trots ett surt år under 2022. Men återhämtningen under hösten har varit fenomenal och har utifrån perspektivet ökad förväntad avkastning när man legat efter index ett tag i kombination med peakad ränta och kanske rentav sänkt ränta kan vi ha ett perfekt utgångaläge för ett trevligt år för småbolag.

Mina ränteinnehav 2023.

Räntefonderna det här året har inte heller gått särskilt tokigt. Spiltan Räntefond har gett 6,83 % vilket är otroligt bra, tack och lov har jag en rejält andel av mina räntor i just den här fonden. Men av de andra fem fonderna har tre gått bättre, särskilt fonderna från Case. Atlant Opportunity som bara delvis är en räntefond har gått sådär men får ändå godkänt. Som jag nämnde tidigare här ovan är det endast haveriet i Spiltan Högräntefond som dragit ner totalresultatet för räntor, den fick även helt lämna portföljen i somras med tanke på det usla resultatet. Den kommer inte att göra comeback i min portfölj inför 2024 heller.

Summerat får man ändå vara nöjd, jag har med undantag för justeringen av räntefonden i somras gjort absolut ingenting utan bara låtit innehaven tuffa på, och det har med facit i hand varit bra för utvecklingen i min portfölj.

Skönt att kunna fokusera på annat.

Så här har det i alla fall gått i år och de senaste tre åren, tabeller enligt nedan.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022	-18,80 %	-11,40 %	-7,40 %
2023	19,94 %	14,91 %	5,03 %
Totalt	20,77 %	31,86 %	-11,09 %
CAGR	6,49 %	9,66 %	-3,17 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022	-5,58 %	-1,80 %	-3,78 %
2023	5,61 %	5,95 %	-0,34 %
Totalt	2,91 %	6,06 %	-3,15 %
CAGR	0.96 %	1,98 %	-1,02 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022	-13,52 %	-7,56 %	-5,96 %
2023	13,93 %	11,32 %	2,61 %
Totalt	14,03 %	21,72 %	-7,69 %
CAGR	4,48 %	6,77 %	-2,29 %

Marknaden kommer att välja vinnarna åt dig

Ben Carlson skriver skarpt om hur indexfonderna, väljer vinnarna åt dig. Merparten av all avkastning som genereras av de största bolagen genereras innan de blir riktigt stora. Som indexinvesterare är du garanterad att kunna ta del av den här avkastningen eftersom du äger alla aktier i ett index.

Senaste tio åren har vi sett hur många techbolag passerat gamla klassiska storbolag. Hade man köpt dessa innan 10-talet hade man haft en fantastisk resa, problemet var bara som vanligt att det var få som såg t ex cloud-trenden komma innan det var för sent.

Eller såg du framför dig på 90-talet hur Amazon tjugo år senare skulle bli ett av världens största bolag genom sitt AWS? Eller hur Microsoft efter att ha stagnerat runt 2000 skulle få en nystart i och med cloud på 10-talet?

Genom att äga indexfonder eller indexliknande fonder får du automatiskt ta del av de här uppgångarna samtidigt som all statistik indikerar att när bolag väl har nått toppskiktet av de största bolagen, är merparten av avkastningen redan genererad.

Förväntad avkastning och mean reversion

Sommaren är snart över och jag noterar som alltid Avanzas inlägg om vilka aktier och fonder som har köpts och sålts mest under månaden. Under juli kan vi se att globalfonderna toppar köpen allt mer och småbolagsfonderna ligger högt på säljlistan. Det är lite deja vu över det här beteendet. Som många säkert redan noterat går globalfonderna betydligt bättre än de svenska fonderna, mycket bättre faktiskt Just nu. Med stöd i statistik och forskningen vet vi att det inte är bra för den långsiktiga avkastningen att satsa på det som gått bäst på kort sikt.

Två saker:

1)

Desto mer något har gått ner, ju högre kommer den framtida förväntade avkastningen vara/bli.

2)

Mean reversion. Över tiden tenderar de aktier som gått sämre än de som gått bättre, att komma ikapp.

Sjävklart gäller ovanstående inte enskilda aktier utan på gruppnivå.

Vill man, med statistik och forskning, maximera möjligheterna att få bäst avkastning på lång sikt bör man alltså ta sig en funderar innan man ökar inköpen i globalfonder på bekostnad av till exempel småbolagsfonder (och svenska aktier generellt) som just nu går lite sämre än globalfonderna.

Halvtid 2023 - aktiva portföljen

Så var första halvåret 2023 avklarat och det har blivit dags för en avstämning  av min aktiva portfölj, som sedan start än så länge följer närmast exakt samma upplägg som min basportfölj för tillfället, men med undantaget att den är allokerad 100 % till aktier och nyinsättningar sker regelbundet. Det har varit ett bra år och jag kan konstatera att jag har slagit mitt index även i den här portföljen under första halvåret 2023 - även om jag fortfarande sedan start ligger efter index.

Eftersom det sker nyinsättningar regelbundet till den här portföljen använder jag årets startvärde (samtliga insättningar sedan start plus minus utvecklingen sedan start fram till årets början, sedan summerar jag detta värde med samma värde kommande månader plus insättningarna. Därefter användare jag detta värde som genomsnittsvärde för att beräkna avkastningen under perioden. För att jämföra mot index gör jag en simulering av samma upplägg med en portfölj som är 50/50 investerad i en svensk och en global indexfond och justerar denna för årets avkastningsskatt.

Börsåret har alltså inletts väldigt bra, i alla fall på den globala sidan är indexfonden är upp 22,58 %. På svenska sidan är det faktiskt inte alls riktigt lika bra, även om den också är upp med 11,23 %. Inte illa på ett halvår men betydligt sämre än globalt. Utifrån min indexberäkning inklusive justering för avkastningsskatt landar mitt jämförelseindex på 23,70 %. I det här indexet har vi även tagit hänsyn till insättningar som påverkats av avkastningen med start från olika månader under halvåret, som även styrs av att jag löpande allokerar insättningarna till de fonder som haft lägst avkastning vanligtvis, för att hjälpa till att hålla balansen mellan allokeringarna.

Så, utvecklingen för min portfölj landar då på 24,75 % vilket är 1,05 procentenheter bättre än index under perioden. En marginell skillnad men ändå ett steg i rätt riktning.

Totalt sett är min portfölj upp cirka 50 % sedan starten 1 januari 2021 vilket kan jämföras med mitt index som är upp 70 % sedan start. Jag får dock glädja mig år att förväntad avkastning i Sverige och särskilt på småbolagen som haft en lite jobbig start på året har en väldigt bra förväntad avkastning utifrån perspektivet att de nu ligger efter övriga världen. Detta bygger jag på statistik och mean reversion.

Lite allmänt kring mina fonder så ser det ut så här första halvåret (exklusive avkastningsskatt):

45,21 % Robur Technology

23,70 % Robur Globalfond

19,10 % Spiltan Småbolag

16,76 % Index

13,84 % Spiltan Investmentbolag

11,80 % Cliens Småbolag

10,92 % Spiltan Stabil

10,65 % Evli Småbolag

9,51 % SEB Småbolag C/R

7,71 % Enter Småbolag

2,46 % AMF Småbolag

Jämför vi de globala fonderna med globalt index ligger globalfonder marginellt bättre medan teknik slå index mer än dubbelt.

Samma sak när vi jämför svenska fonder med en svensk indexfond så är det visserligen lite mer blandat, men tre av åtta går bättre, två av åtta ungefär likadant och två lite sämre.

