Slår investeringsstrategin index?

I en recension av boken Mer för pengarna av Rika tillsammans uppmärksammas ett sätt att utvärdera investeringsstrategier. Jag tycker detta är en utmärkt modell att utgå från även när man skall bedöma om en strategi kommer slå index (om nu det är syftet med strategin). I de fall då avsikten är att slå index, vilket det är i många av fallen, är det förmodligen många som inte ställt sig frågan kring hur effektiv strategin faktiskt är. Istället tittar man bara på utvecklingen den senaste tiden eller väljer sådant som är aktuellt för stunden.

Om man tänker bortom det ser modellen ut enligt följande steg:

1. Vad är hypotesen?
2. Stöds hypotesen av historisk data?
3. Vilken teoretisk förklaring finns till hypotesen/resultatet?
4. Kommer den teoretiska förklaringen/hypotesen hålla i framtiden?

När man tänker på många av de val man gör utifrån den här modellen blir det faktiskt rätt tydligt att många val bygger på saker som högst sannolikt inte är helt faktabaserat. Istället tar man beslut baserat på känsla och helt andra parametrar.

Jag skulle vilja sammanfatta modellen med: kan jag med fakta motivera att strategin har en rimlig chans att slå index eller utgår jag från något som bara råkat vara framgångsrikt just nu?

Googlar man på Internet kring statistik kring hur många som slår index i längden finns det all anledning att vara noga med vilka val man gör när man väljer bort indexfonder. Detta gäller särskilt för mig då jag med åren blivit allt mer fokuserad på att alla investeringar som inte är indexfonder, skall slå index, annars är meningen med sådana val faktiskt rätt meningslöst.

Anchor bias

När priset på en aktie faller tycker många att det är rea. Det tycker vi eftersom vi utgår ifrån en egendefinierad referenspunkt. I själva verket har vi ingen aning om det är billigt eller dyrt utan att ta hänsyn till omständigheterna. Om priset dag ett är 100 kr och priset dag två är 80 kr innebär bara att det är billigare än igår. Inte att det är billigt i förhållande till faktiska omständigheter.

Vi tenderar ofta att lägga omotiverat mycket vikt vid den första informationen vi får om något. Den första informationen blir en referenspunkt för den fortsatta analysen och beslutsfattandet, trots att just den här informationen inte alls är viktigare än övrig information. Ibland kan referenspunkten uppstå senare, men oavsett när den uppstår i sammanhanget är misstaget att vi ger ett enskilt värde omotiverat mycket vikt för vårt beslutsfattande. Inom psykologin vill man förklara fenomenet med att vi gör detta för att underlätta för hjärnan i vår kognitiva process.

Anchoring är en bias som är väldigt vanligt förekommande i många situationer, inte minst inom försäljning och förhandlingar. Om du ser en prislapp i butiken på en vara för där ordinarie pris är 100 kr samtidigt som du ser att varan är nedsatt till 70 kr har en referenspunkt runt 100 skapats som gör att du tycker 70 kr är billigt. I själva verket är det kanske inte alls billigt eftersom du kan köpa varan för 60 kr i en annan butik. Eftersom det är information du inte känner till är din referenspunkt just nu 100 kr och med det är 70 kr billigt, du har ankrat referenspunkten 100.

Samma sak i en förhandlingssituation där första budet som läggs är högre än det förväntade värdet. ”Jag hade tänkt mig 200”. I själva verket är säljaren nöjd med 100 men eftersom utgångspunkten var 200 kommer köparen tycka att det blev ett bra köp eftersom han eller hon lyckades halvera priset i förhandlingen. I själva verket hade kanske varan ett marknadspris på 80 och 100 var inte alls billigt.

