December 25, 2021

Många små företag i Sverige

Det är förvånansvärt få företag som är stora. I Sverige har vi en enorm lista med småföretag, och då menar vi inte företag notera på småbolagslistorna. Det är en helt annan dimension när vi räknar in även de företag som inte befinner sig på börsen. Det gäller i allmänhet men i synnerhet när vi även räknar in alla mikroföretag och för att inte tala om alla enmansbolag.

Lite förenklat kan vi säga att ungefär halva befolkningen har ett jobb, eller skulle kunna ha ett jobb. Alltså cirka fem miljoner människor. I Sverige finns det nästan en miljon företag som är enmansföretagare. I praktiken innebär det att nästan var femte person på arbetsmarknaden är sin egen. Det säger lite om det svenska näringslivet.

Den näst största företagsgruppen i Sverige är de med 1-9 anställda. Här benämnda som mikroföretag. Ungefär en kvarts miljon företag befinner sig i den här företagsstorleken. Enmans- och mikroföretag utgör 96 procent av alla registrerade företag i det svenska näringslivet. Något att tänka på nästa gång någon presenterar sig som CEO eller VD. Utan mer information är det då i fler än nitton av tjugo fall någon som är chef över sig själv eller en grupp på 1-9 personer.

Bland de fyra procent av företagen som är kvar är nästa kategori de som kallas för små företag, här definierat som de med 10-49 anställda. Här hittar vi de drygt resterande tre procenten. 99 procent av alla företag i Sverige är alltså företag med färre än femtio anställda. Den överväldigande majoriteten av alla företag i Sverige är alltså inte noterade. Kan vara bra att ha i åtanke när man upplever att det är många bolag som noteras.

Medelstora företag, alltså sådana som har 50-250 anställda, är runt 6 000 i Sverige. Vilket är runt en halv procent av alla företag i Sverige. Först här någonstans kommer vi alltså upp i en kategori där vi kan börja prata om företag i den bemärkelsen att det är många personer involverade. Sedan kan så klart företag med oerhört få anställda ha oerhört hög omsättning. Men det är en annan kategori.

Sista kategorin, över 250 anställda, har vi lite drygt tusen stycken av i Sverige, eller 0,1 % av alla företag. Internationellt sett skall vi komma ihåg att ett företag med 250 anställda är ganska litet, men med svenska mått är det alltså ganska stort. Jämför t ex noterade småbolag i USA jämfört med Sverige.

Mer info från Ekonomifakta.

December 23, 2021

Fonderna du skulle haft 2021

Dan före doppardagen är det fortfarande några handelsdagar som återstår på investeringsåret 2021, men det brukar inte bli några större rörelser som kommer att förändra topplistan med de fonder som gått bäst under 2021. Hade det här varit Aftonbladet, Expressen eller rentav Dagens Industri skulle rubriken på det här inlägget snarare varit de bästa fonderna eller något i den stilen som skulle antyda att det är de här fonderna som du skall ha 2022.

Det vi med statistik kan bevisa är att fonderna som gått bäst ena året, väldigt osannolikt kommer att gå bäst även nästa år, förra året var det t ex väldigt mycket fokus på teknikfonder. De lyser med sin frånvaro i år på topplistorna. Istället hittar vi på topp tio fastigheter, global energi, svenska (och ganska okända) småbolagsfonder, en smålandsfond och till och med en fond med noterade private equity-bolag. Inte riktigt de fonderna som var haussade vid den här tidpunkten, då var det bara teknik, teknik och teknik.

64 % IKC Fastighetsfond
63 % Schroder ISF Global Energy
56 % ODIN Small Cap
56 % BGF World Energy
56 % Odin Fasighet
55 % Danske Invest Sverige Småbolag
55 % Spiltan Aktiefond Småland
53 % Humle Småbolagsfond
53 % SEB Fastighetsfond Norden
53 % DNB Fund Private Equity

Fonderna du skulle haft 2021.

Låt oss titta på tvåan, Schroder Global Energy. Sedan start runt 2008 har fonden halverats i värde, att den råkade kvala in på topplistan var allt mer av en slump i år. Fossil energi har inte direkt varit stekhett senaste decenniet, och även om det blivit ett litet uppsving nu lär knappast fossil energi vara något som långsiktigt kommer lovordas av investerarkollektivet.

Inte lika bra som i år.

Det finns med andra ord all anledning att basera sina investeringsbeslut på annat än vad som råkat gå allra bäst ett enskilt år.

December 19, 2021

Allokering 2022 - basportföljen

Det är dags för det andra investeringsåret i och med att 15 december har passerats. Förutom en rebalansering mellan aktier och räntor till samma nivå som förra året har det även blivit ett antal förändringar av fonder. Främst är det förenklingar bland mina globala allokeringar som förändrats samt rebalansering mellan några av aktiefonderna. På räntesidan har det också blivit ett antal byten till några andra fonder. Låt oss titta på hur det ser ut.

Allokering, tillgångsslag 2022.

Mer specifikt är räntor fördelade på fyra olika kategorier. Nytt för i år är att vi kör 20 % i alternativa investeringar, eller en så kallad hedgefond.

Fördelning av räntor, 2022.

Bland aktiefonderna fortsätter vi med 30/70-fördelningen mellan globala aktier och svenska aktier. Inom den svenska delen blir det uteslutande investmentbolag samt småbolag, förutom en mindre del som kommer allokeras till stabila kvalitetsaktier. I den globala delen delar vi jämt mellan en indexfond för teknik samt en aktivt förvaltad globalfond.

Fördelning, aktier 2022.

En enkel portfölj med tyngdpunkt på svenska småbolag och investmentbolag.

December 18, 2021

Mina aktiefonder 2021

Investeringsåret 2021 är över för min del och med det kan en titt i backspegeln på de aktiefonder som jag ägt vara på sin plats. Under inledningen av 2021 hade jag bland annat uppfattningen att om man har flera fonder med samma inriktning kommer man få ett bra snitt. Den uppfattningen har jag fortfarande, men samtidigt innebär många fonder också mer administration - och det är något som jag fortsatt kommer försöka undvika.

Fonder som avyttrades innan årets slut
I början av året hade jag två stycken fonder med fokus på Kina. Efter olika genomgångar och överväganden kommer jag inte längre ha någon allokering mot de här marknaderna, annat än i generella index och globalfonder. Även om de överavkastat under längre tidsperioder är det bara en onödig stress när deras riktning från index avviker för att kanske komma tillbaka senare.

Kina.

Fonderna som var aktuella i början av året var JPM China (dist) och Allianz China. Som ni ser har utvecklingen i år inte varit lysande även om det började bra. Dessutom är de noterade i utländsk valuta vilket innebär extra kostnader vid köp och sälj vilket känns helt onödigt.

Ny teknik.

Här blandar vi både svensk och global teknik. Inget lysande år för teknikfonderna, förutom Robur Technology. Inte ens stjärnförvaltarna som startade sitt egna TIN Fonder lyckades överavkasta en globalfond. Visserligen hade teknik ett bra år föregående år och jag tror starkt även fortsättningsvis på teknik. Men eftersom det nu finns bra indexfonder med inriktning på teknik som dessutom är noterade i SEK utan spännande specialinriktningar inom teknik lutar mycket åt att min teknidel kommer vara global, indexbaserad och handlas i SEK till låga avgifter. Mervärdet har visat sig vara marginellt i det här fallet de senaste åren. Dumt att chansa när det finns bra alternativ.

Teknikfonderna som lämnade:
Robur Technology
BGF World Technology
BGF Next Generation Technology
TIN Ny teknik
Robur Ny teknik

Övriga branschfonder.

Jag hade även tre branschfonder i lite mindre omfattning. Hälsovård, hållbar energi och fastighetsfonden. Fastighetsfonden har haft en lysande utveckling under många år, förutom i början av det här året. Hållbar energi har också haft några bra år men knappast extraordinär utveckling. Hälsovård har gått sådär, och i år har alltså varken hållbar energi eller hälsovård gått särskilt bra. Och jag har så klart ingen aning om hur det kommer att se ut nästa år heller. Fastigheter kommer säkert fortsätta gå bra, men med allt prat om högre räntor och diverse olika problem är det lika bra att inte chansa.

Branschfonderna som lämnade:
Handelsbanken Hälsovård
Handelsbanken Hållbar Energi
Länsförsäkringar Fastighetsfond

Globalfonder.

Det har även varit en del globalfonder under året och i princip alla har gått sämre än index under året, förutom Roburs fond, som även gått bättre än index på lite längre sikt. De av bland annat Avanza uppmärksammade globalfonderna från Morgan Stanley, som dessutom har dyr avgift, är handlade i en utländsk valuta innebärandes extra valutakostnader samt har bytt namn under året (vad det nu kan bero på) har verkligen gått uselt.

