Barnsparande

Min personliga inställning till barnsparande är att jag hellre sparar åt barnen i mitt egen namn. Att ha ett eget sparande till barnen känns mest som extra administration och det som är betydligt viktigare än att öronmärka pengar till sina barn är att ge barnet en sund ekonomisk uppfostran.

Så här tänker jag i mitt sparande till barnen:

Spara inte till barnen - spara till dig själv

Jag har ärligt talat aldrig förstått meningen med att ha öronmärkt sparande till barnen. Till att börja med är det för barnet viktigare under uppväxten att du skapar trygghet för dig själv. Om du är ekonomiskt otrygg under barnets uppväxt kommer det garanterat ha större negativa effekter än om det inte finns en stor summa pengar tillgängligt för barnen när de blir vuxna.

Dessutom skapar särskilt sparande till barnen bara onödig administration. Betydligt enklare att konsolidera ditt sparande och inte skapa ännu en portfölj som behöver tittas till minst en gång per år eller mer.

En tredje anledning är att om du till och med sparar pengarna i deras egna namn har du ingen möjlighet att påverka vad som händer med pengarna när de blir myndiga. Att ge en oerfaren 18-åring tillgång till en stor summa pengar vid ett enskilt tillfälle kan ge helt fel effekter. Särskilt om du arton år innan utdelningen skall bedöma hur barnets mognad vid arton års ålder kommer vara - det är helt enkelt omöjligt att bedöma arton år i förtid. Genom att förfoga över pengarna själv kan du istället anpassa hur pengarna till tillgängliggöras för barnet beroende på aktuella förutsättningar när artonårsdagen faktiskt kommer.

Fjärde skälet är att om summan blir större än ett antal basbelopp, tror det ligger på några hundratusen i skrivande stund, kan det bli aktuellt med att myndigheter måste blandas in. Det vill säga genom att du sparar upp barnets tillgångar till en viss summa kan innebära att myndigheterna kan blanda sig i hur sparandet skall fortsätta förvaltas, knappast något som är positivt.

Som ett femte skäl så ser jag mina barn som en del av familjen och jag kommer självklart att använda hela min ekonomi för att hjälpa dem på ett sådant sätt som jag kommer ha möjlighet att göra när de blir arton eller äldre. Jag kommer självklart att dela med mig på ett sådant sätt som står i paritet med min totala ekonomi.

Sjätte skälet är att jag bortom tryggheten har som prio två att barnen under sin uppväxt får en bra tillvaro, det är viktigare än att maximera summan som skall lämnas över vid en viss tidpunkt.

Som ett sjunde skäl gäller även det omvända, att vara för generös för tidigt i livet innebär att man det finns en risk för att barnet inte blir en individ som vill anstränga sig och jobba hårt för att skapa sin egen lycka. Jag använder hellre pengarna i mina barns sammanhang på ett sådant sätt att man investerar i barnen som hjälper med att själva skapa värde och välstånd snarare än att göra dem beroende av mig som förälder.

Viktigare med ekonomisk uppfostran

Borton det monetära så är det alltså väsentligt mycket viktigare att försöka ge barnen en sund ekonomisk uppfostran som bidrar till att de blir bra på att skapa värde både för sig själva, sin framtida familj och för samhället i stort. Detta är mycket viktigare än en enda krona i bidrag till vuxenlivet.

Visuella villfarelser

Många är vi nog som minns hur det kändes under februari till april våren 2020. Det var brutala nedgångar på världens finansiella marknader under några månader, särskilt under andra halvan av mars när de flesta tillgångarna bottnade rejält. När vi då tittade på avkastningsgraferna så det väldigt brutalt ut. Eller vad sägs om:

Bild 1. AMF Småbolag 2017 mar - 2020 mar.

Fallet i mars 2020 ser väldigt kraftfullt ut. Givetvis var det en rejäl sättning, men om vi zoomar ut lite så kan det istället se ut så här enligt bild två.

Bild 2. AMF Småbolag 2010 mar - 2020 mar.

