Allt korrelerar vid nedgång

Det sägs att tillgångar som utvecklas bättre än index under generella uppgångar på marknaden också borde gå ner mer än index under generella nedgångar. Stämmer det? Jag har fått känslan av att så inte riktigt alltid varit fallet, det kan därför vara intressant att se hur några av de områden som gått rejält bättre än index senaste åren utvecklats i förhållande till den allmänna marknaden under coronakraschen våren 2020.

Robur Ny teknik steg drygt 88 % under perioden 20 februari 2017 till 20 februari 2020. Länsförsäkringar Sverige Indexnära steg under samma period nästan 42 %.

Ny teknik versus indexnära. 88 versus 42 procent.

Om resonemanget kring att tillgångar med hög risk också skall falla mer under nedgång borde alltså ny teknik, från sin högsta punkt, falla mer än marknaden (här definierad som en indexnära Sverigefond).

Ny teknik versus indexnära under krasch. 27 vs 33 procent.

Roburs svenska teknikfond bottnade 16 mars och hade då fallit nästan 27 procent. Under samma period tappade Länsförsäkringars indexnära fond för Sverige nästan 33 procent. I fallet med ny teknik och coronakraschen var det alltså ingen större skillnad på högriskinvesteringen i ny teknik och en indexinvestering, förutom att ny teknik stigit omkring dubbelt så mycket under de senaste tre åren innan.

Hur såg det ut för småbolag?

Småbolag versus indexnära. 72 vs 42 procent.

Småbolag versus indexnära under krasch. 38 versus 33 procent.

Enters Småbolagsfond steg 72 procent under 2017-2020 mot Länsförsäkringars svenska indexnära som steg 42 procent. Och under kraschen tappade indexfonden 33 procent mot Enters småbolagsfond bottnade på 38 procent. Visserligen fem procentenheter mer, men det är fortfarande en ganska blygsam skillnad, särskilt då småbolagsfonden stigit med 72 procent mot indexfondens 33 procent under en treårsperiod innan nedgången.

Så här fortsätter det inom flera andra områden också versus index. Det stärker tesen om att allt korrelerar mot 1 i allmänna nedgångar som inte är drivna specifikt inom ett visst område. Däremot får vi komma ihåg att det var många enskilda aktier som drabbades betydligt hårdare under nedgången, inte minst företag inom rese- och eventbranschen.

Allokering 2021 - basportföljen

I basportföljen, den portfölj som är min mest passiva portfölj där merparten av mitt sparande ligger, har jag inför 2021 gjort en rebalansering så att utgångsallokeringen för 2021 är 60/40 fördelat mellan aktier och räntor. Enkelt, klassiskt, inga konstigheter. Mitt brytdatum är normalt sett 15 december inför nästa år, då finns det lite tid att vid behov hantera praktiska saker i sparandet inför det faktiska årsskiftet.

60 % Aktier

40 % Räntor

Allokering, tillgångsslag 2021.

I samband med att jag återställer vikterna mellan tillgångsslagen till önskat läge säljer jag normalt sett samtliga innehav och blir helt likvid några dagar, sedan köper jag tillbaka de fonder som jag vill fortsätta äga och lägger till de fonder som är nya för nästa år. Att starta om sin portfölj på det här sättet har flera fördelar.

Inom tillgångsslaget räntor, alltså 40 % av portföljen i utgångsläget, är innehaven fördelade mellan penningmarknad, mixade obligationer såsom företags- och statsobligationer med olika löptider med fokus på Sverige men även med globala inslag samt obligationer med lägre kreditvärdighet (high yield). 

40 % Penningmarknad

40 % Obligationer, mix

20 % High yield

Fördelning av räntor 2021.

Inom tillgångsslaget aktier, alltså 60 % av portföljen i utgångsläget, ligger ganska exakt hälften i svenska investeringar och resten globalt (en del av ny teknik är allokerat i Sverige).