Utifrån utvecklingen just nu blir det inga rebalanseringar under halvåret utan jag gör precis som förra året och inväntar helårsresultatet innan det blir aktuellt med någon rebalansering. I den aktiva portföljen sker det dessutom regelbundna insättningar som automatiskt bidrar till att hålla balansen mellan de olika fonderna.

Har i nuläget inte heller några planer på att göra några utsvävningar i andra fonder eller aktier, vilket jag enligt mina regler får göra i den aktiva portföljen. Just nu lägger jag den tiden på annat.

Halvtid 2023 - basportföljen

Halva investeringsåret 2023 har per 15 juni passerats. Så här dags för exakt ett år sedan var basportföljen ner med lite drygt en femtedel, sedan återhämtade den sig lite under hösten efter vändningen i september. Sedan starten på investeringsåret, som jag för basportföljen räknar från 15 december året innan, stänger vi halvåret på totalt 11,43 % för hela basportföljen.

Aktiedelen är totalt upp med 17,26 % medan räntedelen är upp 3,20 %.

Andelen aktier ligger på 63,5 % av portföljens totala värde efter första halvåret.

Jag är ju till 70 % investerad i svenska aktier medan mitt jämförelseindex är bygger på 50/50 mellan globala och svenska indexfonder. Länsförsäkringar Sverige Index är upp 7,12 % och Länsförsäkringar Global Index är upp 16,71 %. Det blir jämt fördelat 11,92 % och justerat för ett halvt års avkastningsskatt på delar vi årets schablonskatt på 0,882 % på hälften landar vi på 0,441 %. Drar vi bort den är index upp 11,43 %.

Det innebär att jag ligger 5,83 % bättre än index på aktiedelen under första halvåret 2023.

För räntor jämför jag mig mot Spiltan Räntefond, den har haft en utveckling på 3,15 %. Justerat för avkastningsskatt har den avkastat 2,70 %. Sammanfattat har mina räntefonder gått 0,50 % bättre än index, räntedelen har avkastat 3,20 %,

Totalt sett med utgångspunkt i 60 % aktier och 40 % räntor landar jämförelseindexet, justerat för avkastningsskatt, på 7,94 %.

Totalt har min 60/40-portfölj gått 3,49 %-enheter bättre än index under första halvåret 2023. Eftersom sex månader är en väldigt kort period i de här sammanhangen skippar jag att sammanställa hela utvecklingen från start i december 2020 och sparar den till portföljbokslutet istället vid årsskiftet.

Utvecklingen har alltså överträffat index trots att jag varit investerad med 70 % av aktieandelen i Sverige som på indexnivå gått sämre än globalt index.

Utveckling versus index per fond

33,58 % Robur Technology

17,30 % Robur Globalfond

16,96 % Spiltan Småbolag

11,92 % Index (exklusive avkastningsskatt)

10,25 % Evli Småbolag

9,73 % Cliens Småbolag

8,57 % Spiltan Investmentbolag

6,99 % Enter Småbolag

6,60 % SEB Småbolag C/R

6,44 % Spiltan Stabil

-0,22 % AMF Småbolag

Utan tvekan är det global teknologi som har gjort comeback med besked, starkt drivet sista kvartalet av att AI bubblat upp en en lösning på allt igen.

16 weeks of waste?

Jag fortsätter lite på temat off topic och gör ett inlägg till om hälsa, förra gången skrev jag om hur konditionsträning är kraftigt överskattat som enskilt verktyg för viktnedgång och hälsa. Innan dess handlade det om det ickekorrelerande sambandet mellan svenskarnas träningshets och ohälsa. Den här gången tänkte jag istället uppmärksamma alla olika typer av kortsiktiga träningsupplägg som florerar på marknaden för tillfället. En av de mer kända är 16 weeks of hell som för några år sedan uppmärksammades i någon av våra reklamkanaler.

I korthet går det ut på att man följer ett kost- och träningsprogram under sexton veckor för att sedan vara i sitt livs form. En så kallad quick fix. Det är så klart jättebra att människor kommer i form, tappar överflödigt kroppsfett, får bättre kondition, bättre blodvärden, bättre självförtroende och bättre kondition. Min invändning är att hela upplägget är en quick fix.

Alla som sysslar seriöst med träning och hälsa vet att det finns inga quick fix som är bestående. Hälsa är färskvara och behöver underhållas livet ut för att det skall vara någon mening. Ofta brukar företagen bakom de här uppläggen visa upp klassiska före- och efterbilder, ofta med helt fantastiska resultat. Deltagarna som utför dessa skall så klart ha en stor eloge för att de tagit tag i sin egen hälsa och plikttroget utfört ett hårt träningsprogram under några månader - det är inte här som problemet ligger.

Problemet ligger i att det är långt ifrån alla som får de resultat som visas upp, vilket inte heller är huvudproblemet, eftersom de flesta sannolikt uppnår någon form av förbättring under genomförandet - det riktigt stora problemet är att vi inte vet hur formen bland deltagarna ser ut ett, tre eller fem år efter genomförandet. Jag har hittills inte sett en enda statistisk sammanställning på hur det gått för deltagarna några år efteråt.

Om det hade varit så att resultaten varit bestående hade jag varit övertygad om att detta lyfts fram i sammanhanget också, men den här redovisningen verkar utebli. Rent anekdotiskt kan jag bekräfta att jag sett flera fall där personer som genomfört just 16 weeks of hell där tillståndet några år efter genomförandet varit värre än det var innan man genomförde programmet. Alla som har någorlunda insikt i träning och hälsa vet dessutom att hälsa till största delen är färskvara. Det räcker alltså inte med att det finns en fortsättningskurs, det löser ytterligare bara en liten del av detta ultramaraton.

Så vad är alternativet till snabba lösningar?

Långsiktiga lösningar.

Den som vill göra en förändring i sitt liv inom området hälsa behöver sätta upp en plan som varar livet ut, där goda vanor införs på ett sådant sätt att de blir bestående, då blir det helt ointressant om det tar sexton veckor eller 120 veckor att nå sitt mål. Det viktiga är att man kan hålla sig runt sitt mål livet ut när man väl kommer dit. Snabba viktnedgångar är sällan bra för kroppskompositionen, man tappar onödigt mycket muskler istället för kroppsfett. Det är inte vikten som är det relevanta utan mängden fett man bär omkring på.

Om man successivt gör förändringar som blir bestående kommer du att när du nått ditt mål kunna fortsätta ungefär som när du var på väg att nå ditt mål - dina vanor och ditt beteende blir en livsstil där du har förutsättningar att behålla dem livet ut - men kanske med lite extra utsvävningar.

Att göra bestående förändringar är sällan lätt, men en viktig del är att de passar in i ditt övriga liv. Det innebär inte att man kan strunta i att göra prioriteringar, men att träna dubbelpass sex dagar i veckan, ta med sig matlådor överallt och aldrig kunna ha dagar när man får äta vad man vill kommer inte fungera för 99 % av befolkningen.

Gör man förändringar som innebär att man hittar träningsformer är synkade med det övriga livet som man tycker är kul och vill utvecklas inom är chanserna att du fortsätter utöva aktiviteten under lång tid mycket högre. Utöver det är det vardagsmotion och hållbara kostvanor sannolikt ännu viktigare. Att få tid till träning flera gånger i veckan kan vara svårt under vissa perioder i livet, men att inte hitta smarta lösningar för vardagsmotion och kosthållning finns det inga ursäkter för.