Ovanstående är exempel på mentala referenspunkter, anchoring. Referenspunkterna behöver inte ha något med faktiskt marknadsvärde att göra utan är enbart ett sätt att manipulera beslutsfattandet. Bästa sättet att skydda sig mot detta är att vara medveten om att referenspunkter inte säger något om det faktiska värdet. Samma sak för aktier. Ett kursfall på 30 procent innebär inte att det är billigt utan hänsyn till omständigheterna. Nedsidan är alltid 100 procent från aktuellt värde oavsett hur mycket det fallit innan. Ett företag som står på randen till konkurs är förmodligen inte billigt bara för att kursen sjunkit med 50 procent. Däremot kan ett företag vara billigt där förutsättningarna är helt oförändrade men där kursen dragits med i ett allmänt fall.

Utan medvetenhet om problemet riskerar vi att ta sämre eller rentav felaktiga beslut. Tricket är alltså att se bortom den närmast slumpade referenspunkten som råkar presenteras kring något. När det handlar om prissättning är det alltid marknadspris och fundamentala faktorer som skall bedömas.

Kritiskt tänkande har alltid varit viktigt.

Inequality

Distributionen av välståndet har de senaste decennierna utvecklats allt mer till att koncentreras till en liten del av befolkningen. Välstånd har alltid varit ojämnt fördelat, och det finns många anledningar till det. Filmen som är inklippt i inlägget visar med data från 2012 hur tillgångsfördelningen ser ut för amerikaner. Högst sannolikt är siffrorna inte jämnare fördelade idag, utan tvärtom.

En femtedel av amerikanerna kontrollerar ungefär 85 procent av tillgångarna. Värre blir det om vi tittar på den översta tiondelen av amerikanerna, de kontrollerar en bit över 70 procent av tillgångarna. Allra värst blir det när vi tittar på den översta procenten, även känd som the one percent. Den här delen av amerikanerna, sitter på ungefär 25 procent av välståndet. Andelen som tillhör översta procenten har ökat från ungefär 9 procent i mitten på 70-talet till en fjärdedel i början på 2010.

Tittar vi i andra änden så delar 80 procent av befolkningen på 7 procent av tillgångarna. Rätt brutal skillnad. Av de samlade finansiella tillgångarna äger den översta procenten drygt hälften, alltså ännu större andel än sett till de totala tillgångarna när man räknar in allt. På inkomstsidan tjänade en CEO i genomsnitt 380 gånger mer än den genomsnittlige arbetaren.

Nu är detta siffror enbart för USA, men siffrorna ser ungefär likadana ut i resten av världen, även om det finns en större spridning där vissa länder har lite bättre fördelning medan andra har sämre. 

Det går så klart att diskutera olika politiska lösningar för att jämna ut fördelningen, men samtidigt vet vi att i princip alla sådana åtgärder har minst lika skadliga effekter i andra änden. Så lösningen är sällan enkel.

Problemet med höga utdelningar

Höga utdelningar är trevliga i själva utdelningsögonblicket, tyvärr kommer de ofta tillsammans med en rejäl baksmälla. Det sägs ofta att en väsentlig del av avkastningen kommer från utdelningar, det är sant i sak, men skall inte blandas ihop med höga utdelningar. Det verkar dessutom råda stor förvirring mellan höga utdelningar och hög utdelningstillväxt.

Att bygga sin strategi på höga utdelningar är oerhört riskfyllt för portföljens bestående värde. Höga utdelningar är inte sällan synonymt med hög risk, alltså precis raka motsatsen till kanske ett av huvudskälen till att man väljer utdelningsinvestering framför andra strategier. Låt oss gå igenom hur det kan gå till.

Ett starkt skäl till att ett bolag handlas till en hög utdelning är just att det finns en risk att den kommer sänkas. Det kan självklart vara så att bolaget inte har något bra sätt att återinvestera vinsten för fortsatt tillväxt utan istället delar man ut vinsterna direkt till ägarna. 

Ett typiskt scenario går till ungefär så här.