10 %	Svenska aktier
10 %	Svenska investmentbolag
20 %	Svenska småbolag
5 %	Svenska fastighetsbolag
10 %	Asien och Stilla havet
10 %	Globala tillväxtbolag
10 %	Globala aktier
15 %	Ny teknik
5 %	Hållbar energi
5 %	Hälsovård

Fördelning av aktier 2021.

Av olika skäl redovisar jag inte enskilda innehav.

Generellt ganska blandat och inte någon särskild övervikt någonstans, annat än möjligen i svenska småbolag.

Avanzas fonder

Avanza har fortsatt med att lansera egna fonder. Hur har det gått för de första (och förmodligen populäraste) fonderna sedan start i förhållande till andra konkurrerande fonder som finns tillgängliga på deras plattform? Jag tänker främst på Avanza Zero som skall vara en passiv fond som följer de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Fonden var den första fonden helt utan avgift, Avanza tar förmodligen kostnaden för fonden som en marknadsföringskostnad.

Efter den svenska indexfonden följde en globalfond. Upplägget här blev en matarfond, alltså en fond som bara slussar insatt kapital vidare till en annan underliggande globalfond. Riktigt gratis blev det inte den här gången, men väl en låg avgift på 0,1 %. Senare skulle det framkomma att fonden får betala skatt på utdelningar i det land som den är registrerad i. Skatt som helt eller delvis inte kan återfås, i praktiken är detta en dold avgift som alltså höjer den totala faktiska avgiften för fonden.

Så, hur har det gått?

I fallet med Avanza Zero (Sverigefonden) är resultatet, trots att avgiften är gratis, inte i topp jämfört med liknande fonder. Nu har jag varit selektiv i mina jämförelser och jämförelsefonderna följer inte just de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen utan är betydligt bredare. Men jag resonerar utifrån mig som småsparare där jag knappast är intresserad av detaljer som att fonden endast följer de 30 största bolagen eller alla bolag.

Avanza Zero. Inte bäst, trots 0 kr i avgift.

Jämför Avanza Zero med Spiltans Stabila Aktiefond för Sverige samt SPP Aktiefond Sverige. Trots att fonden är helt gratis är det, hittills, inte värt att välja Avanza Zero. Vi fortsätter med Avanza Global. Inte heller i fallet med globalfonden finns det något som motiverar att välja Avanzas fond. Fonden är sämre än både passiva och aktiva alternativ.

Avanza Global. Inte bäst, trots väldigt låg avgift.

Avanza Global är marginellt sämre än Länsförsäkringars Globala Indexnära. Roburs Globalfond eller SPP Global Solutions har dragit ifrån rejält sedan Coronakraschen.

Det finns alltså all anledning för mig som småsparare att vara kritisk till Avanzas egna fonder eftersom de än så länge inte levererat något mervärde relativt andra fonder.

Jag tror inte heller att de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen (tänk HM och Ericsson) är det bästa alternativet inom kategorin indexfond för Sverige.

Belåning av aktier

Syftet med att belåna aktier för att köpa ännu mer aktier innebär att möjligheterna till bättre avkastning ökar markant. Tyvärr ökar riskerna också. För att vara tydlig från början, jag är helt emot belåning av aktier, i alla fall för egen del. Det innebär inte att jag aldrig någonsin skulle kunna tänka mig att belåna mig på marginalen för att köpa aktier, men grundinställningen är att jag inte vill ha det här inslaget alls i mina investeringar utifrån så som min strategi ser ut idag.

Grundupplägget är att låna med aktier som säkerhet och köpa mer aktier vars avkastning skall överstiga räntekostnaden på lånet. Låga räntor och höga utdelningar gör belåning av sina aktier till en självklart, enligt vissa. Själv tycker jag belåning är en helt onödig risk och jag ser inget syfte med att använda belåning för att snabbare nå högre avkastning. Så bråttom har jag inte.