Globalfonder som lämnade under året:
Robur Globalfond
Tellus Globala Investmentbolag
SPP Global Solutions
MS INVF Global Insight
MS INVG Global Opportunity

Fonder som lämnar vid årets slut
Bland de fonder som var kvar vid året slut kommer även flera att få lämna portföljen. Inte nödvändigtvis för att de varit dåliga, men för att jag vill förenkla.

Övriga fonder.

Länsförsäkringar Global Indexnära lämnar eftersom jag istället kommer satsa på en aktivt förvaltad globalfond nästa år, i övrigt har jag inget emot att köra Länsförsäkringar Global Indexnära. Coeli Global Selektiv likaså, en mycket kvalitetsinriktad fond som jag gärna fortsatt att äga, men nu är det förenkling som gäller. Länsförsäkringar Småbolag får lämna eftersom den visat prov på att kraftigt lyckas avvika från marknadsutvecklingen. Ett mantra framgent för mig är att även om inte fonden slår indexet som är relevant för mig så skall i alla fall riktningen vara ungefär densamma, och det visar verkligen inte Länsförsäkringar Småbolag just nu. Öhman Global Growth hade gärna fått vara kvar, men eftersom jag kommer satsa på ett teknikindex blir det för mycket teknik att ha kvar Öhmans Global Growth eftersom den i det närmaste är att betrakta som en teknikfond.

Avanza World Tech - här undrar jag vad som egentligen hänt? Stjärnförvaltarna som lämnade Robur för att satsa på eget? Och så går det så här? Men det kanska allra sämsta valet var att välja Lancelot Avalon, det är en fond som är taggad som småbolagsfond hos Avanza, men istället borde det vara förhoppningsbolagsfond, storbolagsfond eller egentligen lite allt möjligt som för stunden verkar ha potential. Det är alldeles för spretigt för mig och den hör inte hemma bland mina småbolagsfonder som fokuserar på småbolag som är lönsamma.

Övriga fonder som fick lämna:
Länsförsäkringar Global Indexnära
Coeli Global Selektiv
Länsförsäkringar Småbolag
Lancelot Avalon
Avanza World Tech
Öhman Global Growth

Av de 21 fonder som alltså lämnade portföljen inför nästa år gick sjutton av dem sämre än index.

Fonder som var kvar i portföljen vid årets sluts
Det blir inte bara nya fonder inför nästa år utan de fonder som hade stor vikt under året är också de som till stor del kommer vara kvar under nästa år. Helt enligt min inriktning mot investmentbolag och småbolag.

Svenska fonder som gick bättre än index.

Bland investmentbolag och småbolagsfonder har fonderna som är med här uppe alla haft bättre avkastning än den svenska indexfonden. Likaså Spiltan Aktiefond Stabil som levererat överavkastning år efter år.

Fonder som blir kvar även nästa år:
Spiltan Aktiefond Investmentbolag
Spiltan Aktiefond Stabil
AMF Småbolag
Enter Småbolag
SEB Småbolag C/R
Spiltan Småbolag

December 15, 2021

Portföljbokslut 2021 - basportföljen

Investeringsåret 2021 är till ända och den globala utvecklingen slutade strax över 30 procent före skatter. Det är ett helt galet resultat egentligen, särskilt när man tittar i backspegeln och hur utvecklingen varit de föregående åren. Den svenska utvecklingen var ungefär samma med bara någon procent sämre. Min egna basportfölj slutade på 24,01 % om vi tittar enskilt på aktiedelen. Det är så klart lite anmärkningsvärt eftersom mitt mål är att slå index och jag slutar lite drygt fem procent efter index.

Desto bättre gick det för räntedelen som avkastade 3,20 % vilket var bättre än mitt jämförelseindex. I räntefallet handlar det bara om någon procent extra, men en procent gör en enorm skillnad över tid, så det skall inte underskattas.

Totalt slutade basportföljen på 15,74 % vilket är runt två och en halv procentenheter efter mitt jämförelseindex. Det får väl anses vara någorlunda godkänt eftersom det var första året som jag kör enligt upplägget att faktiskt försöka ligga indexnära.

Låt oss titta lite på vad avvikelserna kan bero på, förutom att jag inte valde att investera i Länsförsäkringar Global Indexnära och Länsförsäkringar Sverige Indexnära som alltså är mina jämförelsefonder på aktiesidan.

Under året har fördelningen mellan aktier och räntor ändrats från 60/40 till 65/35. I samband med portföljbokslutet är portföljen rebalanserad till en utgångsallokering på 60/40 igen inför 2022.

Det är fortsatt första halvan av året som är det största problemet. Under andra halvan har det gått betydligt bättre och jag har även lyckats med en av de viktigaste faktorerna, att inte göra en massa transaktioner utan bara lugnt och stilla följa med, vilket jag lyckats med fullt ut. Sedan blir det alltid lite effekter i samband med att man rebalanserar och att stänga just 15 december var i år inte optimalt eftersom småbolag i förhållande till indexfonderna råkade ha en dålig dag, men det är förhoppningsvis sådant som jämför ut sig i långa loppet.

Jag gjorde alltså massa omplaceringar under första halvan som ställde till det, det var alltifrån branschfonder till dyra utländska fonder som haft ett bra 2020 och som jag trodde skulle fortsätta med det. Dessa fonder kom visserligen igen i de flesta av fallen under andra halvan, men eftersom mitt mål är att slå index genom att vara indexnära vill jag gärna ha fonder som följer samma riktning som index. Och inte lever sitt egna liv bara för att ibland göra ryck som innebär att de kanske slå index. Bättre att följa med index i stort och förhoppningsvis ibland få perioder där utvecklingen är lite bättre.

Låt oss titta på hur Sverige-delen respektive globaldelen gått under sista halvåret.

Mina svenska fonder versus indexfond.

Länsförsäkringar Sverige Indexnära steg med 6,78 % under andra halvåret 2021. Av mina åtta svenska fonder var fem stycke bättre än index, två var ungefär lika bra om än strax under och sedan en riktig katastrof som lyckats tappa 17 procent i en i övrigt urstark marknad.

Mina globala fonder versus indexfond.

Länsförsäkringar Global Indexnära steg 14,69 % under andra halvåret 2021. Tack och lov vad 10 % av mina aktier just Länsförsäkringar Global Indexnära. Men de övriga tre fonderna gick det inte lika bra för. Coeli Global Selektiv får godkänt och gick ungefär som index, men Avanza World Tech och Öhman Global Growth som tillsammans levererade runt 33 % sämre än min indexfond. Det är alltså främst på den globala sidan som gjorde att min totala utveckling versus index fortsatte att utökas lite även under andra halvan av 2021.

Nu är det dock ingen katastrof utan eftersom försprånget på index endast utökades med två procentenheter drygt, och sex månader är trots allt en väldigt kort period. Men oavsett så är det sämre än index, och vi får återigen vara på vår vakt och se hur innehaven utvecklas i förhållande till index.

Efter rebalanseringen och några justeringar av innehaven hoppas jag att jag även under kommande år kommer att klara att hålla mig borta från onödiga justeringar.


Aktier

År
Min portfölj
Beta
Alfa
2021 24,01 % 29,61 % -5,60 %


Räntor

År
Min portfölj
Beta
Alfa
2021 3,20 % 1,94 % 1,26 %


Totalt

År
Min portfölj
Beta
Alfa
2021 15,74 % 18,28 % -2,54 %



* Mätperioden för basportföljen är 2020-12-15 till 2021-12-15.

December 11, 2021

Förhoppningsbolag i småbolagsfonder

Det är skillnad på fonder och fonder. Även under de perioder jag sysslat med direktinvesteringar i aktier har jag lyckats hålla mig borta från de som kallas för förhoppningsbolag. Förhoppningsbolag är företag som inte presterat någon vinst, utan istället bygger värderingarna på att man skall göra framtida prognosticerade vinster. Det ger självklart möjlighet till extrem framtida avkastning, men med det kommer också en väsentligt högre risk.

Att kända småbolagsfonder främst investerar i småbolag som faktiskt redan går med vinst är inte självklart. Ett sådant exempel är Lancelot Avalon. Av deras tio största innehav, som utgör cirka 55 procent av portföljen, är det endast fyra bolag som visar vinst i nuläget. Två av de fyra vinstbolagen är Volvo (?!) och Sandvik (?!). Övriga visar alltså rejäla förlustsiffror. Det är ytterligare en fundering vad företag som Volvo och Sandvik gör i en småbolagsfond? Jag kanske har helt fel, men Volvo och Sandvik skulle jag inte definiera som småbolag, i alla fall inte med svenska mått. Med svenska mått är de snarare två av landets största bolag, med god marginal.