1. Du köper en aktie som handlas med hög utdelning på 6,0 procent.
2. Aktiekursen fortsätter falla och utdelningen ser ut att bli ännu högre.
3. Efter första utdelningen eller kanske redan innan första utdelningen hunnit genomföras aviserar bolaget att utdelningen skall sänkas, när så sker handlar det sällan om några få procent, istället handlar det kanske om en sänkning i storleken 20-50 procent. Låt oss i exemplet anta att utdelningen halveras. Utdelningen är nu istället 3,0 % och inte alls lika hög.
4. För att kompensera sänkningen byter du till en annan aktie med samma utdelning som ditt tidigare aktieköp, för att komma hit måste du sälja den första aktien till en kraftig förlust. När du säljer tar du en kursförlust på 20 %.
5. Likviden från försäljningen investerar du i en aktie med 7,5 procents direktavkastning, som motsvarar samma värde som den första aktien som du köpte i tron att få 6,0 procents direktavkastning.
6. Så småningom händer samma sak, andra aktien får kraftigt sänkt utdelning och du överväger då att sälja även denna aktie till en förlust. Så småningom blir det helt omöjligt att med mindre pengar få lika mycket utdelning i kronor när du byter ut andra aktien till en tredje.

Man målar alltså in sig i ett hörn genom att systematiskt investera i aktier som med hög utdelning som har hög utdelning av det enda skälet att utdelningen inte är hållbar. Det blir en negativ spiral och avkastningen minskar istället för att öka. Ännu värre blir det om man inte återinvesterar utdelningen, d v s man plockar ut den för att leva på, samtidigt som utdelningarna minskar och aktiekurserna sjunker. En rent av livsfarlig investeringsstrategi.

Det andra alternativet, som kallas för utdelningstillväxt, handlar om bolag som ofta har en mycket låg utdelningsandel av sin vinst. Kanske 10-30 procent av årsvinsten. Direktavkastningen för sådana aktier är ofta 0,5-2 procent. Sådana företag har ofta goda förutsättningar för att stabilt öka sin utdelning med 2-5 procent årligen under många år, och när även det bolaget når sin maximala utdelningsförmåga sitter man även med en betryggande kursvinst där man har möjlighet att sälja aktien till god vinst för att växla över till en annan aktie som fortfarande befinner sig i en fas där utdelningen kraftigt ökar.

Ett annat sätt att se det är att bolag med små utdelningar är ett sundhetstecken, medan hög utdelning snarare är ett varningstecken. Återigen är slutsatsen att det är totalavkastningen som är avgörande.

Designa sitt liv

Många pratar om ekonomiskt oberoende som det enda sättet att vara lycklig, andra om att vara ekonomiskt fri. Oavsett hur vi definierar de här begreppen har de en sak gemensamt, det ger möjligheten att designa sitt liv. Problemet är att både ekonomiskt oberoende och ekonomisk frihet är relativa begrepp och innebär inte automatiskt att du blir lycklig eller att livet blir bättre.

Pengar är en viktig del i våra liv för att vi skall definiera oss som lyckliga, få förnekar att pengar underlättar. Däremot är de bara en del av lycka, som det här inlägget är tänkt att handla om. Jag vill istället hävda att oavsett vilken grad av oberoende eller frihet vi uppnår under vår livstid, finns det en annan komponent som är betydligt viktigare – hur möjligheten att designa sitt liv ser ut.

Flera är det som kopplar samman detta med att vara ekonomiskt fri, att inte behöva vara beroende av en inkomst från sitt arbete utan istället kunna välja vad man vill göra på dagarna. Så kan det vara, men med en ekonomisk grundtrygghet kan man vara precis lika lycklig, eller rent av lyckligare, om man har möjligheten att välja vad man vill jobba med på dagarna. Vilket för oss in på ämnet att design sitt liv. Att själv ha möjligheten att designa sitt liv innebär att kunna välja saker som:

• Hur och var man vill bo
• Hur och när man väljer att bilda familj
• Vad som skall ingå i sitt sociala liv
• Vad man skall jobba med
• Vilka fritidsintressen man har
• Hur man tar hand sin hälsa
• Vilka relationer man har
• Vilka mål man skall uppnå i olika livsskeenden
• Hur man vill utvecklas inom olika områden och ens möjlighet att vidareutbilda och vidareutveckla sig själv
• Möjligheten att uppleva nya saker och platser när man själv vill det och tillsammans med de man vill

Ovanstående är exempel på saker som vi kan påverka. Har vi en stabil ekonomi i grunden är förutsättningarna för att styra sitt liv generellt sett bättre, men det är definitivt inte en enskilt avgörande faktor, även om pengar alltid kommer att underlätta, men bara till en viss nivå.