Låt oss titta på ett exempel. Du har ett obelånat depåvärde på en miljon i utgångsläget. Du kan belåna upp till 80 procent av värdet. Du beslutar att belåna 10 procent av värdet. Alltså 100 000 kr. Räntan är en procent och vid en inte helt orimlig avkastning på tio procent under ett år har du alltså tjänat 10 000 kr. När räntan är betald är vinsten 9 000 kr. På det egna kapitalet har du samma avkastning och totalt uppgår årets nettoavkastning till 109 000 kronor istället för 100 000 kronor. Alltså nio procent mer. Avkastning på det egna kapitalet blir 10,9 procent med belåning istället för 10 procent utan belåning. Spontant tänker nu de flesta, det här går ju bra, men vilken liten effekt det hade!

Slippery slope. Jag kan hålla med om att en belåningsnivå på 10 procent som kräver en nedgång på nära 90 procent för att det skall bli aktuellt med tvångsförsäljningar är en ganska låg risk. Problemet ligger i att det finns en överhängande risk att du kommer tycka att det är en bra idé att öka belåningen. Det här gick ju bra! Men vilken liten effekt det blev på den här nivån. Du beslutar dig för att öka belåningen och rätt vad det är så händer det där som inte kunde hända och det hela slutar i katastrof.

Helheten. Om det finns andra lån i din privatekonomi, till exempel bostadslån, innebär det att du redan har lån. Visserligen inte med samma risk eftersom ett kraftigt nedställ i din portfölj inte kommer utlösa en tvångsförsäljning av dina aktier. Men faktum kvarstår, har du en belånad bostad, ett studielån eller något annat lån så är det indirekt en belåning av dina besparingar. Resonemanget går ut på att du annars lika gärna skulle kunna använt besparingarna till att amortera lånen.

Risknivån. Hur vi än vrider och vänder på det är lån en ökad risk, även på låga nivåer. Nedsidan kan i värsta fall innebära att du förlorar mer än du satsat. Om du tvingas till tvångsförsäljning är det inte säkert att försäljningen hinner ske innan kvarvarande kapital överstiger lånet. Då kan man bli sittande med en restskuld samtidigt som eget kapital blir noll. I praktiken är alltså nedsidan större än uppsidan (även om aktiekurser teoretiskt kan stiga hur mycket som helst).

Tidpunkt. I en tid av höga värderingar, all time highs och låga räntor är tidpunkten att belåna sig inte heller särskilt attraktiv.

Sammanfattningsvis, belåning av aktier kan vara lockande, men utifrån mitt perspektiv är det en onödig risk där nackdelarna inte kompenserar för den eventuellt högre avkastning som jag skulle kunna generera på kort sikt.

Omstart av portföljen

I samband med att det blir nytt räkenskapsår har jag för vana att se över allokeringen. Utöver en ombalansering av portföljen till önskat utgångsläge både mellan och inom tillgångsklasser ser jag även över vilka placeringar som jag faktiskt äger. Jag bevakar självklart både allokering och enskilda innehav löpande under året, men utgångspunkten är att försöka hålla alla förändringar till ett särskilt tillfälle under året. Då blir det även naturligt att stämma av hur utvecklingen varit under året och om valet av innehaven varit gynnsamt i jämförelse med att bara äga breda indexfonder.

Det är alltså flera aktiviteter som sker i samband med årsgenomgången.

• Allokering
• Ombalansering mellan tillgångsslag
• Ombalansering inom tillgångsslag
• Översikt och eventuell förändring av aktuella innehav
• Jämförelse av utvecklingen versus jämförelseindex
• Eventuella uttag
• Omstart av alla innehav (säljer och köper om)

Allokering

Min utgångsallokering är alltid 60/40 i min basportfölj, skall jag avvika från den måste det finnas goda skäl till det. Till exempel att jag behöver pengarna i närtid och vill ta lägre risk eller att förutsättningarna på marknaden bedöms vara annorlunda. Timing av marknaden är normalt sett inget jag sysslar med så det måste verkligen vara överväldigande skäl till att ändra utgångsallokeringen.

Ombalansering mellan tillgångsslag

När beslutet om allokering är taget genomför jag vanligen en ombalansering mellan tillgångsslagen i samband med att vi går in i ett nytt år. Fler, oplanerade omallokeringar, kan eventuellt ske under året men det är inget jag varken planerar eller strävar efter. Det finns heller inget i forskningen som tyder på att det skulle vara mer optimalt att ombalansera oftare. Förmodligen bara onödigt och tidskrävande, om det inte handlar om extrema tillfällen.