Konditionsträning är kraftigt överskattat

Dags för ytterligare ett inlägg som är helt off topic. Först lite confirmation bias om löpning. Det här inlägget är egentligen en uppföljare på ett tidigare inlägg om träning, hälsa och övervikt. Väldigt många verkar ha en stark övertro på att olika former av konditionsträning, inte sällan löpning, är lösningen på deras hälsoproblem.

Löpning må vara fantastiskt i bemärkelsen att det ger helt fenomenala effekter på din kondition, rätt utförd i lagom dos och under lång tid. Men i verkligheten är det mer skador och periodiska insatser som verkar vara i fokus. Oavsett hur det är med den saken är det inte löpning jag vill fokusera på i det här inlägget, inte heller alla fördelar som konditionsträning kan ge utan den ofta helt felaktiga kopplingen mellan konditionsträning och viktnedgång som verkar ha blivit något slags sanning. Enstaka konditionspass är inte heller automatiskt en kompensation för en i övrigt stillasittande livsstil.

Så här kommer en liten checklista med vad som faktiskt påverkar vår fettförbränning när vi ägnar oss åt konditionsträning utan att ta hänsyn till andra parametrar. Eftersom det är just en lägre vikt som är i fokus när många ägnar sig åt konditionsträning.

1. Aerobisk aktivitet ökar aptiten. När kroppen gör av med mer energi frisätts olika substanser i kroppen som gör att aptiten ökar. Om aptiten ökar kommer du att äta mer för att kompensera för den ökade energiåtgången. Oavsett om detta görs medvetet eller omedvetet är ökad aptit ett bra sätt att helt neutralisera den energiåtgång som skapas i samband med konditionsträning. Eftersom aptit kan vara ett väldigt starkt begär är det sannolikt att kroppen överkompenserar och nettoeffekten blir att du ökar i vikt.
2. Aerobisk aktivitet minskar dina vardagsaktiviteter. I samband med att vi spenderar energi i samband med planerade aktiviteter kommer kroppen att vilja kompensera för den ökade insatsen genom att reglera dina vardagsaktiviteter, vilket kallas för NEAT (Non Exercise Activity Thermogenesis). Detta innebär att du, oftast omedvetet, kommer att bli lite mer inaktiv (helt enkelt slöare) i din vardag. Istället för att gå och runt och småpyssla väljer du soffan en timme extra. Det finns tiotals sådana här aktiviteter som vi omedvetet riskerar att välja bort vilket ger ett lägre energiuttag i vardagen. Nettoeffekten av din konditionsinsats minskar alltså i slutet av dagen.
3. Aerobisk aktivitet minskar basalmetabolismen. Kroppen är fantastisk på att spara energi, vilket i grunden är en överlevnadsinstinkt. När energiuttaget blir större genom aktivitet har kroppen flera möjligheten att dra ner på grundförbränningen. T ex kan kroppen dra ner på värmeproduktionen eller energin som går åt för att hålla igång våra organ. Något som många kan känna av är till exempel att man kan bli lite frusen om man ätit för lite, det är ett sätt för kroppen att dra ner på energiåtgången i viloläget, man sänker värmeproduktionen helt enkelt.
4. Aerobisk aktivitet försvårar framtida viktnedgång. Om man börjar konditionsträna med syftet att förbränna fett utan att ta hänsyn till vad man äter kommer kroppen (oavsett hur du hanterar kosten) vänja sig vid detta inklusive ovan nämnda justeringar. Skulle du i ett senare skede (när du kontrollerar din kost) vilja använda konditionsträning som ett kompletterande verktyg för att öka förbränningen kommer det vara svårare eftersom kroppen redan är van vid att kompensera för konditionsträning - resultatet kan då bli att du måste äta ännu mindre för att fortsätta göra framsteg - istället för att bara fortsätta med samma energiintag och komplettera med konditionsträning. Krångligt att förklara, men poängen är att konditionsträning kan vara ett kompletterande verktyg för att ta sig förbi en platå utan att behöva minska energiintaget till så låga nivåer att man riskerar att få svårt att få i sig tillräckligt med mikronutrienter, plus att överdrivet låga intag av energi är onödigt jobbigt att upprätthålla mentalt.
5. Aerobisk aktivitet försvårar muskeluppbyggnad vilket minskar basalmetabolismen. Konditionsträning är generellt sett inte positivt för att bevara muskelmassan på kroppen (den är ju dessutom bara onödig vikt om man skall förflytta sig, så den gör kroppen gärna sig av med). Förutom alla fördelar med mycket muskelmassa på kroppen generellt så är muskelmassa i synnerhet något som är bra för förbränningen i viloläge. Muskelmassan hjälper dig alltså när du gör ingenting att förbränna energi, det gör även att man kan äta mer och ändå gå ner i vikt eller hålla vikten. Gör man sig frivilligt av med upparbetad muskelmassa måste man alltså äta mindre för att gå ner eller hålla vikten - och det var kanske inte syftet med konditionsträningen? 
6. Aerobisk aktivitet ger låg förbränning i förhållande till nedlagd tid. Vi rundar av med att konstatera att aerobisk aktivitet är ineffektivt sett till hur mycket man förbränner när man utför konditionsträning. En man som väger 80 kg och springer en mil på 50 minuter förbränner runt 700 kcal, brutto. Ett kilo fett motsvarar ungefär 7000 kalorier. Det blir brutto ett tiotal löprundor för att förbränna ett kilo rent fett. Men tyvärr är det bara i teorin. Springer man en mil och brutto spenderar 700 kalorier kompenserar kanske ökad aptit med 100 kalorier, dessutom sänks NEAT med 100 följt av att basmetabolismen kanske också sänker förbrukningen med 100 kalorier. Så nettoförbrukningen blev bara 400 kalorier. Nu krävs det plötsligt 17-18 mil för att förbränna ett kilo fett. Springer man milen två gånger i veckan har man förbränt ett nettokilo efter 9-10 veckor. Att springa milen två gånger i veckan som nybörjare och i det tempot är dessutom förknippat med skyhög skaderisk, vilket innebär att det inte är helt osannolikt att man aldrig kommer hinna springa de där 18 milen innan man behöver ta en paus för att bli skadefri igen. Skaderisken är särskilt hög om man börjar springa otränad i kombination med flera extrakilon inlagrat på kroppen. Under de första tio passen har man kanske tappat en del muskelmassa och därmed minskat sin basalmetabolism eftersom man nu har mindre muskelmassa på kroppen som efterfrågar energi i viloläge och man har nu skapat ett nytt läge där man måste äta mindre bara för att behålla sin vikt. 

Skall vi sammanfatta ovanstående checklista så är alltså konditionsträning som enskild faktor inte ett bra sätt att gå ner i vikt, det kan rentav ha motsatt effekt, om du inte kontrollerar din kost. Så om man vill tappa fett är det snarare i köket (kosten) som man skall lägga sitt fokus (följt av gymmet) där man kan öka sin muskelmassa så att du ökar din förbränning när du gör ingenting. Sedan kan man komplettera med lite lågintensiv cardio om man kommer till en platå eller vill öka tempot i förbränningen lite.

Med det sagt är konditionsträning i övrigt utmärkt att ägna sig åt, men då för helt andra syften än som primär metod för att hålla vikten.

Belåningsgrader

Någonting som sällan uppmärksammas är hur vi beräknar belåningsgrad olika när det kommer till bolån versus belåning i en aktieportfölj.