Inget bra år för Lancelot Avalon.



Tio största innehaven i Lancelot Avalon per november 2021 med aktuella P/E-tal.

-62,8 Camurus
-50,2 Bambuser
-72,2 Embracer
-125,3 Bactiguard
-28,8 Bonesupport
12,0 Volvo
22,4 Sandvik
67,3 RVRC Holding
-39,2 Eltel
34,8 Thunderful Group

I nuläget har jag sex stycken småbolagsfonder. I samtliga fall, utom för Avalon, är de största innehaven småbolag (alltså inte storbolag) och de har stabila vinster. Lancelot Avalon har de senaste åren haft ungefär samma utveckling som de övriga småbolagsfonderna, men i år avviker de alltså kraftigt från övriga fonder. Om det är slump eller kopplat till att de tar högre risk genom att placera i förhoppningsbolag har jag så klart ingen aning om. Och det spelar egentligen ingen roll.

Syftet med att ha flera småbolagsfonder är just för att få den genomsnittliga avkastningen från de bästa småbolagsfonderna. Det syftet är uppnått, men inför nästa år så kommer jag nog vara mer noga med att säkerställa att småbolagen som finns i fonderna är sådana som redan vid investeringstillfället redan är vinstbringande.

Lancelot är säkert superduktiga på att analysera och välja framgångsrika förhoppningsbolag, dock känner jag att jag inte riktigt är beredd att ta den risken framgent. Särskilt inte eftersom historiken under hela 10-talet visar att det inte genererat mer avkastning i fonden är för de som satsat på redan vinstgående bolag.

Det skulle inte förvåna mig om det under nästa år blir en kraftig uppstuds i fonden, men det är så klart inget jag kan grunda ett beslut på.

November 28, 2021

MSCI World Information Tech Index

Sedan i våras har Nordnet en indexfond med fokus på teknologi, den är tänkt att jämföras mot/följa MSCI World Tech Index. Låt oss titta på hur det här indexet rört sig de senaste fem åren.

2016: 11.45%
2017: 38.23%
2018: -2.60%
2019: 47.55 %
2020: 43.78 %

Totalt 218.33 %

Under samma period har Swedbank Robur Technology gett 211.17 % i avkastning. Om vi jämför med det här indexet (osäker på om fondförvaltarna själva jämför med det här indexet) så får man säga att avkastningen är helt godkänd.

En annan spelare är TIN Fonders World Tech (även känd som Avanza World Tech). De här två fonderna tillsammans med Nordnets indexfond med fokus på teknologi har sedan 26 maj i år gett följande avkastning.

28.53 % Swedbank Robur Technology
20.73 % Avanza World Tech
32.28 % Nordnet Indexfond Teknologi
27.76 % MSCI World Information Tech Index 

Jämförelseperioden på drygt fem månader är så klart alldeles för kort för att säga något om Avanzas alternativ på sikt kommer vara lika långt efter som nu, men det vi vet är att avgiften spelar stor roll på lång sikt. Nordnets fond har endast varit tillgänglig sedan 26 maj, därav den korta jämförelseperioden

Så här ser avgiften ut för de tre fonderna.

1.46 % Swedbank Robur Technology
1.34 % Avanza World Tech
0.40 % Nordnet Indexfond Teknologi

Eftersom Nordnets teknologifond är runt 70 % billigare och det med tillgänglig statistik inte finns någonting som pekar på att de aktiva teknologifonderna skulle ge något mervärde ligger Nordnets teknologifond väldigt bra till som ersättare för mitt nuvarande val av Avanza World Tech.

November 27, 2021

Mina största investeringsmisstag - del 2 av 2

Vi fortsätter med andra delen i inlägget om mina största investeringsmisstag. 

Enskilda aktier och fundamental analys
Från tid till annan har jag haft extra hög svansföring och gjort bedömningen att med rätt aktieanalys kommer jag enkelt kunna slå marknaden. Helt utan att ta hänsyn till livet i övrigt, hur man reagerar känslomässigt på kraftiga tillfälliga svängningar samt det är väldigt tydligt att det inte finns något automatiskt samband mellan nedlagd tid och resultaten.

Som privatperson kan man visserligen lägga en stor del av sin fritid på investeringar, men även om det i förhållande till din egen tillgängliga tid är mycket så är det i sammanhanget en ganska minimal insats jämfört med de enorma resurser som de som jobbar professionellt med detta har möjlighet att lägga på analys. Trots det är det inte en garanti varken för dig som privatperson eller professionell investerare att mer investerad tid kommer ge ett bättre resultat.

Det handlar inte bara om att lägga mycket tid, det handlar också om att göra rätt saker och ta rätt beslut – och det har inte automatiskt ett samband med nedlagd tid att göra. Ett smärtsamt konstaterande, men så är det.

Så oavsett vad någon säger så räcker det alltså inte med att du gör din egen analys för att lyckas bättre. Risken är att du analyserar fel eller missar väsentliga saker som är svåra att som enskild privatperson bedöma.

Något som komplicerar detta är att du inte heller kan veta om ett bra utfall faktiskt är ett resultat av din analys eller om det bara råkade vara tur. Om det var tur eller faktisk förmåga visar sig tyvärr mycket längre fram. Har du mycket tur i början är det lätt att tro att det är skicklighet med resultatet att när det väl vänder kan det bli betydligt värre eftersom det är lätt att tänja på riskaptiten desto bättre det går i början.

Direktplaceringar i aktier kräver dessutom ett helt annat engagemang över tid. Och tid är ofta något som tenderar att minska i tillgänglighet allt eftersom livet utvecklas. Relationer, familjeliv, mer ansvar på jobbet, fritidsintressen, pyssel med hemmet samtidigt som intresset för aktier kan variera från tid till annan etcetera. Och även om inte tiden för analys är någon garanti kommer det ändå vara mer beslut som behöver tas kring omplaceringar när du äger enskilda aktier.

Fonder, inklusive olika indexfonder, kan också kräva tid, men då finns det i alla fall en förvaltare emellan som sköter detaljerna i fondens enskilda innehav. Se det så här. Om du glömmer att ombalansera eller titta till din globala eller lokala indexfond är effekten på ditt sparande betydligt mindre än om det gäller enskilda placeringar.

Bara aktier
En annan fälla som jag varit fäst vid är att den enda sparformen man kan ha är aktier. Alla former av ränteallokeringar är meningslöst eftersom de i bästa fall endast ger några procent per år. Det må så vara, men den stabilitet och trygghet som den ger i turburlenta tider har visat sig göra underverk för uthålligheten. Dock inte något som jag ansett mig behöva under de första åren med investerande. Tyvärr något som starkt bidragit till mycket onödigt agerande och tokiga beslut som försämrat min avkastning genom åren.

Fokuserat på utdelningar
Utdelningar är i grunden bra, men för oss småsparare finns det många fallgropar. De bästa utdelningsaktierna är de som har små utdelningar, både i procent av företagets vinst och med det ofta i även i förhållande till aktiekursen. Det är alltså främst aktier med utdelningstillväxt som är intressanta. Men problemet med dem är att utdelningen ofta är väldigt låg i förhållande till aktiekursen. En direktavkastning på 0,5-1 procent är tyvärr inte den typen av utdelningsaktier som intresserade mig. Istället skulle det vara aktier med direktavkastningsnivåer på fyra procent eller mer. Problemet här är att aktier med hög direktavkastning har det av en anledning. Tillväxten är låg och/eller utdelningsnivån är hotad. Med andra ord blir det inte så mycket totalavkastning och man underpresterar index.

Dessutom visade det sig under pandemins första år att utdelningar inte alls är så säkra. De kan ställas in med kort varsel och politiska åtgärder kan även blanda sig i här.

Prövat fokusinvestering
Självklart har jag även testat fokusinvestering. En spännande resa men tyvärr inget för mig, det blev helt enkelt för spännande. Dessutom, det här med att definiera att man vet man vad håller på med tycker jag är överskattat. Få som anser sig veta vad de håller på med – vet förmodligen inte det. Det vet bara inte ännu att de inte vet det. Men jag beundrar de som faktiskt är bevisat duktiga på fokusinvestering över tid.

Prövat teknisk analys
Det kanske allra mest galna är ändå tron på teknisk analys. Det vill säga att ta köp- och säljbeslutbaserat på kursformationer i historiken. Jag köper poängen i att vissa formationer statistiskt ger vissa utfall. Men generella utfall hjälper föga i enskilda fall och istället är det bara en tidskrävande strategi som i förlängningen hopplöst förlorar mot index.