Ombalansering inom tillgångsslag

Om vissa innehav utvecklats bättre än andra kan det hända att jag även ombalanserar mellan innehaven i samma tillgångsslag. Exakt hur fördelningen inom aktieslaget skall se ut beror på en egen bedömning av marknadsläget och hur enskilda innehav presterat.

Översikt och eventuell förändring av aktuella innehav

Om jag inte enbart äger breda indexfonder är det självklart att göra en utvärdering av aktuella innehav, över hela linjen. Avkastning, framtidsutsikter, avgifter, risk etcetera. Innehav som har ändrade förutsättningar jämfört med när de klev in i portföljen kan alltså bytas ut om de inte längre bedöms vara optimala.

Detta går så klart hand i hand med utvärderingen av hur innehaven utvecklats gentemot mitt jämförelseindex.

Jämförelse av utvecklings versus jämförelseindex

Om man allokerar i andra innehav än breda indexfonder och vanliga räntefonder bör man självklart utvärdera utvecklingen i dessa för att bedöma om det är värt besväret att faktiskt aktivt välja innehav som är aktivt förvaltade och/eller mer snävt inriktade än breda indexfonder.

Innehav som inte utvecklats som tänkt och inte längre bedöms vara de bästa alternativen byts ut mot andra alternativ.

Skulle det även visa sig att det verkar vara en trend att jag systematiskt underpresterar mitt jämförelseindex går det alltid att överväga alternativet att faktiskt bara allokera enligt mitt jämförelseindex, alltså två breda indexfonder med hälften i Sverige och hälften globalt.

Eventuella uttag

Om delar av medlen skall användas försöker jag begränsa uttagen till ett särskilt tillfälle varje år. Eventuella uttag från min långsiktiga portfölj skall vara just långsiktigt planerade.

Omstart av alla innehav

När all planering är gjord säljer jag samtliga innehav och köper sedan nästa års innehav på nytt, även de innehav som skall vara samma som tidigare. Då blir det verkligen en omstart och man kan under hela året se hur varje innehav utvecklats under året.

En fördel med detta är att man inte riskerar att fastna i mentala fällor där man hänger upp sig på tidigare positiv avkastning. Det spelar egentligen ingen roll hur mycket ett innehav utvecklats tidigare år, går det dåligt under året är det varken sämre eller bättre oavsett hur det gått innan. Jag underskattar inte den mentala faktorn i att man annars riskerar att sitta kvar i innehav med kanske flera hundra procents positiv avkastning, även om de inte längre är fortsatt gynsamma. Omvänt gäller innehav som utvecklats dåligt, att sitta och vänta på att de skall få positiv avkastning när det finns bättre alternativ är heller inte någon bra plan.

Årskrönika 2020

Pandemi är årets ord. Goes without saying. Under de cirka tjugo åren som jag följt de finansiella marknaderna vågar jag nog säga att detta får gå till historien som ett av de mest udda åren där de mest osannolika sakerna hänt på marknaderna. Hur många hade till exempel väntat sig ett ras i storleksordningen 30-40 procent i världens index, på en månad!? Någon?

Eller en global återhämtning på marknaderna så kraftig att merparten av världens index stänger året på plus, trots att man under en månad varit nere och vänt på minus 30-40 procent? Någon?

Eller att hela obligationsmarknaden mer eller mindre klappade ihop samtidigt som kraschen i mars? Många inklusive undertecknad var det som blev chockade av att se sina räntefonder med nedställ på 5-10 procent under en månad. Själv har jag nog aldrig upplevt något liknande.