Redan tidigt i vuxenlivet börjar designen av ens liv genom att till exempel välja om man vill satsa på en särskild utbildning eller ett visst yrke. Sådana val kan inte enbart nås genom finansiellt välstånd utan kräver t ex betyg. Du kan inte heller nå en bättre hälsa enbart med pengar, utan det krävs engagemang och kunskap som du måste sätta dig in i.

När vi ständigt har möjligheten att själva välja nästa steg, inom rimliga gränser, ökar chansen att vi blir lyckliga. Vi känner glädje och mening i val som vi välja gör, generellt.

Det är lätt att tro att närmast obegränsat med tid, pengar eller materiella saker gör oss lyckligare. Det stämmer bara om det är kopplat till saker som du verkligen vill göra. Det är stor skillnad på att till exempel lämna sitt heltidsjobb för att ha möjligheten att göra det man verkligen vill göra. Något helt annat att lämna sitt heltidsjobb bara för att man tycker det är tråkigt bara för att byta ut det till en oplanerad vardag, som kanske blir nästan lika tråkig. Rentav tråkigare.

Om du vill designa ditt liv på ett sådant sätt att det frigör tid från jobb till annat måste du veta vad det här andra skall bestå av, och att det gör dig lycklig. Slutar man till exempel att jobba eller skaffar sig nya prylar kommer det troligtvis göra dig kortsiktigt lycklig, men då är det i första hand förändringen och upplevelsen som står för lyckan. Så småningom blir förändringen vardag och du hamnar återigen i ett tillstånd där lyckan börjar sina på nytt.

Även om man kanske aldrig blir helt klar med designen, är känslan av att veta att man själv har kontroll över sina val och dess design är i sig en förmån som skapar riktig lycka över tid.

Adblockers

En fantastisk plugin som idag finns tillgänglig för i princip alla webbläsare på alla enheter är annonsblockeraren. Den hjälper mig som användare till en mycket bättre användarupplevelse och rensar bort sådant som inte tillför mig som användare något. Vi pratar om onödig reklam på Internet. Kritiker menar att den är ett hot mot mycket av den verksamhet som är reklamfinansierad på Internet. Jag är av en annan uppfattning.

En av de stora poängerna med Internet är möjligheten att marknadsföra din egen verksamhet genom att tillhandahålla material som intresserade personer kan hitta via sökmotorer. Om du driver ett företag som säljer produkter inom till exempel kostrådgivning, då har du som leverantör möjlighet att fylla din webbplats med relevant material om kost som användare som sedan är intresserade av kostrådgivning kommer att hitta när de söker efter sådan information i sökmotorerna. Det blir helt enkelt en win-win. Du hittar relevant information om kost samtidigt som kostrådgivaren fått möjligheten att visa upp vilken kunskap som denne besitter, inklusive att berätta om sin verksamhet och sina produkter.

Skulle den intresserade personen sedan vilja gå vidare och använda produkterna eller tjänsterna som kostrådgivaren erbjuder, blir nästa steg en affär. Hela marknadsföringen har skett utan irrelevant störande reklam som inte tillför något överhuvudtaget, annat än irritation och frustration hos mig som användare. Det finns självklart varianter på reklam som kan vara både seriös och intressant för mig som användare, om det till exempel handlar om välutformade erbjudanden som är delvis redaktionellt, till exempel inlägg i samarbete med någon. Inlägget är relevant för mig som användare, på riktigt. Dessutom är det inte i form av störande banners eller annat skräp.

Hela grejen med Internet bygger på att dela information, något som förstärkts senaste tio åren med sociala mediers intåg på Internet. Klassiska banners som påstås vara baserade på tidigare surfhistorik tycks, trots det, alltid handla om kreditkort, blancolån, casinospel eller någon bantningskur.