Nedgången är visserligen tydlig även på tioårssikt, men långt ifrån lika dramatisk. Nu under inledningen av 2022 är t ex AMF Småbolag ner med nästan 25 procent sedan toppen i början på januari.

Bild 3. Nästan 25 procent ned sedan senaste toppen.

Nu när vi är en bit bort från våren 2020 har vi återigen fått en lite kraftigare nedgång där kursen står nästan en fjärdedel lägre. Tittar vi nu som i bild 4 på sättningen under våren 2020 så ser den ganska blygsam ut.

Bild 4. AMF Småbolag mellan 2019 och 2022.

Sättningen under våren 2020 är visserligen kraftigare i procent än den vi hittills sett under inledningen av 2022, men i grafen så ser nuvarande nedgång värre ut än den som var under våren 2020. Samtidigt så har sättningen under våren 2020 börjat försvinna allt mer in i grafen och ser rent ut av rätt obetydlig ut så här i efterhand - även om de flesta förmodligen kan intyga att det inte kändes så under våren 2020.

Skall vi summera så kan vi väl säga att det här med att titta på grafer för att bedöma ned- och uppgångar inte är att rekommendera, eftersom vi ser saker som kan leda till beslut som sedan visat sig vara både onödiga och felaktiga.

Förhandla om bolåneräntan

Hur förhandlar man på bästa (och enda) sätt sin boränta? Med fötterna. Sparekonomer eller andra självutnämnda experter gillar att tipsa om vikten av att förhandla sin boränta. Som komplement till det här tipset tänkte jag addera lite verklighet. Sanningen är att du som har en exemplariskt skött ekonomi med goda marginaler, buffert, betydande sparkapital, hög lön, säker anställning, låg belåningsgrad och (gud förbjude) en stor del av din ekonomi hos banken i övrigt - får helt enkelt inte någon egentlig fördel.

Möjligtvis kan du få lite extra rabatt om du till exempel är med i något fackförbund som har ett centralt upphandlat avtal med banken eller motsvarande.

Det som faktiskt hjälper är förhandling med fötterna. Inför en diskussion om bolåneräntan behöver du ha säkrat ett alternativ i någon annan bank. Därefter är det bara att hänvisa till det alternativet under mötet, vill de inte lägga sig på samma nivå eller under så kan du avsluta diskussionen. Alternativt acceptera den merkostnad som det innebär att ligga kvar i aktuell bank, om det är små summor det handlar om.

Bankerna visar med all önskvärd tydlighet att de inte har något intresse av att ge dig som långsiktig kund några som helst fördelar och då finns det inte heller någon anledning att vara lojal mot sin bank - eftersom banken inte är lojal mot dig.

Det som är bra idag är att det är väldigt enkelt att byta bank, i de flesta fall kan allting ske helt digital inklusive underskrifterna. Till och med underlag såsom amorteringsunderlag kan hanteras digitalt.

Sedan känns det här med förhandling i bolånesammanhang ganska förlegat, aktörer såsom Nordnet och Avanza tillsammans med sina samarbetspartner Stabelo med flera har istället färdigförhandlade alternativ som redan är konkurrenskraftiga om man uppfyller på förhand deklarerade krav. Man slipper helt enkelt en massa tjafs och bök med subjektiva bedömningar.

Blockera meddelanden om cookies

Äntligen! AdBlock Plus har nu en funktion som gör det möjligt att blockera alla meddelanden om samtycke till webbplatsens cookies. Genom att gå till inställningar räcker det med att aktivera inställningen, så är meddelandena borta.

Det finns sedan en tid även en app för iPhones Safari om man vill slippa skiten med meddelanden när man surfar i mobilen. Hush for Safari heter appen och finns kostnadsfritt i AppStore, glöm inte att aktiver Hush under extensions i inställningar för Safari.

Investeringsmyter

Ben Carlson har på sin blogg A wealth of common sense sammanställt åtta investeringsmyter. Rekommenderar varmt att läsa hela inlägg samt bläddra igenom presentationen som har kört på ämnet. Jag tänkte titta lite närmare på dessa och se om jag själv gått i fällan kring dessa.