Svängningarna i sig är helt galna, men kanske ännu mer anmärkningsvärt är hur synen på utdelningar förändrats. Under säkert tio år har bloggsfären varit ganska överens om att utdelningar, det är stabilt, och de som varit kritiska har fått hålla en låg profil. Utdelningar som skulle vara den där kudden som alltid skulle landa in i depån när det stormade runt aktiekurserna. Nu visade det sig att även utdelningarna kunde ställas in, inte bara minska med några procent. Som lök på laxen har det blivit politik runt det hela där man hamnat i en konstig sits där man ställer utdelningar mot olika typer av stöd från staten mot varandra. Kryddat med europeiska rekommendationer till bankerna att bygga ännu mer kassa, där även svenska banker får räta in sig, trots att vi kanske har de mest kapitaliserade bankerna i världen redan. Många har med det ändrat syn på det här med utdelningsinvestering som huvudinriktning. Förmodligen bra beslut.

Årets aktie

Tusentals blogginlägg och andra artiklar har skrivits om Tesla, och föga förvånande så har Tesla haft ett spektakulärt år på många sätt, inte minst på aktiemarknaden. I skrivande stund är aktien upp runt 700 %. Inte illa på ett år, värderingen behöver vi kanske inte skriva om? Teslas börsvärde är för tillfället större än världens nio näst högst värderade biltillverkare, tillsammans!

Tesla. 700 % på ett år. Inte illa.

Årets bransch

Ny teknik, eller new technology, har varit hett i flera år redan men i samband med pandemin blev det förmodligen ännu hetare. Digitaliseringen har påskyndats med hjälp av den pandemi som tvingat oss att bli mer digitala. Mycket har skrivits om detta där det gjorts kopplingar till it-bubblan runt millenieskiftet för tjugo år sedan. Skillnaden den här gången är att bolagen faktiskt är lönsamma, i stort, även om värderingarna är höga. Lägg till det att bolagen även har seriösa affärsplaner och att världens befolkning idag är betydligt mer mogna att använda tekniken utifrån flera perspektiv.

Årets trend

Hållbarhet. Hållbarhetspratet är inte bara prat utan faktiskt något som är nödvändigt, tyvärr tycker jag ofta debatten landar i helt onyanserade diskussioner där allting blir svart eller vitt. Hållbarhet är självklart viktigt, men det får inte bli tramsigt där man tävlar i att göra de godaste investeringarna.

Snart dags att stänga böckerna för 2020. Låt oss hoppas att 2021 blir ett år som blir lite lugnare.

Lätt att överskatta ett år, lätt underskatta tio år

Bill Gates lär ha sagt att det är lätt att överskatta vad man kan göra på ett år, samtidigt som det är lätt att underskatta hur mycket som går att göra på tio år. Ett citat som lagt sig på minnet hos mig, och allt eftersom åren går tycker jag det bara blir mer och mer klockrent. Det gäller inom det mesta, men särskilt inom ekonomi, sparande och investeringar.

“Most people overestimate what they can do in one year 

and underestimate what they can do in ten years.”

Bill Gates

Som ung investerare förväntar man sig snabba resultat, helst samma dag som en transaktion är genomförd. Kombinera den här förväntan med högt självförtroende och kort erfarenhet och vi har en perfekt cocktail för besvikelser. Hur en investering går ett enskilt år avgörs till stor del av slumpen, hur det går på tio år avgörs inte av slumpen – i alla fall inte lika mycket.

Ränta på ränta är ganska tandlöst på ett år, men på tio år eller längre sikt är effekten brutal. Någonstans här blir det problematiskt. Ju lägre startbelopp man har, desto högre avkastning i procent krävs för att utvecklingen i absoluta tal skall kännas intressant och ha en påverkan på ens sparande. Ett startkapital på 100 000 kr som ger dig 10 procent avkastning första året innebär inte någon stor förändring i tillvaron. Efter tio år är avkastningen 170 %. Däremot kan ett månadssparande tillsammans med en snittavkastning på 10 % över tid göra depåvärdet riktigt intressant. Om man orkar hålla fast vid sin strategi.

Inte 10 år sedan.

Tio år kan i många perspektiv anses vara en lång period, och där är jag beredd att hålla med. Ett år däremot, är inte en lång period, det är blott några månader och ett år kan i företagssammanhang vara det som krävs bara för att komma igång. Och eftersom företagens utveckling är starkt kopplad till värdet som reflekteras i aktiekurserna blir det också naturligt att ettårshorisonter inte är ett bra tidsperspektiv för långsiktiga investeringar.