När vi skall köpa hus beräknar vi belåningsgraden utifrån aktuellt marknadsvärde på boendet. Du som köper en villa för tio miljoner kronor och själv slantar upp två av dessa miljoner och sedan tar ett lån på åtta miljoner får då en belåningsgrad på lånet genom marknadsvärdet. Alltså 80 %. Detta anses vara helt normalt i dagsläget.

Den som däremot sätter in en miljon kronor i eget kapital i en portfölj för att investera i aktier får en helt annan utgångspunkt när det gäller belåningsgrad. Här börjar man ofta i andra änden och tittar på lån i förhållande till insatt kapital. Adderar man ett lån på kanske 20-30 procent av eget kapital anses detta vara ganska mycket.

Räknar man på samma sätt på huslånet skulle belåningsgraden i förhållande till insatt kapital vara fyra gånger, eller 400 %, något som skulle vara helt otänkbart i aktiesammanhang under normala former.

Tyvärr är massiv belåning det som gäller för den som inte har ett stort eget kapital om man vill köpa boende utan lån eller med liten belåning, men det här hade man på samhållsnivå göra mycket smartare. Om ingen, från början, hade fått låna mer än t ex 100 % av eget insatt kapital skulle det hållit tillbaka bostadspriserna rejält och vi skulle sannolikt ha en helt annan situation på bostadsmarknaden.

Vältränad och fet?

Dags för lite samhälllsreflektioner utan för det ekonomiska området. Det sägs att svenskar är det folk i Europa som tränar mest, sju av tio bland de vuxna tränar regelbundet. Samtidigt är vi fetare än någonsin med nya rekord som presenterats under våren från Folkhälsomyndigheten.

Under 2022 sprängde vi 50-procentgränsen och hela 51 procent av de vuxna svenskarna är nu överviktiga eller har fetma. Men att det bara skulle röra sig om halva befolkningen är snällt räknat eftersom man använder sig av BMI-måttet. BMI (body mass index) räknas fram genom att ta vikten genom längden i kvadrat. Värden mellan 18-25 definieras som normalviktiga och allt över 25 är övervikt, gränsen för fetma går vid värdet 30.

Problemet med BMI är att det inte tar hänsyn till vad vikten består av, och problemet är inte att det möjligtvis kan finnas någon procent av befolkningen som har ovanligt mycket muskler, utan snarare är det mycket sannolikt att en stor del av befolkningen har ohälsosamt lite muskler på kroppen till följ av inaktivt leverne. Liten mängd muskelmassa gör alltså att det finns en stor grupp individer som klarar 25-gränsen på BMI-skalan trots att de har alldeles för mycket fett på kroppen.

Det finns studier som indikerar att andelen överviktiga, med hänsyn tagen till vad som anses vara en hälsosam mängd muskelmassa, istället ligger på runt 70 procent av befolkningen. Alltså nästan 50 procent fler än andelen överviktiga enligt BMI. Tragiskt.

Samtidigt läser vi den ena efter den andra kartläggningen av hur mycket vi svenska rör på oss. Enligt vissa undersökningar tränar sju av tio svenskar regelbundet. Samtidigt finns det andra studier som indikerar att nära hälften av den vuxna befolkningen har så dåligt hälsotillstånd att de inte klarar av att gå en rask promenad i tio minuter utan att bli andfådda eller ta paus (sic!). Om det stämmer så är det sensationellt i dubbel bemärkelse, både att det är så många och att man drar gränsen för dålig kondition på en så låg nivå.

En vuxen person utan några skador eller andra begränsningar borde rimligtvis klara att gå en mil i promenadtempo utan någon större ansträngning (alltså inte springa, utan gå!) för att definieras som en individ som inte har dålig kondition. Vi pratar alltså om vuxna i åldern 16-64 år, inte en pensionärer är med i undersökningen.

Så trots att vi är Europas mest tränande folk, är två av tre feta, och varannan har katastrofalt dålig kondition. Det går inte riktigt ihop det här.

Till att börja med kan man starkt ifrågasätta vad som definierar regelbunden träning. Friskis och Svettis definierar en aktiv medlem som en som tränar minst en gång varannan vecka, i snitt. Vi kan också fundera på hur hög kvalitet som träningen utgörs av bland de sju av tio som tränar regelbundet.

De andra två faktorerna som vi kan lyfta fram är det generella stillasittandet i vardagen. Forskning indikerar att stillasittande inte nödvändigtvis kompenseras av att man tränar några gånger i veckan. Och även om vi är Europas mest tränande folk verkar vi också ligga i topp när det gäller stillasittande.

Den andra faktorn här, som jag tror är den kanske viktigaste av dem alla, är kosten. Det finns studier som visar att den stora merparten av de som tränar inte gör några som helst ändringar i sin kost när de börjar träna.

Jag tror att oavsett om och hur mycket man tränar är det förmodligen viktigare att fundera på vad man stoppar i sig. Slentrianmässig träning med dålig kvalitet verkar alltså inte på långa vägar väga upp dålig kosthållning och en i övrigt stillasittande livsstil.

Det som gör det här ännu mer motsägelsefullt är att allt fler svenskar säger att hälsan är viktigare än karriären - men frågan blir då vad som definieras som hälsa.

Vi svenskar sägs:

• Vara de som tränar mest i hela Europa, 50 % mer än snittet.
• Hävdar att hälsan är allt viktigare än till exempel ekonomin och karriären.

Samtidigt:

• Är vi på samhällsnivå fetare än någonsin, upp till två av tre är feta i åldern 16-64.
• Nästan hälften av den vuxna befolkningen kan inte promenera i tio minuter utan att bli andfådda.
• Vi verkar inte göra några som helst förändringar i kosten.

Väldigt många tycks göra en felaktig koppling mellan träning, som enskild faktor, och hälsa. Istället för att köpa gymkort borde man kanske istället fundera på vad man äter och hur man rör sig i vardagen. Till att börja med. Den där löprundan varannan vecka eller några gånger på sommarhalvåret eller spontanpassen i gymmet kommer sannolikt inte lösa problemet.

Du kan inte backtrada känslor

En tid tillbaka skrev jag ett inlägg om backtrading. Som en uppföljare till det tänkte jag lite mer preciserat utveckla den kanske viktigaste komponenten i detta. Dina egna känslor. Det är sannolikt det största misstaget man gör när man backtradar, även om det finns rätt många fällor utöver det som man kan gå i när det gäller backtrading.

Som rubriken antyder går det inte att backtrada dina känslor, när du sitter med facit behöver du inte ta hänsyn till känslor som sannolikt kommer spela dig rejäla spratt när det du idiotsäkert backtradat istället prövas i presens.

Så förutom vetskapen om att detta är något som gör att backtrading inte återspeglar verkligheten om du försöker dig på att få din backtrading att hända i verkligheten är det bästa du kan göra att försöka gå igenom din tidigare historik och strukturerat försöka minnas och dokumentera hur du uppfattade att dina känslor påverkade dina beslut.

Vad gjorde du rätt, vad gjorde du fel? Och vad kan du göra för att undvika dem i framtiden, eller åtminstone vad kan du göra för att hantera dem och minimera effekterna av dem i framtiden?

Genom en sådan övning där du helt fokuserar på att analysera dina känslor och vilket agerande som de inneburit genom din investeringskarriär hittills kommer du att kunna använda verktyget backtrading på ett betydligt mer effektivt sätt om du använder det för att simulera framtida möjliga upplägg.