Jag hoppas alltså att allt fler vill använda adblockers eftersom det bidrar till att rensa Internet från massa skräp. Vill man tjäna pengar på det man lägger upp på Internet får man helt enkelt ta betalt av sina användare. Vill användarna inte betala för materialet är det förmodligen ändå inte tillräckligt intressant och företaget gör alla en tjänst genom att inte lägga upp materialet.

Klassisk reklam idag på Internet, i form av banners via Google eller motsvarande, är ungefär lika riktad som reklamen på kabel-TV. Det är dessutom en av de mycket positiva effekterna med streamingtjänsterna versus tablå-TV. De är helt reklamfria och man kan planera sin tid på ett helt annat sätt och slipper lägga 20-30 % av tiden på att titta på meningslös reklam. Det i sig är en stor tidsvinst.

De som kanske allra mest brukar beklaga sig över detta är nyhetsmedier. De har helt enkelt inte förstått att deras affärsmodell som förr i tiden byggde på att användare betalade tusentals kronor varje år för att läsa tidningen samtidigt som var tredje sida var reklam helt sonika inte skulle gå att flytta in på Internet rakt av. Tidningar som Dagens Industri, Aftonbladet och Expressen har idag webbplatser som jag vägrar besöka. Deras affär är inte att tillhandahålla information, utan att få mig att klicka på annonser, alltså en helt värdelös tjänst för mig som användare. Istället för att producera seriöst material jobbar de istället med att producera sådant som lockar våra hjärnor att klicka på länkar. ”Aktierna du skall ha nu”, ”snabbaste sättet att gå ner i vikt” eller ”dessa tjänar mest i din kommun”. Snacka om att kasta bort sin tid.

Ett annat sätt att se det är om annonsörerna hade använt annonsering på ett seriöst sätt, utan att spamma och förstöra användarupplevelsen, hade förmodligen annonsblockerare inte behövts.

Coeli Global Selektiv år för år

Jag har tidigare skrivit lite om fonden Coeli Global Selektiv och konstaterat att den gått bättre än index. Men egentligen bara i stort, problemet med att titta på utveckling över längre tidsperioder är att det är lätt att missa detaljerna. Bara för att något gått bra över tid kan man ha legat rejält på minus längre perioder. Så hur har det sett ut per år sedan start?

Coeli Global Selektiv startades i december 2014. Första året är räknat sedan december 2014. 

År	Coeli	LF Global	Alfa
2015	18.45%	11.05%	7.40%
2016	13.04%	14.14%	-1.10%
2017	16.82%	10.56%	6.26%
2018	-4.87%	-0.80%	-4.07%
2019	34.89%	33.22%	1.67%
2020	14.70%	2.36%	12.34%
2021	8.66%	12.84%	-4.18%

År 2021 är t o m 9 april 2021.

Uppställt i tabellform ser vi mera tydligt att de stora rycken kom 2015, 2017 och 2020. Totalt sett ligger alltså fonden bättre till än index och fortsätter de på det här sättet kommer de att dra ifrån index på sikt. Jag är dock inte övertygad till den grad att jag helt skulle kunna byta ut en vanlig globalfond till en mer koncentrerad globalfond som Coeli.

Fonder som slår index konstant och konsistent

Debatten om vilka fonder som slår index, eller inte, lär fortsätta så länge det finns aktivt förvaltade fonder. Det finns som vi tidigare konstaterat här på bloggen rätt många infallsvinklar när det handlar om att jämföra fonder mot index. Inte bara att välja ett lämpligt index utan även den andra minst lika stora faktorn: under vilken tidsperiod är det relevant att jämföra? Under vilken tidsperiod bör man förvänta sig att en fond slår det index man bedömt att fonden behöver slå?

En ytterligare infallsvinkel på detta är vilka avvikelser inom tidsperioden som vi mäter där vi kan acceptera att fonden går sämre än index. Min högst personliga uppfattning är att göra jämförelser mellan en fond och index på kortare perioder än ett år är att vara rätt naiv. Fonder som varje enskild månad slår index för alltid existerar knappast. Så vilka alternativ finns för att tempen på en fonds avkastning om man vill följa upp fonden ofta?