Jag tycker även att detta speglar hur man bör förhålla sig till sin investeringsstrategi. Om den inte är utformad för att hålla i minst tio år så är det förmodligen inte en strategi, i alla fall inte en bra strategi. Då är det mer taktik. Att hålla sig till en strategi år in och år ut kan vara utmanande på många sätt. Dels kommer du, förhoppningsvis, har lärt dig otroligt mycket på tio år. Dels kommer världen hinna förändras ganska mycket, även om det kanske inte alltid känns så. Dels kommer du högst sannolikt ha en annorlunda syn på vad som är viktigt i livet, kanske inte utifrån principer, men väl utifrån vilket livsskede som du befinner dig i.

Med det här som underlag bör ens investeringsstrategi utformas baserat på principer som visat sig hållbara över tid. Det inte är inte en garanti för framgång, men det är förmodligen betydligt högre sannolikhet att lyckas med investerandet än om du försöker vara smartare än marknaden och ta genvägar.

Mitt jämförelseindex

Syftet med mitt jämförelseindex är att se om min aktiva förvaltning ger mig högre avkastning. Den här jämförelsen säger inget om risk eller om enskilda fonder gått bättre än sitt eget jämförelseindex. Den här jämförelsen är enbart för att se om det är någon mening för mig att göra aktiva val på marknaden.

Om jag inte skulle gjort aktiva val hade jag haft samma strategiska allokering med 60 procent aktier och 40 procent räntor. Aktiedelen skulle vara delad med hälften i en svensk indexfond och resten i en global indexfond. Räntedelen skulle uteslutande ligga i en kort räntefond.

Jag tycker det är bättre att jämföra mig mot utvecklingen i faktiska indexfonder som jag skulle kunnat äga istället för index som inte går att investera i. Dels för att jag här vill jämföra mot ett alternativ som jag faktiskt skulle kunna investera i och dels för att en sådan jämförelse dessutom blir mer rättvisande. I jämförelsen ingår en blygsam avgift för indexfonderna som redan automatiskt är inbakat i kursutvecklingen och jag gör även en justering för avkastningsskatt. Det är visserligen en väldigt blygsam justering, men över längre perioder har några tiondels procent stor påverkan på den totala utvecklingen.

Som ett räkneexempel för beräkning av mitt jämförelseindex kan vi titta på 2019.

Aktier

33,22 % Länsförsäkringar Global Indexnära

31,37 % Länsförsäkringar Sverige Indexnära

Avkastning 2019 = (0,3322*0,5) + (0,3137*0,5) = 32,30 %

Skatten för kapitalförsäkring 2019 var 0,453 %

Avkastning 2019 efter skatt = (100*(1+0,323)*(1-0,00453))-100 = 31,70 %

Schablonskatten justeras visserligen fyra gånger per år, men här väljer jag att förenkla och låtsas att skatten endast dras en gång per år. Om insättningar sker under året får de beräknas separat.

Räntor

1,88 % Spiltan Räntefond Sverige

Avkastning 2019 = 1,88 %

Avkastning 2019 efter skatt = (100*(1+0,0188)*(1-0,00453))-100 = 1,42 %

Totalt

Avkastning totalt 2019 = (((60*1,317)+(40*1,0188))-100)/100 = 19,59 %

Summerat

31,70 %	Jämförelseindex aktier 2019
1,42 %	Jämförelseindex räntor 2019
19,59 %	Jämförelseindex totalt 2019

SPP Global Solutions

Jag letar sedan en tid efter bra globalfonder som kan balansera innehaven mot de andra inriktningarna. Inom delen Global Select vill jag ha de finaste bolagen. Egentligen skulle jag kunna lägga allt i en billig global indexfond, men jag tycker det finns anledning att titta på vilka aktivt förvaltade fonder som finns på marknaden som alternativ. Det kan löna sig. En av de globalfonder som har gått väldigt bra senaste åren är SPP Global Solutions, som inte bara investerar aktivt på den globala marknaden. De har dessutom en hållbarhetsinriktning där man investerar i bolag som verkar för FN:s hållbarhetsmål såsom klimat, hållbara städer, hållbar konsumtion och empowerment.