Som många gånger tidigare konstaterats är det inte siffrorna när du investerar som är det svåra, utan dina känslor och mentala spratt som gör att du tolkar siffror felaktigt.

Uttagsalternativ till utdelningar

I ett tidigare inlägg skrev jag om de utdelningsfällor som många hamnar i när de bygger upp sitt investerande kring utdelningar. Fokus på utdelningar har visat sig vara förhållandevis osäkert senaste åren, och även om utdelningarna inte blir noll så är den stora risken att avkastningen blir extremt dålig i förhållande till vad man skulle fått med en bredare investeringsstrategi inklusive indexinvestering.

Det finns alltså inget magiskt över utdelningar som många vill göra gällande. Tvärtom leder utdelningsfokus nästa garanterat till sämre avkastning, särskilt om du koncentrerar dig på höga utdelningar och inte ens bolag med förmodad utdelningstillväxt.

Vill du maximera din avkastning över lång tid men ändå vara säker på att kunna göra uttag löpande från ditt investerande finns det betydligt bättre sätt.

Sälja aktieandelar

Det kanske mest uppenbara sättet för uttag är att sälja av aktier eller fondandelar. Här kan du själv bestämma när och hur ofta detta skall göras. Du blir inte beroende av vilka beslut om utdelning ett visst företag gör, istället säljer du det antal aktier som du finner lämpligt vid en lämplig tidpunkt.

Räntor som buffert

De år som det inte är lämpligt att sälja aktier, på grund av till exempel kraftiga nedgångar, kan det vara bättre att istället ta en del av den avkastningen som kommer från räntebärande papper. Eller så kan man mixa uttagen från räntor och aktieandelar.

Ett dåligt år på aktiemarknaden har historiskt ofta gått parallellt med att räntor gått bra, och oavsett så är det bättre för den långsiktiga avkastningen att sälja tillgångar som åtminstone stått stilla eller kanske bara minskat någon procent, istället för att riskera att sälja på eller nära en botten i aktiemarknaden.

Kontantbuffert

Det finns även år då varken aktiekurser, utdelningar eller räntor haft en bra utveckling. Sådana år är klart bättre att helt undvika uttag. Det löser man enklast genom att helt enkelt ha en kontantbuffert som kan användas som alternativ under en lite längre period.

Tänk fem istället för ett år!
Genom att helt släppa utdelningarna och istället jobba med uttag från avkastning på kurser och räntor, är det förmodligen bättre att göra uttag baserat hur något avkastat under en lite längre tid. Istället för att ta ut en viss andel exakt samma tid varje år är det bättre att se uttaget i ett längre perspektiv.

Har något gått upp med 150 % senaste femårsperioden kan man göra ett uttag som du planerar att använda under flera år.

Oavsett hur du gör så är poängen att det finns massor av strategier för att maximera sitt uttag samtidigt som du får bättre möjligheter till en långsiktigt bra avkastning.

Rebalansering ger väsentligt högre avkastning

Intressant läsning i en gammal artikel hos Aktiespararna där det med statistik fastslås att man får väsentligt bättre avkastning, till lägre risk dessutom, genom att rebalansera sin portfölj kontinuerligt mellan aktier och räntor.

I artikeln beskrivs hur en 50/50-fördelning mellan aktier och räntor med årlig rebalansering utvecklats under åren 1990-2008. Portföljen har bestått av svenskt index (lite oklart vad som ingår exakt i det indexet samt vad räntorna består av). Oavsett så vinner den årligen rebalanserade portföljen med hästlängder. Ut utveckla på nästan 600 procent vilket kan jämföras med portföljen som inte rebalanserats som hade en utveckling på 450 procent under samma period.

Nu framgår det inte vad en portfölj med 100 % aktier hade gett, säkert mer, oavsett så är rebalansering något som leder till högre avkastning till lägre risk under längre perioder.

Och just lägre risk är något som garanterat ökar chanserna för att du kommer vilja ha kvar din befintliga strategi under de perioder på börsen som inte är så bra. Dessutom innebär rebalansering ofta bättre resultat i konsoliderande marknader.

Robur Technology - långsiktig avkastning

Robur Technology, globala teknikaktier har sedan mitten på finanskrisen nästan gjort en tiotaggare, det vill säga stigit med tio gånger sin originalkurs. Till och med bättre än Nasdaq 100. Det skall dock sägas att strax efter finanskrisen låg fondens utveckling rätt rejält efter Nasdaq, detta hämtades in med råge på slutet.

Nu är frågan hur länge detta kommer hålla i sig, så man bör vara försiktigt och inte anta att den här utvecklingen kommer hålla i sig hur länge som helst, men oavsett så har vi förhoppningsvis många år framför oss när teknikutvecklingen kommer fortsätta i en fantastisk takt, både innovationsmässigt och avkastningsmässigt.

Här följer en jämförelse med index per rullande femårsperioder de senaste tio åren.

Teknik utklassar globalt index tio av tio perioder senaste tio åren. Särskilt de fem senaste trots ett riktigt dåligt år under 2022. Det har med andra ord varit helt fenomenal utveckling senaste tio-femton åren även om det svängt en del, t ex under 2018 och 2022.

Utdelningsfällan

Jag har ju under en tid haft ett stort fokus på utdelningsinvestering tyvärr, så här i backspegeln ter det sig än mer dumdristigt. Den enkla anledningen till det är helt enkelt att totalavkastningen blir väsentligt sämre, ger falsk trygghet och begränsar urvalet av investeringar på marknaden.

Det finns gott om exempel på bloggare som öppet redovisar sina resultat, tyvärr verkar det som att totalavkastningen sviktar, det verkar helt enkelt vara så att exklusive utdelningarna är avkastningen de senaste åren noll eller negativ. Hur det skall vara hållbart den dagen utdelningarna skall användas till annat än återinvestering kan man ju fundera på. Något jag själv kan bekräfta är utfallet av att investera i aktier som vid investeringstillfället har hög utdelning - (hint: den höga utdelningen är vanligtvis ett tecken på att något inte står rätt till och det är bara en tidsfråga innan utdelningen sänks).

Utdelningar är en fälla, gå inte i den.

Att hävda att utdelningar är säkrare än kurstillväxt må vara sant i teorin under vissa förutsättningar, men det räcker med att titta på de senaste tre åren. Pandemi med politiska interventioner och höga räntor som minskat vinsterna för till exempel fastighetssektorn har visat att utdelningar trots allt inte är så säkra som många vill göra gällande.

Och utdelningar har ställts in tidigare inte minst i samband med finanskrisen i slutet av 00-talet samt i början av 00-talet under lågkonjunkturen som följde efter it-bubblan. På bara lite drygt två decennier har vi haft tre perioder där utdelningarna på olika sätt varit i fara. Samtidigt har den långsiktiga kursutvecklingen under samma period varit fenomenal - om man inte envisats med att fokusera på lågavkastande aktier med utdelningar i fokus.

En annan take med detta är försöken att kompensera risken att utdelningen uteblir i enskilda bolag genom extrem diversifiering. När ett visst antal aktier har passerats minskar inte risken som helhet eftersom utdelningar på marknaden främst påverkas av samma saker (räntor, pandemier, politik etcetera). En andra take på extrem diversifiering är att det kräver vansinnigt mycket underhålls- och bevakningstid.