Självklart kan ovanstående misslyckanden bero på att just jag använt strategierna på fel sätt, blandat in känslor eller på annat sätt överskattat min förmåga. Men oavsett så ser jag ovanstående som mina egna misstag och med det egna erfarenheter. Inom investerande behöver inte det som fungerar för någon vara rätt för en annan.

Just i mitt fall har det visat sig att desto mindre jag försöker avvika från beprövade teorier och ju mer passiv jag är, desto bättre har det gått.

Mina största investeringsmisstag – del 1 av 2

Det finns gott om misstag man gjort i sin investeringskarriär. Det skulle bli ett alltför långt inlägg att ta upp allt skumraskt man försökts sig på genom åren, men jag tänkte inleda med några i alla fall. Kommer säkert uppföljande inlägg om detta. Vill även varna känsliga läsare att det här inlägget kommer bjuda på tragikomiska resonemang.

Vi börjar med en sammanfattning:

  • Inte jämfört mig mot index
  • Byta strategi ofta
  • För hög eller låg risk
  • Tajma marknaden
  • Utforma egna strategier
  • Enskilda aktier
  • Bara aktier
  • Fokuserat på utdelningar
  • Prövat fokusinvestering
  • Prövat teknisk analys

De sista fem misstagen gås igenom i andra delen.

Inte jämfört mig mot index
Jag har försökt mig på att investera mitt sparande sedan mitten på 00-talet när jag kom igång på allvar. Tyvärr missade jag helt att hålla kolla hur mitt eget agerande utvecklades i förhållande till index. Jag hade helt enkelt uppfattningen jag alltid skulle gå plus, och om marknaden gick ner kunde man ju ligga utanför marknaden. Smart.

Det är ganska självklart att man som småsparare måste förhålla sig till index. Det är även ett bra sätt att snabbt utvärdera sina egna kunskaper. Har man tiden och intresset kan det absolut, inom rimliga gränser, vara aktuellt med att försöka slå index. Har man sedan koll på hur man ligger i förhållande till index får man snabbt svart på vitt om man har nästa för att syssla med att slå index eller inte. För de allra flesta kommer det inte att vara en bra idé, men det är förmodligen bra att själv få erfara att det med riktiga pengar. Och en sådan insikt är bättre att göra tidigt i början av sin investeringskarriär. Det skall inte som i mitt fall behövas +10 år för att komma fram till en egentligen så grundläggande insikt. Att år efter år av olika strategier och marknadstajming systematiskt underprestera mot index är inget annat än slöseri både med tid och pengar.

Till diskussionen skall kanske läggas att man självklart måste jämföra med ett relevant index.

Byta strategi ofta
Som en del i min plan att systematiskt underprestera index under lång tid har jag ägnat mig åt att byta strategi ofta. Jag har prövat allt från swing trading till teknisk analys. Momentuminvestering, fokusinvestering, aktiefonder, enskilda aktier, börshandlade fonder, marknadstajming, utdelningsinvestering, magic formula, preferensaktier, egenkomponerade strategier, Aktiespararnas fundamentala analysprogram (haha) etcetera. Hängt på forum, agerat på tips. Vi kan hålla på länge.

Min övergripande strategi de första 10-15 åren har alltså varit att inte ha någon strategi, eller ett slags strategi som hela tiden går ut på att byta strategi i tron att det alltid finns en bättre strategi. Inte ett vinnande koncept i längden, bevisligen.

För hög eller låg risk
Genom att tajma marknaden utifrån väldigt känslobaserade bedömningar har jag genom åren varit väldigt av eller på i mitt investerande. Antingen har det varit all in i marknaden eller all out. Resultatet har sammanfattat blivit ungefär noll, eller strax över i avkastning. Ofta har det börjat bra och sedan har det gått utför. Det har då ofta slutat med en förlust som sedan nästan alltid tagits igen vid nästa entré. Den lilla vinsten som sedan uppstått under nästa försök har sedan effektivt minimerat genom ytterligare en dåligt tajmad exit. Och så här har det hållit på.

Omvänt har man helt stått utanför marknaden eftersom man av olika, mindre rationella skäl, bedömt att marknaden stått för högt (haha) och resonerat att det är bättre att kliva in i nästa dipp. Något som vi vet statistiskt är en väldigt dålig strategi för bra avkastning. Risken är att det där tillfället aldrig riktigt uppstår, istället går år efter år när man ser hur kurserna bara stiger och stiger och själv står man på perrongen för att tajma entrén till precis när man är nära toppen. Ungefär. Eller så uppstår det där fantastiska tillfället men då är uppfattningen gärna att världen håller på att gå under så det är bättre att vänta lite till när det lugnat ner sig, och så är även det tillfället borta och man tycker återigen att det är för dyrt.

Sammantaget har man alltså under årens lopp legat med ständigt för hög eller låg risk.

Tajma marknaden
Det är fantastiskt hur man år efter år ständigt intalar sig själv vilken oerhörd förträfflighet man som småsparare har runt att göra bedömningar om marknadens framtida riktning. Jag påverkades väldigt mycket av den berg- och dalbana som var på marknaden under 2000-2010. Vi hade i princip två perfekta cykler där skillnaden mellan att sitta still i båten och tajmat marknaden varit enorm för den som lyckades med det.

Efter den brutala uppgången i slutat av 90-talet blev det en härdsmälta under våren 2000 ända fram till sommaren 2003. Drivet av it-bubblan, terrorattackerna i New York följt av krigen i Irak och Afghanisation (samt en massa annat). Därefter fick vi superkonjunkturen följt av finanskrisen följt av enorma stimulanser och räntesänkningar vi aldrig kunnat drömma om. Med det i bakhuvudet var marknadstajming en självklart. Lika sjävklart som att 10-talet skulle ha samma förfarande. Riktigt så blev det inte utan istället fick nästan 10 raka år med en stabilare uppgång än någonsin. Det där fantastiska tillfället att kliva in kom aldrig.

Så med den läxan i bakhuvudet är jag betydligt mer ödmjuk i mina bedömningar. Bättre att utgå ifrån att man kan förvänta sig vad som helst och agera utifrån det istället.

Utforma egna strategier
Som en sann marknadstajmare har jag även sysslat med att hitta egna strategier i olika former för att göra snabba affärer. Något som kan liknas vid en form av swing trading. På gott och ont skedde all sådan aktivitet med ganska små belopp, så även om det var lönsamt i procent var det väldigt låg timpenning i absoluta tal. Dessutom till en skyhög risk förmodligen. Det kapitalet skulle varit enormt mycket mer värt idag om det varit permanent investerat i närmast valfri generell aktiefond.

Fortsättning följer i andra delen......

November 21, 2021

Avkastningsmål

Vilken avkastning är rimlig att förvänta sig? Och vilket avkastningsmål bör man ha. Det är kopplat till vilken strategi du har och framför allt vilken risk du är villig att ta. Desto högre risk ju bättre avkastning. Desto högre risk innebär också att du måste acceptera större svängningar samt att du inte alls får den avkastningen du hade tänkt dig.

Börsen avkastar i snitt 6-8 procent per år, sett över en längre period. Investerar man i indexfonder är det alltså där någonstans som det kan vara rimligt att förvänta sig att avkastningsnivån kommer att ligga på. Har du valt den strategin bör alltså även målet vara någonstans runt 6-8 procent per år. Vill du har mer än så behöver du välja en annan strategi. Vill du ta lägre risk kan det vara aktuellt att välja andra tillgångsslag än aktier som komplement.

Har man en portfölj som blandar aktier och räntor i en fördelning mellan 60 procent aktier och 40 räntor med återkommande ombalanseringar har man historiskt fått strax över nio procent per år över längre tidshorisonter. Mycket tack vare att man fått hög avkastning på räntedelen under vissa tidsperioder.

Själv har jag ett avkastningsmål som består av ett avkastningsintervall mellan 6-15 procent. Det gäller för själva aktiedelen av min portfölj. Detta eftersom jag i stor utsträckning satsat på småbolag, tillväxt och investmentbolag, i stor utsträckning som dels har en högre risk men också goda förutsättningar att avkasta högre. Jag förväntar mig alltså att den här inriktningen kommer ge mig mer än börsen har gett generellt. Samtidigt är jag realistisk och räknar med att avkastningen kan bli lägre.

I min största portfölj som också är min basportfölj tillämpar jag en allokeringsstrategi med 60 procent aktier och 40 procent räntor med normalt sett årliga ombalanseringar. För portföljen i sin helhet har jag ett avkastningsintervall på 6-12 procent per år. Detta baserar jag på historiken för den här setupen. Eftersom nio procent är det historiska snittet inser jag att just mitt resultat kan bli både lägre och högre under den period som jag investerar, alltså under 20-, 30- och 40- samt 50-talet. Vilket jämfört med hela historien är en betydligt kortare period att mäta på. 