Rullande avkastningsmått på tolv månader som man läser av varje månad kan vara ett sätt att ta tempen på fonden. Varje månad tittar man på fondens utveckling versus sitt index på rullande tolv månader.  Men att vara bättre på rullande tolv en enskild månad är inte heller särskilt imponerande. Därför behöver vi addera ytterligare något. Till exempel hur många av de senaste månaderna som fonden slagit index på rullande tolv under till exempel 36 månader. Desto fler perioder där man slagit rullande tolv ju bättre. Om fler än 80 % av de senaste 36 mätpunkterna (tre åren) är bättre än index har alltså fonden gått bättre än index på årsbasis varje månad under tre år, åtta av tio gånger.

Sedan kan man börja titta på hur det nyckeltalet ser ut på rullande månadsbasis också för att se bedöma hur fondens konsistens versus index ser ut över tid. Exakt vad som är bra eller dåligt får man bedöma själv, likaså vilken mätperiod man tycker är relevant.

Sammanfattning:

• Fondens avkastning på rullande tolv, varje månad.
• När man har 36 mätpunkter (månader) kan man se hur många av dessa mätpunkter som fonden slagit index på rullande tolv. Om fonden varit bättre än index 80 % av gångerna är det mycket bra.
• Nyckeltalet som anger hur många gånger fonden varit bättre på rullande tolv månader kan också rullas under en tolvmånadersperiod för att få fram ytterligare ett snitt. Om snittet från dessa ligger på över 80 % får det också anses som riktigt bra.

För småbolagsfonden Enter Småbolag ser historiken ut enligt nedan.

År/mån	R12	Beta	Alfa	A>B 36M	Avg A>B 12M
2020-04	13.52%	-4.57%	18.09%	83.33%
2020-05	25.13%	7.64%	17.49%	86.11%
2020-06	26.23%	3.41%	22.82%	86.11%	77.31%
2020-07	43.52%	9.27%	34.25%	86.11%	78.47%
2020-08	52.93%	13.14%	39.79%	88.89%	79.86%
2020-09	66.24%	15.00%	51.24%	91.67%	81.48%
2020-10	53.48%	2.35%	51.13%	94.44%	83.33%
2020-11	56.17%	13.53%	42.64%	97.22%	85.42%
2020-12	65.51%	10.45%	55.06%	97.22%	87.27%
2021-01	56.77%	12.95%	43.82%	97.22%	88.89%
2021-02	71.74%	20.95%	50.79%	100.00%	90.74%
2021-03	127.05%	59.35%	67.70%	100.00%	92.36%

Jämför här mot Länsförsäkringar Sverige Indexnära (som är mitt jämförelseindex, inte fondens).

Fonden har alltså inte bara slagit mitt jämförelseindex rejält senaste åren utan även gjort det väldigt konsistent, d v s gått bättre på rullande tolv nästan hela tiden.

Healthy user bias

Alla har vi läst artiklar i media där det ena efter det andra fastslås vara bra för hälsan och minska risken för olika sjukdomar eller öka livslängden. Gärna med referens till någon stor studie där det inte framgår hur urvalet skett. Det skulle till exempel kunna handla om något så trivialt som att människor som äter mer tomater än snittet lever längre.

Det är då lätt att dra slutsatsen att bara man äter mer tomater kommer man att leva längre. Problemet med sådana slutsatser är att de ofta lider av healthy user bias, innebärandes att deltagarna i studien som råkade äta mer tomater än genomsnittet även har flera andra parametrar som bidrar till en längre livslängd. Det behöver i själva verket inte alls ha att göra med tomatkonsumtionen, istället är det högst sannolikt att personer som äter mycket grönsaker även har en livsstil som i genomsnitt är mer hälsosam över hela linjen än genomsnittet. En mer allmän statistisk term för detta är kausalitet. Kausalitet existerar om det ena värdet är orsakat av det andra värdet. Vid healthy user bias existerar sällan kausalitet utan istället beror utfallet på andra okända parametrar.