Att hävda att man har bra koll på ett bolag när man har plus hundra aktier i portföljen så klart löjligt. Att ha bra koll på ett bolag om man lägger några timmar per år är inte att ha koll. Multiplicera 100 med några några timmar (100*2=2000) så innebär det lite drygt en heltidstjänst vid sidan av sitt vanliga jobb. Och trots detta har man då inte alls bra koll. Det finns en anledning till att banker har heltidsanställda analytiker som lägger samtlig arbetstid på att bevaka några få bolag.

Men utdelningstillväxtinvestering då? Är bättre med innebär fortfarande en begränsning av vilka aktier man kan investera i samt kräver mycket tid. Små utdelningar får dock anses vara positivt generellt, att ett bolag har ett bra kassaflöde och kan dela ut delar av vinsten - även om det så klart varit bättre om bolaget hade haft bra idéer för att kunna fortsätta förräntningen även för de pengar som delats ut.

Utifrån perspektivet att kunna leva på utdelningar från utdelningstillväxtbolag med små utdelningar mer problematiskt. Dessa bolag har ofta en direktavkastning på 0,5-1,5 %. Det innebär att fyraprocent-regeln inte riktigt täcks av dessa, alternativt att det krävs helt andra belopp för att kunna leva på en halv procent av kapitalet per år.

I skrivande stund är snittinkomsten i Sverige runt 33 000 kr/mån. Efter skatt cirka 277 000 kr/år. Om det beloppet skall täckas av en halv procents utdelning behöver man ha ett portföljvärde i utgångsläget på (277000/0,005=55 000 000 kr). Skall man även täcka schablonskatten behöver du betydligt mer, men låt oss säga att du kan hitta utdelningstillväxtaktier med en direktavkastning på 1,5 %, då täcker utdelningen både ett genomsnittligt leverne och en schablonskatt på upp till en procent årligen.

I tider av inflation gäller det också att utdelningstillväxten verkligen håller någorlunda jämna steg med inflationen.

Att basera sitt investerande på utdelningar är med ovanstående resonemang enligt mig, en fälla.

Fordonsflottan 2022

Antalet laddningsbara fordon på Sveriges vägar fortsätter att öka lavinartat. Nästan nio procent, alltså nästan var tionde bil som rullar på vägarna just nu går att ladda. Redan nu under 2023 kommer fordonflottan att passera den magiska tioprocentsgränsen.

Vi kan efter ytterligare ett år av massiv tillväxt konstatera att antalet laddningsbara fordon fortsätter att öka i snabb takt. Rena elbilar utgör nu cirka fyra procent av flottan medan laddbara hybrider utgör runt fem procent.

Andelen elbilar, som andel av hela flottan, ökade med nästan 80 % under 2022. Andelen laddhybrider som andel av hela flottan ökade med runt 27 %. Det är alltså fortsatt mycket fina tillväxttal och det finns i nuläget inget som tyder på att vi inte skulle klara att ha en fordonsflotta som är laddningsbar till 90 % redan 2030 och därefter om ytterligare bara tio år kommer 90 % av flottan vara rena elbilar.

För tretton år sedan, runt 2010 var andelen laddningsbara fordon inte ens på entusiastnivå, avrundat som andel av hela flottan var andelen 0,00 %, man behövde titta på tredje decimalen för att komma över noll. Och nu tretton år sedan är vi mindre än ett år ifrån att var tionde bil i hela flottan kommer vara laddningsbar.

Den som tror att tillväxt är linjär får tänka om. Den som tycker att trettio år är lång tid för att byta ut hela maskinparken får också tänka om. De första fossildrivna bilarna kom i mitten på 1800-talet och det tog oss sedan fram till 1960-talet innan samtliga hästar var utfasade, lite drygt 100 år, och nu gör vi alltså en liknande omställning på knappt 30 år.

Jag har inte tittat men även mängden diesel och bensin som konsumeras av personbilar bör börja minska snart. Kanske inte i väsentligt märkbara mängder ännu, men var tjugofemte bil kan inte tanka bensin eller diesel alls, dessutom är det 6 000 färre personbilar registrerade per utgången av 2022 jämfört med 2021. Alltså FÄRRE fordon som rullar på vägarna än året innan, en sådan minskning har vi inte sett de föregående tolv åren, så det har inte heller i absoluta tal blivit fler fossilbilar på vägarna, tvärtom har de i år minskat än snabbare än andelen laddningsbart ökat eftersom antalet totala fordon har minskat på vägnarna under 2022.

Kanske har fler och fler insett de ekonomiska fördelarna med att göra sig av med bilen om man verkligen inte behöver en bil? Eller åtminstone skippat den där extrabilen?

Ser nu fram emot siffrorna för nästa år då fler än var tionde bil som rullar på vägarna kommer vara laddningsbar och fler än var tjugonde bil kommer vara en ren elbil.

Gör det bästa av DITT liv

Gör det bästa av DITT liv! Ett budskap att tänka på ofta, och lägg mindre energi på hur det går för andra. Alla har olika förutsättningar inom miljö och genetik, olika utgångspunkter etc. Det kommer inte hjälpa dig alls att titta på vad andra har eller gör, det enda som spelar roll är vad du själv gör med ditt eget liv.

Fokusera på det, och du har per automatik ökat chanserna till att nå längre än om du fokuserar på andra. Det kommer alltid finnas de som är bättre, rikare, mer berömda eller vad det nu kan vara, men det spelar ingen roll - att lägga energi på dessa skapar absolut ingenting för dig själv.

Eller annorlunda uttryckt, så som gympaläraren uttryckte det när du var liten och gick i grundskolan: tävla mot dig själv. Fokusera på det du kan påverka, det vill säga dina egna handlingar. Samma sak gäller så klart när du jämför dig med andra generationer, meningslöst. Förutsättningarna var annorlunda då som nu.

Samma sak med tur, vissa är födda i en tid som råkar sammanfalla med de egenskaper som är särskilt fördelaktiga vid en given tidpunkt. Spelar ingen roll. Sådana jämförelser kommer inte hjälpa dig. Det är HÄR, NU och DIG - utifrån dina förutsättningar och förmågor.

SEB Småbolag C/R - långsiktig avkastning

Jag fortsätter med genomgångar av långsiktig avkastning i de fonder som jag för tillfället har i portföljen, och som jag hoppas ha kvar under en lång tid även framöver. I det här inlägget tittar vi närmare på SEB Småbolag C/R (C/R = Chans/Risk). Den här fonden har varit med sedan mitten på 90-talet och det går att det finns riktigt lång historik att utvärdera med.

I skrivande stund ligger fonden nära +8 000 % sedan mitten på 90-talet. Till och med slutet på 2022 stängde fonden på +6 800 % i avkastning. Det är helt fantastiska siffror. Men riktiga långa grafer är svåra att analysera mer i detalj när de inte är logaritmerade eftersom det ser ut som all avkastning har kommit främst på slutet, vilket vi snart skall se inte är fallet.

Tabellen här ovan visar total avkastning per rullande femårsperiod för fonden. De två sista kolumnera visar totalavkastningen för samma period med för Sverigeindex respektive världsindex, här representerat av SEB Sverigefond, Storebrand Sverige samt LF Sverige Indexnära. På världssidan Robur Global, Storebrand All Countries och LF Global.

Att jag fått kombinera jämförelsefonder beror på att historiken för LF helt enkelt inte finns så långt tillbaka i tiden då dessa fonder inte var etablerade då.