Sedan tillkommer det andra faktorer som kan påverka i båda riktningarna. Jag tillför kapital varje månad i form av månadssparande, men jag planerar även att delvis gör uttag från sparande under vissa perioder. Beroende på lite hur dessa sammanfaller med upp- och nedgångar kan värdeutvecklingen påverkas i båda riktningar, men själva avkastningen i procent har jag alltså för avsikt att mäta enbart på själva kursutvecklingen. Insättningar och uttag hanteras sett till avkastningen som i en fond. En viss procentuell utveckling påverkas inte av insättningar eller uttag. Däremot kan den absoluta värdeutvecklingen påverkas av detta.

Som komplement till till avkastningsmålet är målet att alltid ligga lite över index, vilket jag hoppas kunna göra genom satsningen på småbolag och investmentbolag. Enbart en procent bättre än index kan under en 30-årsperiod innebära 30 procent mer i avkastning, vilket är ganska brutalt när det handlar om stora belopp på slutet.

Världens rikaste 2021

2021 har varit ett händelserikt år inte minst på listan över världens rikaste. Det är inte längre Bezos som innehar förstaplatsen. Teknik är fortsatt i topp med några få undantag. Dessutom har världen blivit rejält mycket rikare, det var inte längesedan de som toppade listan låg runt 100 miljarder dollar i net worth. Nu är de rikaste uppe på nästan 300 miljarder dollar. 

Topp 10-listan (21 november 2021 i realtid)

Elon Musk, $296 mdr, Tesla
Jeff Bezos, $211 mdr, Amazon
Bernard Arnault, $201 mdr, LVMH
Bill Gates, $139 mdr, Microsoft
Larry Ellison, $128 mdr, Oracle
Larry Page, $127 mdr, Google
Mark Zuckerberg, $124 mdr, Facebook
Sergey Brin, $123 mdr, Google
Steve Ballmer, $108 mdr, Microsoft
Warren Buffet, $102 mdr, Berkshire Hathaway




Av de tio rikaste hittar vi i åtta av fallen teknikinriktade bolag. Det säger en del om var vi har världens tillväxt. Elbilar och molntjänster är just nu två av de sakerna som driver enorm tillväxt, och det reflekteras även på miljonärslistan. Ny på listan och på förstaplaceringen är Elon.

Investeringsoraclet Buffet är fortfarande med i topp tio, men han ligger numera långt efter de i toppen. Kanske kan man fråga sig vem som har mest stabila tillgångar. Buffets tillgångar består av massor av investeringar i många olika brasncher, Elon och Jeff är väldigt beroende av ett enda bolag för att kunna ligga på den nivån som de gör. Även om de båda men särskilt Jeff har gott om andra investeringar också.

Det är inte bara på topp-tio-listan som folk blivit rikare, det har tillkommit många dollarmiljardärer även utanför topp-tio under året. Det finns just nu runt 2 800 dollarmiljardärer i världen vilket är runt 650 fler än det var förra året. 86 % av dollarmiljardärerna är rikare nu än de var för ett år sedan, självklart drivet av en stark börs.

Värt att nämna är att mycket av de värden som räknas in i ett är kopplat till aktiekurser i ett fåtal bolag där de är storägare. Det innebär i mångt och mycket att de skulle få svårt att realisera merparten av de här värdena eftersom kursen skulle falla enormt om de skulle försöka göra sig av med en stor del av aktierna. Både genom att det skulle bli massor av aktier ute till försäljning samtidigt, men även på grund av de spekulationer som förmodligen skulle uppstå om det blev känt de skulle försöka göra sig av mer merparten av sina aktier i bolaget. Om Elon skulle dumpa hela sitt innehav i Tesla skulle det väldigt sannolikt sätta igång någon form av panik och ifrågasätta hela förtroendet för Teslas framtid. Även om det sannolikt skulle vara överdrivet skulle det ändå tillfälligt pressa ner kursen rejält på bolaget och med det Elons net worth.

November 18, 2021

Att köpa kostnader

Ibland funderar jag på hur man i genomsnitt resonerar när man konsumerar dyra kapitalvaror som inte bara direkt minskar i värde, utan även genererar permanenta kostnader – även om du inte använder dem. Det kanske allra tydligaste exemplet på detta är bilen.

En bil som inte används kostar ändå pengar i form av skatt, parkering och försäkring. Börjar du använda den tillkommer kostnader för till exempel bränsle, vägavgifter, underhåll, däckbyte med mera. Få resonerar kring detta utan tittar bara på om det är en acceptabel månadskostnad i utgångsläget. Utan att ens reflektera över om kostnaderna som tillkommer motsvarar det värde som faktiskt tillförs.

Andra exempel kan vara fritidsbåten som förutom att kräva kostnader i form av kajplats, förvaring på vintern, bränsle, service, reparationer, hamnavgifter och kompletterande utrustning också drar tid från ditt övriga liv. Inte bara tiden som du tillbringar i båten för nöjes skull utan också tiden det tar att underhålla båten, forsla den mellan sommar- och vinterförvaringen, kanske ingår vissa aktiviteter om du är med i en båtklubb med mera? För de som är sällananvändare av sin fritidsbåt uppgår kanske tiden man spenderar på att hantera sin båt till fler timmar på ett år än man faktiskt tillbringar i den för nöjes skull.

Synsättet att reflektera över hur kostnader och tidsåtgång som tillkommer permanent när man köper något som är tänkt att öka värdet i tillvaron verkar det vara få som reflekterar över.

Tid är kanske en av de viktigaste tillgångar vi har i vårt liv, och det är förvånansvärt många som verkar spendera sin tid på att skaffa sig åtaganden som drar ännu mer tid och pengar än de man lägger på att skaffa dem. Jag menar inte att detta är fel om man verkligen kan påvisa att det finns ett mervärde i detta. Något säger min att alla inte gjort den här kalkylen från scratch.

Det lär finnas forskning som visar att upplevelser skapar mer värde än prylar, jag har tyvärr ingen källa på det, men jag kan anekdotiskt bekräfta detta. Det går att argumentera för att upplevelser är ännu värre, du köper aktiviteter var ekonomiska värde är noll efter att aktiviteten är utförd. Kvar finns endast minnena från den. Goda minnen skall inte underskattas. Dessutom är du helt fri att gå vidare till nya spännande upplevelser utan några förpliktiganden eller fasta kostnader som du ådragit dig. En frihetskänsla helt enkelt att nästa steg kan vara precis vad du vill. Dessutom utan begränsningar i form av kostnader som är kopplade till prylar som du skaffat dig för längesedan men som nu kanske inte uppbringar samma värde som vid inköpstillfället?

Varje gång man konsumerar något som innebär ett åtagande i form av permanenta kostnader och/eller tidsåtgång är en ekonomisk begränsning, både ekonomiskt och på ditt konto över tillgänglig tid.

November 14, 2021

Konsumera utifrån din förmögenhet, inte din inkomst

I samband med att man tar köpbeslut utgår många från sin inkomst. Det behöver inte vara helt fel, men för oss som gillar sparande och ekonomi ter det sig rätt märkligt att enbart resonera kring konsumtion utifrån sin inkomst. Har man ett sparkapital borde köpbesluten alltid ta hänsyn till hur stort kapital man har.

Hur stort sparande man skall ha för att köpa något? Det är en befogad fråga och förmodligen en fråga man alltid skall fundera över i samband med köpbeslut – åt båda hållen. Något som kostar 1 000 kr har inte samma påverkan på en ekonomi där sparkapitalet är 10 mkr som när det är 100 tkr. Ett köpbeslut som innebär att man gör sig av med en procent av hela sparkapitalet har betydligt större effekt än om det är 0,01 procent. Omvänt kan man även säga att om det handlar om 0,01 procent av ditt sparkapital kan det vara rent dumdristigt att inte genomföra köpet om du verkligen anser att de ger dig någon form av värde.

Någonstans finns det en gräns mellan när det är olämpligt och när det blir löjligt i förhållande till ditt sparkapital. 

Så, varför skall man resonera utifrån sitt sparkapital snarare än sin inkomst? Jag skulle säga att främsta skälet är ansvarsfrågan för din egen ekonomi. Har man inget eller ett litet kapital i förhållande till vad man konsumerar konsumerar du för pengar som du istället borde använda för att bygga upp just ditt egna kapital. 