Hur har den här fonden stått sig emot Länsförsäkringars passiva globalfond? Faktiskt väldigt bra! En annan intressant sak är att den har gått bättre än mina tidigare kandidater, Tellus Globala Investmentbolag samt Coeli Selektiv. På fem år är visserligen Tellus bättre, men som jag konstaterat tidigare gillar jag inte deras saftiga prestationsbaserade avgift.

SPP Global Solutions näst bäst på listan.

Alla fonder som jag jämför här har alla lite olika inriktning, men gemensamt är att de investerar globalt. De aktiva fonderna har alla lyckats bättre än indexfonden.

SPP Global Solutions har även en lägre andel exponering mot teknik och USA vilket är positivt (har redan gott om det via andra fonder). Samma sak med Tellus som däremot har övervikt i USA.

Jämföra sig med index

Loggat in på Avanza nyligen och tittat på den där grafen som jämför din depåutveckling med OMX30 eller OMXSGI? Tänkte väl det. Om din gröna linje står högre än den gula känns det förmodligen rätt bra, eller? Det är mycket prat om att allt skall jämföras mot index, men få som egentligen utvecklar vad de menar. Kanske ännu färre som faktiskt förstår vad det egentligen handlar om.

Om du inte enbart investerar i svenska aktier är förmodligen inte jämförelsen relevant. Vidare är inte index justerat för skatter och avgifter som ytterligare spär på avvikelsen.

Index, om det är rätt index, kan vara ett bra sätt för att utvärdera om en aktiv fond faktiskt är värd avgiften. Eller om avgiften på indexfonden gör att inte ens indexfonden klarar att följa index.

Didner och Gerge Aktiefond. Följer inte index den här perioden.

För oss som småsparare är det förmodligen bättre att jämföra sina egna investeringar mot en riktig indexfond med låg avgift. Poängen med det är att du kan ställa dina aktiva val i förhållande till om du agerat 100 % procent passivt genom att bara spara i en indexfond.

Har du t ex hälften i Sverige och hälften utomlands skall du jämföra hälften mot en svensk indexnära fond och resten mot en global indexfond.

Vidare kan man även fundera på hur man skall göra när man inte är 100 % allokerad i aktier. På kort sikt kommer du nästan garanterat underprestera i uppgång och gå bättre i nedgång, särskilt om du har låg allokering mot aktier. På lite längre sikt blir det lite knepigare eftersom du då måste bestämma om du tror att en lägre allokering i slutändan kan innebära högre avkastning, eller åtminstone nästan lika bra avkastning som 100 % aktier. Alternativt att du bara tycker det är värt risken att få lägre avkastning i utbyte mot att svängningarna blir mindre.

Historiskt vet vi att en 60/40-portfölj går nästan lika bra som 100 % aktier över tid. Nu pratar vi visserligen över riktigt långa perioder. Samt förutsätter att man har bra avkastning på sin ränteallokering, vilket knappast är fallet just nu.

När vi jämför bara mot index tar vi sällan heller hänsyn till vilken risk vi tagit. Är man endast delvis allokerad till aktier och därmed får en lägre avkastning har vi kanske å andra sidan tagit mycket lägre risk.

Oavsett om vi jämför mot faktiska indexfonder eller vanliga index är det förmodligen en bra temperaturmätare på hur ditt investerande går. Om du systematiskt underpresterar index över en längre tid, vilket de flesta tenderar att göra rent statistiskt, är det förmodligen en bra idé att starkt överväga ett byte av strategi till indexfokuserad investering. Självklart jämför man då med samma vikt i tillgångsslaget aktier, är du 50 procent investerad i aktier är det den delen du i första hand skall jämföra mot ett aktieindex. Den andra halvan har du tagit lägre risk med och kan av det skälet inte argumentera för att du underpresterar index.