Det som är helt fantastiskt är att SEB Småbolag slagit både Sverigeindex och världsindex var för sig under samtliga tjugofyra perioder som är med i mätningen. Rätt imponerande. Och till skillnad från jämförelserna finns det bara en enda period som har gett negativ avkastning till skillnad från jämförelserna som varit negativa fem respektive sex perioder.

Den andra tabellen visar CAGR per rullande femårsperiod. Den gröna kolumnen visar SEB Småbolag C/R och det är minst sagt fina genomsnittliga årsavkastningar som levererats. Sjutton av tjugofyra tillfällen har tvåsiffrig årstillväxt levererats. För index är det vid tio respektive tolv tillfällen som det varit aktuell med dubbelsiffrig tillväxt.

Går vi upp ytterligare en nivå och tittar på antal tillfällen med +15 %, d v s där man haft ett dubblingstempo i årstakt är det vid tretton tillfällen, jämfört med fem tillfällen för både Sverige och världen.

Robur Global - långsiktig avkastning

Dags för lite boosting av de egna innehaven igen och för att höja den strategiska blicken lite. Här tänkte jag titta på Robur Global som utgör hälften av min globala allokering i både bas- och aktiva portföljen för tillfället.

Först en bild på de senaste fjorton åren, jämfört med index för Sverige och globalt.

2009-2022. Bättre än index.

.Robur Global, som alltså är en aktivt förvaltad fond, och som till skillnad från index ofta har lite övervikt mot teknik. Robur Global har runt 40 % teknik vilket kan jämföras med Storebrand Global All Countries som har cirka 20 procent teknik. Robur är även tyngre i USA jämfört med Storebrand. Cirka 70 procent respektive 60 procent.

Oavsett så går den här globalfonden bättre än index, både på fjorton år, tio år, fem år och tre år. På ett år är det nästan exakt samma avkastning. Så hur ser det ut per rullande femårsperiod?

Rullande 5-årsperioder.

Robur Global har slagit det globala indexet sex av tio gånger de senaste tio perioderna. I de övriga fallen är det ganska jämt, om än lite sämre.

Versus det svenska indexet har Robur Global varit bättre sju gånger.

Summa summarun har de senaste fjorton åren varit ett bra val att köra Robur Global istället för index. Säkerligen har fonden boostats av en högre viktning mot teknik, men å andra sidan är teknik ett område som sannolikt under många år framöver kommer stå för en betydande del av tillväxten.

Spiltan Småbolag - långsiktig avkastning

Spiltan Småbolag är liksom Stabil och Investmentbolag en mycket framgångsrik fond de senaste tio rullande femårsperioderna. Jämfört med globalt index har fonden slagit index tio av tio gånger de senaste tio femårsperioderna. Jämför vi med svenskt index har vi nio femårsperioder där fonder varit bättre av totalt tio gånger.

Stabila aktier, investmentbolag och småbolag är alltså starka inriktningar som bevisligen slå index över tid. Det betyder självklart inte att det gäller för all framtid, men det gäller nu i alla fall.

Bättre än globalt index tio av tio gånger, bättre än svenskt index nio av tio gånger.

Sedan 2009, alltså för fjorton år sedan, så har Spiltan Småbolag stigit med nästan 800 % vilket fullständigt utklassar både svenskt och globalt index. Visserligen till högre risk, men oavsett så är det fantastisk avkastning.

Betydligt bättre än globalt och svenskt index.

Återigen har det visat sig att det lönar sig att vara långsiktig.

Spiltan Stabil - långsiktig avkastning

Fortsätter min genomgång med en titt på Spiltan Stabil. En fond som varit med i över tjugo år och under den tiden levererat helt fantastisk avkastning. I över tjugo år har man lyckats leverera överavkastning genom att investera i stabila bolag noga utvalda efter storlek och bransch. Detta mixas med direktavkastande bolag samt investmentbolag.

Totalt förvaltar fonden i nuläget elva miljarder kronor och på Avanza finner man över 30 000 ägare. Avgiften på 1,57 % har alltså varit väl värd att betala för sett till överkastningen de senaste två decennierna.

Elva gånger pengarna sedan millenieskiftet.

Fonder som varit med länge är ofta ett bra tecken, men ingen fond är ju bättre än sina senaste år, därför kan det vara intressant att även titta här på hur fonden avkastat på rullande femårsperioder de senaste tio åren.

Bättre än index alla gånger.

Vi kan konstatera att överavkastningen som varit bättre totalt sett även varit stabil över tid de senaste tio åren i rullande femårsperioder. De senaste tio femårsperioderna har fonden överträffat både svenska indexet och det globala.

Åtta av tio gånger har man dessutom inte bara slagit index utan gjort det med mycket god marginal. Tittar vi sedan start har man slagit en svensk indexfond med inte hundra utan två hundra procent!

Fonden har i nuläget två förvaltare där den mest seniora, Erik Brändström, har varit förvaltare ända sedan 2002.

Spiltan Investmentbolag - långsiktig avkastning

För lite drygt ett år sedan skrev jag några rader om Spiltans investmentbolagsfond. Eftersom den här fonden utgör 30 % av min allokerings i aktier kan det vara intressant med en lite återblick.

Avkastning på nästan 500 % mellan 2012 och 2022 för Spiltan Investmentbolag.

I det här fallet kan vi tydligt se att fonden med råge slagit både svenskt index och globalt index, det går inte att diskutera. Men för att tydliggöra detta lite så kan vi även titta på vilken avkastning som den givit per femårsperiod och vilken CAGR detta gett då det gör det lite tydligare.

Sedan fonden startade i slutet på 2011 har vi totalt sju rullande femårsperioder att titta på och i samtliga fall har den slagit svenskt index rejält. Jämfört med det globala indexet har den också slagit utvecklingen rejält sex av sju gånger och mellan 2014-2018 var utvecklingen marginellt sämre än globalt index.

Fondens CAGR de senaste elva åren ligger på 17,5 % vilket är helt fantastiskt. Runt 15 % per år innebär dubbling på fem år. Tittar vi på de senaste tio åren ligger CAGR på 16,25 %. Alltså mycket bra i båda fallen och rejält över index hur man än räknar.

I nuläget förvaltar fonden drygt 30 miljarder kronor och bara på Avanza har fonden runt 600 000 ägare, alltså 200 000 fler än förra året.

De har vidare framtidssäkrat fonden och inkluderat betydligt fler investmentbolag samt även konglomerat och olika typer av bolag vars tillväxtstrategi sker genom förvärv, Hexagon är ett bra exempel på ett sådant bolag som finns i fonden för närvarande.

Allokering 2023 - aktiva portföljen

Den aktiva portföljen är uppdaterad inför 2023 och det blir exakt samma setup i den här under 2023 som för 2022. Dessutom samma setup som jag har på aktiesidan i basportföljen.

Jag fortsätter alltså tro på investmentbolag, småbolag, svenska kvalitetsaktier, globalfonder och global teknik.

Eventuellt kommer jag placera en liten del av mitt månadssparande under året i Spiltans investmentbolag med en direktinvestering i den aktien, men det är mer som en kul grej i så fall då jag för närvarande gillar Spiltan. Men det får vi se hur det blir med det.

Ett annat område som säkert kan vara lönsamt att allokera i under 2023 är fastigheter eftersom de låg i det absoluta bottenskiktet under 2022, men jag är redan exponerad om teknik som enskild bransch och att ha för mycket branschfonder känner riskabelt. Dock verkar Länsförsäkringar Fastighetsbolag ha inlett året starkt med 50 % bättre än OMX under första veckan, men det är ju knappast någon garanti för att fastigheter kommer gå bättre på helåret, även om nog många vill tro det.