På samma sätt gäller det omvända. Har du ett stort sparkapital att det du konsumerar knappat har någon påverkan på ditt sparkapital kan det istället vara dumdristigt att inte unna sig något – om det verkligen ger dig någon form av värde. Att fundera på om man har råd med streamingtjänster för några hundralappar i månaden om man tiotals miljoner i sparkapital när man älskar filmer och serier är dumt. Värdet av detta överväger effekten det har på ditt investerade kapital.

Om du däremot håller på att bygga upp en buffert och kostnaden för streamingtjänsten motsvarar fem procent av ditt totala kapital, då kan det vara läge med en annan bedömning. Exakt var den här gränsen går avgör man själv, men i de flesta fall är det ganska uppenbart vad som är rätt och fel.

Det gäller i allmänhet men i synnerhet när det gäller större konsumtion i lite större storlek, som till exempel en bil eller ett hus. Nyttan av en bil gör naturligtvis att relationen mellan bilens kostnad och sett i relation till ditt kapital kan vara betydligt större än i exemplen ovan. Men även här hamnar vi i en värdediskussion.

Samma sak när det gäller lån. Bankerna bedömer någons låneutrymme nästan uteslutande från vilken inkomst en låntagare har. Du själv bör dock titta på ditt sparkapital. Oavsett vad banken säger kommer det för din egen privatekonomi att vara relevant hur stora dina tillgångar är i förhållande till hur mycket du lånar.

Att låna fem mkr har garanterat lägre risk om du har ett sparkapital på 10 mkr. Oavsett vilken inkomst du har. Ett bostadsköp där belåningen är fem miljoner och som senare endast är värt fyra miljoner kommer definitivt vara enklare att ta sig ur om ditt finansiella sparkapital är tio miljoner istället för en halv miljon.

Ganska självklart, men få reflekterar över det här i samband med köp- och lånebeslut. Eftersom vi blandade in lån i diskussionen kan jag även tillägga att jag inte ser några konstigheter med att låna ett bostadsköp även om man skulle kunna betala kontant. I ett ränteläge med räntor på en procent eller lägre är det tvärtom rentav oansvarigt att inte och att använda sitt sparkapital.

November 13, 2021

Min strategi

Min strategi består av sparande i aktier och räntor. Allokeringen till respektive tillgångsslag kan variera, men utgångspunkten är en klassisk 60/40-fördelning mellan aktier och räntor.

Jag har inga särskilda regler för vilka aktier som sparandet skall ske i, men jag bygger i första hand mina placeringar på aktiefonder framför investeringar i enskilda aktier. På räntesidan är det i första hand företagsobligationer som gäller, men här finns inte heller några särskilda regler att det måste vara en viss typ av räntor. Som alternativ till räntefonder kan jag även spara i vissa hedgefonder eller fonder som är så kallade multistrategifonder.

Strategi.

Balansen mellan aktier och är i utgångsläget 60/40 enligt klassiska principer. Den här fördelningen skulle kunna vara annorlunda från tid till annan, men det är en balans som historiskt fungerat väl och jag anser inte att jag har en bättre motiveringen till ha ha mer allokerat i aktier baserat på min situation.

Till planen hör även att alltid genomföra ett månadssparande.

Det finns inga absoluta regler för ombalansering mellan aktier och räntor, men målet är att som minst alltid genomföra en ombalansering i slutet av varje år.

Målet är att vara minst lika bra som index eller lite bättre. Lite bättre kan på lång sikt ha en enorm betydelse för avkastningen. Med index avses indexfonder för Sverige respektive globalt för aktiedelen. Jag vill alltså jämföra min egen strategi mot att bara vara investerade i indexfonder. Att jämföra mot index som inte går att investera i tycker jag är meningslöst eftersom jag som småsparare inte kommer att komma närmare index än om jag sparat i indexfonder.

Merparten av mina aktiefonder är investerat i fonder som är inriktade mot främst småbolag och svenska investmentbolag. Dessa inriktningar är några av de få inriktningar som under mycket lång tid varit bättre än index. Jag väljer därför att ha en betydande del av min aktieallokering i den här typen av fonder.

Jag försöker generellt att undvika branschfonder, undantaget teknikinriktade fonder. Digitalisering, eller icke-materiell tillväxt är en megatrend och något som kommer att ha mycket hög tillväxt under en mycket lång tid framöver. Därför tycker jag det kan vara värt att ha en mindre andel av aktiedelen allokerad inom den här branschen. I övrigt är det generella tillväxt- eller kvalitetsfonder som är i fokus globalt utöver mina indexfonder.

Jag har viss övervikt i svenska aktier, eftersom dessa visat vi överprestera globala indexfonder under mycket lång tid och jag kan i nuläget inte se något som tyder på att det kommer att ändras i närtid.

I nuläget har jag två portföljer. En basportfölj som i nuläget är stängd för insättningar. Här har jag även min allokeringsstrategi där jag aldrig är fullinvesterad i aktier, utan alltid har en räntedel.

I den aktiva, och betydligt mindre portföljen, har jag hundra procent aktier. Det är även här som jag har mitt månadssparande.

Jag har alltså inget abolut avkastningsmål annat än att jag skall vara minst lika bra som index, eller lite bättre. Lite bättre gör rent matematiskt en enorm skillnad över en hel spararkarriär. Jag försöker inte att sätta ett absolut avkastningsmål eftersom jag helt enkelt anser att det är meningslöst, det skulle i så fall vara ett mål som är betydligt under vad man borde få om man följer index alternativt skulle jag tvingas göra mer våghalsiga investeringar.

Valet att undvika direktinvesteringar i aktier, att inte ha för många placeringar samtidigt samt undvika alla typer av specialinvesteringar grundar sig i att jag prioriterar enkelhet kombinerat med att jag vill ha lägre svängningar än vad aktiemarknaden ger när man är fullinvesterad i enbart aktier.

Mindre svängningar eftersom jag vet att jag emtionellt kommer ha lättare att handskas med nedgångar när jag vet att jag går bättre än index, vilket man går automatiskt i nedgångar när man inte är fullinvesterad i aktier. Dessutom vet vi att en 60/40-portfölj historiskt gett runt nio procent årligen. Det är i linje med vad 100 procent aktier gett historiskt också. Ur det perspektivet finns det ingen anledning att dra på med mer aktier eftersom det inte över mycket lång tid verkar vara en självklar fördel. Här är forskningen dock inte jättetydlig.

Enkelheten vill jag ha eftersom jag vet inte vill känna att sparandet skall vara en hobby utan något som alltid finns där och fungerar oavsett hur mycket lust eller tid man har.

Summerat så finns det alltså inga inslag av egenutformade strategier, utdelningsinvestering eller några som helst andra former av marknadstajming som jag måste bevaka eller utöva. Bara enkla fonder helt enkelt som mer eller mindre sköter sig själva.

Förutom att det är enkelt så bidrar det även till att jag minskar risken för att ge mig in i att pröva egna idéer och investeringsuppslag som med mycket hög sannolikhet inte kommer hjälpa mig att över lång tid överavkasta index eller ens hålla jämna steg.

Desto mindre krångel och specialinvesteringar, ju bättre. Med det sagt så kan det så klart finnas tillfällen när man tillåter sig själv att göra undantag, men då sker det med kapital ute i marginalen. Självklart finns det inte heller någon belåning kopplat till mina investeringar.

November 12, 2021

Glad varannan dag

Använder du börsutvecklingen för att avgöra om du är glad eller sur? Då kommer du väldigt sannolikt att vara glad lite fler än hälften av dagarna. Historiskt är det något fler dagar som positiva på dagsbasis än de som är negativa. Att vara sur nästan hälften av alla börsdagar är trots allt rätt onödigt när man istället kan vara glad betydligt oftare om man istället tittar på utvecklingen på längre perioder.

Poängen med det här resonemanget är att det är onödigt att titta till börsutvecklingen varje dag. Allt för många tittar på börsens dagsutveckling alltför ofta. Vad är egentligen meningen med att titta på enskilda dagshack? Inte ens stora rörelser på flera procent syns på längre sikt när vi zoomar ut. Titta till exempel på coronakraschen under feb-mars 2020. I de flesta kurvor syns det visserligen fortfarande, men när vi plockar bort känslorna och tittar på den i ett bredare perspektiv är rörelsen ganska obetydlig. Trots det så var rörelserna allt annat än obetydliga när de väl inträffade.