Vi vet att personer som frivilligt anmäler sig till hälsoundersökningar (utan att ha blivit slumpmässigt utvalda) tenderar att leva mer hälsosamt och därmed inte kan representera det faktiska genomsnittet av en population. 

Liknande fenomen skulle mycket väl kunna förekomma inom sparande och investeringar. Framgångsrika sparare har kanske inte nödvändigtvis lyckats med sina investeringar bara för att man valt en viss allokering eller strategi, det handlar förmodligen lika mycket om att man haft goda allmänna ekonomiska vanor genom hela livet och undvikt de allra värsta misstagen.

En person som genom hela sitt liv sparar regelbundet, är mån om att inte lägga pengar på fel saker och undviker höga avgifter samt inte kliver in och ur marknader på känsla kommer högst sannolikt att få en bra avkastning över tid. Om strategin är utdelningsinvestering, indexfonder eller aktivt förvaltade fonder är högst sannolikt sekundärt.

Home bias

Få svenskar har endast en procent av sina besparingar i svenska aktier. Trots att den svenska marknaden endast utgör cirka en procent av världens samlade börsvärde. Hur går det ihop? Att ha en relativt större del av sina investeringar på inhemska marknader relativt hur stor den inhemska marknaden är i förhållande till världens samlade marknader är mer regel än undantag, inte bara i Sverige. Vi är rent av inte ens värst på området.

Grundtanken bakom att vara mer allokerad i regionen där man bor handlar om att man anser sig veta mer om vad som händer där man själv lever, jämfört med vad som händer i övriga världen. Det här resonemanget går att starkt ifrågasätta. Risken i ett enskilt land eller enskild region bör vara betydligt högre än om man är allokerad jämt över hela världen.

Om home bias är rimligt eller inte finns det olika läror om. Särskilt när det gäller investeringar i Sverige. Sverige har historiskt gått bättre än världsindex, innebär inte att det kommer bli så i framtiden, men det finns å andra sidan inget som säger att det inte kommer att fortsätta heller. Vi vet helt enkelt inte det.

Sverige är dessutom ett land som är oerhört beroende av omvärlden. Andelen noterade bolag som inte har ett stort beroende av utländska kunder eller leverantörer i vår omvärld är ganska få. Dessutom påverkas vår inhemska konsumtion starkt av hur övriga världen går.

Home bias.

Argumentet att det är enklare att hålla reda på vad som händer i landet man bor i kan säkert vara relevant, i alla fall generellt. Att hitta information om ett bolag i Sverige är förmodligen enklare än om det ligger i Taiwan. Det kanske största skälet till home bias är kanske att det är lägre transaktions- och skattekostnader. Dessutom är valutarisken lägre om investeringarna du äger är noterade i svensk valuta. I förlängningen påverkas självklart alla bolag av svängande valutakurser indirekt, men de direkta svängningarna lär vara mindre.

Jag har själv betydligt mer än en procent av min aktiedel i Sverige. Det har jag främst på grund av valutarisken samt att jag helt enkelt tror att svenska bolag kommer fortsätta växa snabbare än övriga världen i genomsnitt. Skälet bakom det resonemanget är att svenska bolag generellt är mindre, och mindre bolag tenderar att växa snabbare. Att Sverige dessutom har en internationellt erkänd innovationskraft som ligger över snittet är också en bidragande orsak till att jag tror svenska bolag har goda förutsättningar att växa snabbare än världen i genomsnitt.

Om vi går tillbaka till argumentet om mer kostnader i utlandet finns det ytterligare skäl att välja svenska investeringar om man handlar direkt i enskilda aktier, särskilt sådana med utdelning. Källskatt som du får vänta på i tre år är inte ett oviktigt argument, högre courtage och politisk risk för att det sker ändringar i reglerna för källskatt är inslag som jag gärna slipper.

Sammanfattat är home bias en bias jag faktiskt är positivt inställd till.