Aktier

Samma fördelning som i basportföljen fast utan räntor. Portföljen är rebalanserad inför 2023 vilket innebär att det främst skett köp i de svenska aktierna eftersom de utvecklats svagare än globala aktier under 2022. Om historien upprepar sig kommer vi så småningom få uppleva mean reversion vilket innebär att det som gått svagt kommer att komma ikapp det som gått bättre, och tvärtom. Gäller så klart bara generellt och inte i enskilda aktier.

Investmentbolag

30 % Spiltan Investmentbolag

Kvalitetsaktier

10 % Spiltan Stabil

Småbolag

5 % AMF Småbolag

5 % SEB Småbolag C/R

5 % Spiltan Småbolag

5 % Cliens Småbolag

5 % Evli Småbolag

5 % Enter Småbolag

Globala aktier

15 % Robur Globalfond

15 % Nordnet Teknologi, indexfond

I december vet vi hur det gick.

Elbilarnas marknadsandel i Sverige 2022

Det har onekligen varit både ett bra och spännande år för elbilarna i Sverige under 2022. Fantastiska ökningar av marknadsandelen har det varit, från 43 % till fantastiska 56 % på helåret 2022. Det är en enorm tillväxt och vi har under 2022 med råge sprängt den magiska 50-gränsen. Och allt tyder på att det kommer bli en rejäl ökning av marknadsandelen för laddningsbart även under 2023.

56 % var marknadsandelen för laddningsbart under 2022.

Det som också är intressant att titta på är att andelen laddhybrider minskar marginellt från 25 till 23 procent. Tillväxttakten för hybrider verkar alltså gått från kraftiga ökningar de senaste åren till att istället börja minska, men till förmån för enbart laddningsbara bilar (BEV), vilket så klart är jättepositivt.

Elbilarna som enbart är laddningsbara ökade från 18 till 33 procent av den totala marknadsandelen, vilket verkligen är brutalt bra. Var tredje personbil som såldes i Sverige under 2022 var alltså en riktig elbil. Det som främst driver detta är så klart att biltillverkarna nu börjar få rejält med modeller i sina program som faktiskt är elbilar. Volkswagen är återigen i topp och Tesla fortsätter att bli allt ovanligare.

Året när fler än varannan bil som såldes ny var laddningsbar blev alltså 2022. Lite reflektion här visar att det endast var tre år sedan, 2019, som vi sprängde 10-procentgränsen och enbart tio år tillbaka var marknadsandelen 0,3 %. Tolv år tillbaka var den runt 0. Så den som säger att det gått trögt har missförstått det här med exponentiell utveckling.

Om vi tittar på marknadsandelen för laddningsbart under enbart december 2022 så låg marknadsandelen på cirka 75 % vilket säger en del om hur stor marknadsandelen för laddningsbart kommer att vara under 2023.

Ser fram emot att titta på hur andelen laddningsbart ser ut i hela fordonsflottan under 2022 som publiceras av SCB lite senare under första delen av året. Vanligtvis i mars.

Allokering 2023 - basportföljen

Då var tredje investeringsåret igång med aktuellt strategi. Allokeringarna under 2022 känns stabila och jag kommer fortsätta med nästan exakt samma upplägg under 2023, endast en mindre justering inom räntedelen. I övrigt är nu allt balanserat till utgångsläget.

Tillgångsslag

Vi börjar med fördelningen mellan tillgångsslagen, här blir det en klassisk rebalansering till 60/40 mellan aktier och räntor. Då både aktie- och räntedel är nedåt under året har det uteslutande varit flytt av räntor till aktier, eftersom aktierna så klart gått ner betydligt mer än räntorna.

60 % Aktier

40 % Räntor

Räntor

Fördelningen mellan olika räntefonder är nästan identisk med den förra året, enda skillnaden är att Spiltan Räntefond fått en betydligt lägre andel. Bakgrunden till det är enbart att det var den räntefond som backat minst och därmed den som jag flyttade över till aktiesidan.

22 % Atlant Opportunity

21 % IKC Avkastningsfond

16 % Spiltan Högräntefond

16 % Case Safe Play

16 % Case Fair Play

9 % Spiltan Räntefond

När räntan toppat hoppas jag på att räntorna skall gynnas både av uppvärderingen samt av den nu höga avkastning på befintliga obligationer. Det finns baserat på det i nuläget ingen anledning att vikta bort från högräntefonder till andra fonder, väljer därför att röra så lite som möjligt.

Aktier

På aktiesidan har vi samma upplägg som förra året, tungt i investmentbolag och småbolag, kompletterat med kvalitetsaktier samt en tredjedel globalt i globalfonder och teknikfonder.

Investmentbolag

30 % Spiltan Investmentbolag

Kvalitetsaktier

10 % Spiltan Stabil

Småbolag

5 % AMF Småbolag

5 % SEB Småbolag C/R

5 % Spiltan Småbolag

5 % Cliens Småbolag

5 % Evli Småbolag

5 % Enter Småbolag

Globala aktier

15 % Robur Globalfond

15 % Nordnet Teknologi, indexfond

Alltså en närmast identisk setup som för 2022.

Portföljbokslut 2022 - aktiva portföljen

Årets aktiva portfölj stängde på -3,22 % i genomsnittsavkastning under året, vilket är sämre än mitt jämförelseindex. Ändå ganska marginellt med tanke på att jag har en stor stek i småbolag samt i Sverige. Småbolag svänger kraftigare och är räntekänsligare än andra bolag. Sverige har gått sämre än globalt vilket också verkar i fel riktning för mig just nu. På uppsidan har vi att det varit bra tillfällen i princip alla månader under året att köpa in sig till lägre kurser, över hela linjen.

Eftersom den här portföljen är relativt nystartad och fortfarande får löpande insättningar varje månad påverkar detta så klart hur avkastningen beräknas. För varje år som går kommer dock den del som sätts in att bli allt mindre i förhållande till årets startvärde och med det få en allt mindre påverkan på basbeloppet som avkastningen beräknas på.

Den totala avkastningen avser faktisk avkastning genom totala insättningar, givet den just nu sura marknaden är det ett helt okej resultat.

Det som är positivt är att skillnaden mellan indexavkastningen och min avkastning har minskat jämfört med förra året.

Nu i samband med årsskiftet haglar det in avstämningar på avkastningen från i princip alla bloggar. Det som är anmärkningsvärt är att det är i princip inga som tillämpar gamla Lundaluppens metodik att även titta på hur avkastningen sett ut på lite längre sikt och sedan start. Ett enskilt år är trots allt rätt ointressant om det inte sätts in i ett längre perspektiv.

Aktiva portföljen

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,08 %	32,89 %	-8,81 %
2022	-3,22 %	3,64 %	-6,86 %
Totalt	-8,68 %	-1,24 %	-7,44 %
CAGR	-4,25 %	-0,62 %	-3,63 %

Inför nästa år ser mycket sannolikt allokeringen ut att bli närmast identisk med den jag kört under 2022. Fortsätter månadsspara i den här portföljen och kommer göra rebalansering till samma vikter som jag hade i början av 2022, men förmodligen blir det ganska manuellt eftersom månadssparandet redan sett till att det redan nu är ganska balanserat. Men mer om det i inlägget om allokeringen för 2023.