De flesta kan nog medge att kraschen under våren 2020 inte var något som direkt piggade upp. Trots det är den i backspegeln rätt avklarade vid det här laget. Det innebär inte att kommande krascher kommer vara korrigerade så snabbt som coronakraschen, men det är inte heller poängen. Det här handlar om att undvika att titta på börsutvecklingen på dagsbasis – det påverkar förmodligen ditt humör mer än du tror. Av det skälet är det alltså bättre att försöka titta på börsen betydligt mer sällan. Jag har inte statistiken för hur många veckor och månader som om är positiva, men om du tittar till börsens dagskurs varannan vecka kommer du inte riskera att bli på dåligt humör fler än 26 gånger på ett år. Om statistiken är ungefär likadan på veckobasis blir det runt 13 gånger som du kommer bli på dåligt humör. Det är betydligt bättre än 125 gånger på 250 handelsdagar.


Dessutom brukar det vara lättare att smälta en korrigering på några procent om vi ser den över en längre period, som till exempel en månad. Om vi återkopplar till coronakraschen igen så var det förmodligen mindre smärtsamt att granska hur hela mars gått än att vi upprepade tillfällen se dagliga nedgånger på fem-tio procent vilket var fallet under den månaden. Dessutom brukar kraftiga fall väldigt ofta återhämta sig under en lite längre period. Det var även fallet under mars 2020 när vändning kom under de sista dagarna. Den mest smärtsamma delen var alltså inte i slutet utan någonstans mitt i månaden.

En annan fördel med att reducera antalet gånger man tittar till börsutvecklingen är att du minskar risken för att få idéer till känslobaserade beslut som sällan eller aldrig är grundade på rationellt resonemang.

Summerat, om du vill minimera risken att börsen får dig på dåligt humör, sluta titta hur det går varje dag. Gör något annat istället och försök tänk på något annat. Grafer ger oss ibland idéer till saker som i övrigt helt saknar logik. Vi ser mönster och samband som inte finns, det enda som de orsakar är onödiga risker som kan leda till ännu mer känslobaserade beslut.

November 10, 2021

Ingen pratar HM längre

96 602 användare hos Avanza äger minst en aktie i Hennes och Mauritz. Det gör aktien till den sjätte vanligaste aktien hos spararna på Avanza. Det är rätt fantastiskt med tanke på att aktien inte direkt gått lysande senaste åren. I början av 10-talet när aktiebloggar och sociala medier var relativt sett rätt nytt jämfört med idag har HM ett case som beskrevs som närmast et orubbligt företag.

Tillväxtplanen var lika enkel som idiotsäker. Öppna så många butiker som möjligt världen över. Det var inte ovanligt med en tillväxthastighet av en ny butik per dag året om. Samtidigt verkar en ny butik närmast betyda en automatisk ökning av företagets omsättning.

Skulle köpt en indexfond.

Sedan börjar på 80-talet har avkastningen gett totalt 70 000 %. Exklusive utdelningar. Den som placerade 10 000 kronor 1980 har alltså idag ett värde på 7 000 000 kronor. Tyvärr är merparten av den här avkastningen inte skapad senaste decenniet. Den som köpte HM runt millenskiftet har endast fått utdelningarna som avkastning. Kurstillväxten är nära noll idag räknat från år 2000.


HM är fortfarande topp tio.

Aktien toppade i början av 2015 och sedan dess har det varit rätt sur utveckling. Det är inte heller lika stort fokus på antalet butiker, istället har HM börjat stänga olönsamma butiker. Jag tycker den här historien visar att inget varar för evigt, endast sättet att överleva är att anpassa sig. Det har HM misslyckats med rätt rejält och de har gjort misstaget att tro att sättet som vi handlar inte kommer att förändras. Och nu när de äntligen kommit igång med mer digitaliserad handel är problemet att de inte längre har någon egentlig edge gentemot sina konkurrenter. Visst, de har säkert en superslimmad inköpsorganisation, men det finns det hundratals andra klädkedjor världen över. Dessutom står HM för ett koncept som går ut skall köpa nya kläder ofta. Istället för att satsa på tidlösa kvalitetsplagg kommer det nya kollektioner varje år (i och för sig inte unikt inom klädbranschen), men knappast ett bra hållbarhetsperspektiv.

Tillbaka till antalet ägare av HM hos Avanza. Jag funderar alltså på varför HM sex år efter att aktien toppat och gått i en helt avvikande riktning än index fortfarande har nästan 100 000 ägare på Avanza? Aktien verkar helt ha dött i sociala medier och det är få som fortsätter att hävda att aktien är en vinnare i det långa perspektivet. Ända fortsätter aktien att vara topp tio.

Kanske är det många som fortfarande tror att HM kommer igen? Det är ju trots allt en nationalklenod som har haft en fantastisk överavkastning på lång sikt? HM är ett typexempel på hur en framgångssaga helt plötsligt inte längre är en framgångssaga utan bara en aktie bland alla andra aktier.

Jag hittar tyvärr inte artikeln från runt år 2000 där HM lär ha gjort något uttalande om att de väntar med att satsa på digital handel. Det må varit rätt beslut då, men oavsett så är de inte med i matchen längre.

Så oavsett hur mycket man gillar ett företag så spelar historiken ingen roll, kan man inte anpassa sig till framtiden är man inte en spelare i nästa match.

October 30, 2021

SEB Nordamerika Småbolag

Småbolag växer snabbare än större bolag. I globala småbolagsfonder syns detta tyvärr inte lika tydligt, eller faktiskt inte alls i de flesta fallen. Ett tungt vägande skäl till det är förmodligen de höga avgifterna, även om det förmodligen inte är hela bilden. Ett undantag från detta är faktiskt den aktivt förvaltade och ganska dyra småbolagsfonden SEB Nordamerika Småbolag. Den är visserligen inte global i bemärkelsen att den investerar i hela världen, men Nordamerika får ändå ses som en väldigt stor del av den globala marknaden.

Med anledning av detta har jag starkt funderat på att byta ut en del av min globala indexfond till den här under nästa år.

Så, hur har det gått?


Vi kan börja med att titta per år sedan 2010. Jag jämför här med SPP Aktiefond Global som istället skulle kunnat användas om jag inte ansträngt mig att välja en aktiv fond. Fonden har slagit indexfonden sju av elva år sett till enskilda år. Den har vidare inte sjunkit väsentligt mycket mer än indexfonden heller i samband med nedgångar.

Om vi istället tittar på rullande femårsperioder med start fram till 2014 kan vi konstatera att överavkastningen varit väsentlig. Inte bara senaste perioden när det varit extra fördelaktigt att äga småbolag.


Avgiften på 2,20 % är inte gratis, men avkastning går föra avgift. Dessutom har fonden visat att den kan prestera över ett indexalternativ över lång tid.

October 29, 2021

Google Ventures

Google har ett eget investmentbolag, Google Ventures. Sedan 2009 har Google byggt upp sin portfölj med egna investeringar, inklusive ett antal exits. Idag har portföljen ett marknadsvärde i storleksordningen 5 miljarder dollar, med Alphabet som sin främst partner.


I skrivande stund har de varit inblandade i över 500 investeringar. Av dessa är 300 aktiva och 48 av börsnoteringar har skett sedan start. Google Ventures investerar i alla typer av företag men fokus ligger på life science, konsument- och företagslösningar samt framtidstekniker.

Några direkt kända företag från portföljen är bland annat Uber, Lime, Slack, DocuSign och GitLab bland 300 andra bolag. 300 bolag i portföljen är en imponerande samling och oerhört många investeringar. Inte direkt en fokuserad portfölj utan snarare en extremt diversifierad portfölj. Förmodligen räknar man med att flera av satsningarna inte kommer gå hem. Utgångspunkten är istället att det kommer bli ett antal stjärnor som kommer lyckas så bra att det tar ut förlusterna för de satsningar som inte kommer lyckas.

Oavsett så är Google Ventures ett oerhört framtids- och hållbarhetsinriktat investmentbolag som vill ligga i framkant både när det gäller ny teknik och lösningar som gör världen till ett bättre ställe. Självklart till en enorm lönsamhet, bolaget är som de själva beskriver avkastningsdrivet. Vilket bolag är inte det egentligen?

När bolaget startade 2009 hade man totalt 100 miljoner dollar i investeringsbart kapital, idag uppgår portföljens värdet till 5 000 miljoner dollar. Oklart hur mycket av detta som är tillförda medel och vad som är avkastning.

Företaget agerar på egen hand och är inte beroende av Alphabet i beslutsfrågorna. Förutom de områden som de fokuserar på är det startsups som är i fokus. Inga mogna bolag här alltså. 

Google Ventures är också kända för sin metod med designsprintar (https://www.gv.com/sprint/) där syftet är att hitta lösningar på kritiska affärsproblem. Metodiken är framtagen baserat på de erfarenheter som byggts upp under arbetet med investeringsprojekten hos GV genom åren. En sprint bygger på ett antal aktiviteter som genomförs under fem dagar. Det finns även en hel bok utgiven kring ämnet. Vill man följa metodiken genomför man hela sprinten under en arbetsvecka med start måndag och målgång under fredagen.


I korthet är uppbyggnaden:

  • Måndag: förstå problemet och sätt målet.
  • Tisdag: identifiera tänkbara lösningar och inspireras.
  • Onsdag: välj ut de bästa lösningarna och planera genomförandet.
  • Torsdag: omvandla din storyboard till en prototyp.
  • Fredag: testa prototypen på kunderna.

October 25, 2021

Risk

Få ämnen inom sparande, ekonomi och investeringar är så omtalat som risk. Det finns antagligen lika många definitioner av risk som det finns personer som är intresserade av ämnet. Jag är själv intresserad av begreppet och det finns mycket att reflektera kring som handlar om risk. Jag tänker med anledning av det göra en sammanställning kring olika infallsvinklar på risk som jag kommer lista i det här inlägget (lite som en samlingssida).

I allmänna termer kan vi prata om risk som:

”en potentiellt oönskad händelse, eller en möjlighet till en oönskad händelse.”

Tekniskt kan vi prata om sannolikheten för att en viss händelse eller ett visst utfall inträffar. Exakt hur vi uttrycker detta finns det många varianter på, exakt vilken vi väljer beror på sammanhanget. Utifrån sammanhanget finns det många olika vinklar att diskutera risk.

Frågeställningar kring risk:

  • Tur vs risk
  • Tail risk
  • Dunning Kruger-effekten och overconfidence risk
  • Risk i form av volatilitet
  • Risk är sådant du inte planerar för 
  • Risk är när du inte vet vad du håller på med 
  • Risk definierat som att inte nå sina mål
  • För lite risk lika illa som för hög risk i sparandet
  • Risker man inte får betalt för att ta (index versus aktivt)
  • Minskad risk genom att känna till sitt eget beteende
  • Risken på casinot versus börsen. Desto längre tid på casinot, ju högre risk. Desto längre tid på börsen, ju lägre risk.
  • Risk går att förutspå, men inte avkastning
  • Högre avkastning till lägre risk, till exempel med optioner
  • Risktolerans – många överskattar sin egen risktolerans
  • Desto mer marknadstajming ju högre risk att du kommer närmare ditt nästa misstag
  • Mängden humankapital i kombination med din ålder styr hur mycket risk du kan ta
  • Överdiversifiering är också en risk 
  • Politiska risker kopplat till investeringar och sparande 
  • Risk är ofta som lägst när man tror den är som störst
  • Risker med branschfonder
  • Risker med att äga index som är riktade mot specifika branscher
  • Sequence of risk – olika utall om det dåliga kommer i slutet eller början – svängningar i slutet är värre
  • Sharpekvot vs risk 
  • Att skriva ner sina känslor om risk och jämföra med när risk väl inträffar
  • Tillgångsslaget avgör avkastning och risk 
  • Against the Gods – en bok om risk 
  • Risken med att binda sin boränta
  • Investeringsbedrägerier – hög avkastning till låg risk, hög likviditet, snabbt resultat, för bra för att vara sant.
  • Balansering av risken i din livsstil


October 23, 2021

Bekvämt fattig

Hos A wealth of common sense tar man upp en alternativ indelning av hur rik man är beroende på kapitalnivå. Lite intressant att jämföra med den indelning som jag tog upp tidigare i ett annat inlägg i anslutning till diskussionen om när man är ekonomiskt fri respektive ekonomiskt oberoende.

Översatt till svenska ser nivåerna ut ungefär enligt listan här.

1-4 miljonerComfortably poor
4-10 miljoner Comfortably off
10-20 miljoner Comfortably wealthy
20-100 miljoner Lesser rich
100-300 miljoner Comfortably rich
300-700 miljoner Rich
700-1000 miljoner Seriously rik
1-2 miljarder Truly rich
+2 miljarder Super rich


Enligt tabellen här ovan så drar man gränsen för rik ungefär runt 20 miljoner, samma som i mitt tidigare inlägg där vi, enligt eget tycke, drog den absolut nedre gränsen för att betrakta sig som ekonomiskt oberoende. Här pratar man istället om när man är rik (vilket inte nödvändigtvis behöver vara samma som ekonomiskt oberoende). Den gränsen drar man också runt 20 miljoner. Tyvärr framgår det inte om vi räknar in det primära boendet, men jag utgår ifrån att man inte gör det. Hit räknar vi inte heller andra låsta tillgångar som till exempel alla former av pensionskapital.

Lite intressant, och provocerande för vissa, att man tycker att gruppen 1-4 miljoner skall definieras som bekvämt fattiga. Bland Avanzas sparare innebär det att cirka sex procent kan tituleras som bekvämt fattiga.

Jag vet inte riktigt om man skall blanda in begreppet fattig på de kapitalnivåerna, men självklart är boken som gör den här definitionen skriven för att till viss del provocera.

Ytterligare värt att notera är att de drar gränsen för rejält rik redan vid 700 miljoner, det krävs alltså inte ens en miljard för att titulera sig rik på riktigt och redan vid 300 miljoner blir man alltså rik och tillhör inte längre någon av de aspirerande kategorierna som alltså redan startar så långt ner som vid 20 miljoner.

Hela det är resonemanget är självklart skrivet med glimten i ögat och en stor portion ironi. Som alltid så säger sällan en enskild summa om man är rik eller inte utan det beror helt på hur livet ser ut i övrigt och hur man hanterar sitt kapital. Blandar vi dessutom in lycka så blir det ännu mer intetsägande som enskild faktor, men visst kan mycket kapital vara underlättande och göra livet mycket enklare och roligare om man använder det på rätt sätt.

October 22, 2021

Statistik från Avanza

Nästan alltid när någon kommenterar statistik från Avanzas sparare handlar det om hur Avanzas sparade inte som kollektiv slår index, vilket väldigt troligt inte majoriteten av några andra sparare heller gör. Jag skulle istället vilja tacka Avanza för att de faktiskt är så genererösa med att dela statistik om sina kunder över huvud taget, vilket få andra aktörer i branschen gör på samma transparenta sätt.

Nu senast har man i det här inlägget delat statistik om hur stort sparande spararna har i genomsnitt och vilka medianer som gäller. Detta är riktigt intressant att studera. Vi kan bland annat de hur genomsnittskapitalet som kunderna har i depån avviker krafigt från medianen, alltså innebärandes att det är några få sparare som har väldigt mycket kapital i förhållande till majoriteten av spararna.

Om man tittar på Avanzas graf över milstolpar (som finns i appen när man är inloggad). T ex kan man där se att 0,87 % av alla Avanzianer har mer än fem miljoner i depån. Vid utgången av tredje kvartalet hade Avanza 1 588 400 kunder. Av dessa har då runt 13 800 sparare fem miljoner eller mer i depån. Antalet miljonärer uppgår till strax över 7 % av spararna, vilket motsvarar ungefär 114 000 sparare.

Mediansparandet ligger på 1 000-1 500 kronor över i princip hela åldesspannet från 20-åringarna ändå upp till 80-åringarna. Däremot ökar snittsparandet upp i åldrarna, helt naturligt eftersom man senare i livet högst sannolikt har bättre inkomster att sätta av för sparande. Det som däremot är lite anmärkningsvärt är att månadssparandet fortsätter stiga även efter 60-årsåldern, ändå upp i 80-årsåldern.



Man kan så klart fråga sig var syftet är för någon som är en bra bit upp i 70-årsåldern att månadsspara, särskilt när man redan har ett kapital på flera miljoner. Det som det däremot visar är förmodligen att personer som är vana vid att spara mycket fortsätter med det livet ut, helt enkelt eftersom det blir allt svårare och svårare att byta livsstil desto äldre man blir. Förutom att det blir svårare att byta livsstil senare i livet minskar förmodligen också både intresse och ork för att faktiskt göra och konsumera saker som kräver mycket pengar. Kombinera ett starkt invant beteende med minskad ork och på det kanske en avtagande hälsa och behovet av pengar blir minimalt.

Det jag vill uppmärksamma med ovanstående är inte att sparande skulle vara dåligt, däremot är det lika viktigt att fundera på hur man skall använda de pengar som man faktiskt sparar. Ett sparande innebär till en början en stor trygghet, men sparar man hårt kommer man förr eller senare att passera en gräns som ligger långt bortom bara trygghet. Att sitta och räkna miljonerna när man är 70 plus kan vara trevligt, om man tycker att det är det som är roligast – men det behöver vägas till vad man offrar på vägen dit. Så länge man är säker på sina beslut i den frågan är allt i sin ordning.