1. För att vara framgångsrik måste man tajma marknaden

Här kan jag skriva under direkt. Hela min investeringskarriär inleddes med att pröva allt, utom att inte marknadstajma.

2. Vänta med att investera tills allt lugnat ner sig

Stämmer här också. I samband med nedgångar där marknadstajmingen inte fungerade valde jag att istället stå utanför marknaden. Helt. Resultatet blev en kombination av att jag glömde bort att komma tillbaka och när intresset väl återupptogs och turbulensen försvunnit hade marknaderna stigit dramatiskt och med det för mig mycket missad avkastning.

I själva verket vet vi med forskning och statistik att det alltid är bättre att göra investeringarna just när det är turbulent. Det räcker med att titta på de sista 2-3 åren. 2020 var ett turbulent år i allmänhet, men börsåret 2020 var jättebra. 2022 har en blomstrande ekonomi samtidigt som börsåret har inletts rätt uselt.

Marknader tenderar att alltid vända före ekonomin vänder. När ekonomi väl vänder, då står kurserna redan betydligt högre. Problemet är att det är omöjligt att på förhand exakt veta när detta sker - därmed måste man acceptera att ligga på minus ibland.

3. Investera bara när allt är normalt

Hur många gånger har inte experter uttalat sig om allt möjligt som avviker från det normala? Låga räntor, för hög eller för låg inflation etcetera? Problemet är att det inte finns något som är normalt, varje tid har sina förhållanden och vi kan inte förutse dessa.

Jag måste nog även här intyga att jag själv har påverkats av sådant här till och från.

4. Hög utdelning innebär säkrare investeringar

Där kom den. Utdelningsinvestering är säkrare, särskilt sådan med hög utdelning. Jag har ju själv ägnat hela mitt investerande till det här under några år tidigare, och kan intyga även här att det inte är en bra strategi.

5. Nya ATH är dåligt och marknaden kommer krascha

Som man med statistik så många gånger tidigare belyst så är nya börsrekord, eller ATH (All Time High), det normala. Var femte börsdag genom historien har marknaderna befunnit sig på ATH-nivå. Vad är meningen med att försöka vänta in en exakt botten som vi ände vet är omöjligt? Och ja, jag har tyvärr tänkt i de här banorna också - att jag har en övernaturlig intuition att som lekman kunna bedöma detta.

6. Börsen är ett kasino

På kasinot vet vi att desto mer vi spelar, ju större är sannolikheten att vi kommer att förlora. Det här är ett odiskutabelt faktum som är 100 % sant. På börsen är det precis tvärtom, ju längre vi har varit investerade desto större sannolikhet för positiv avkastning. Redan efter fem år är sannolikheten nästan 90 % att investeringen är mer värd. Efter 10 år är det 95 % och efter 20 år eller längre är sannolikheten för positiv avkastning 100 %. Som före detta marknadstajmare har jag sett börsen som ett spel. Sorgligt men sant.

7. Risk är kvantifierbart

Risk är inte alltid kvantifierbart, det är inte volatilitet som är den egentliga risken på marknaden.

Risk är "att inte veta vad du håller på med", sagt av Buffett. Eller "risk är det som du inte tagit höjd för" sagt av Carl Richards.

Eller för mig som småsparare: vad är risken att jag inte når mina finansiella mål?

I återkoppling till mig själv får jag erkänna att jag sannolikt mer tänkt alltför matematiskt på risk.

8. Komplexa problem kräver komplexa lösningar

Att bli rik är svårt och därför måste man göra avancerade manövrar, inklusive avancerade investeringsupplägg. Verkligheten visar med all önskvärd tydlighet att för de allra flesta är det de enkla och okomplicerade lösningarna som fungerar, är hållbara och ger bäst avkastning i längden för de allra flesta - inklusive mig själv väldigt sannolikt.

3 sätt att utvärdera och välja småbolagsfonder

Ordet småbolag är ett väldigt brett och inte sällan förvirrande ord. Var någonstans går gränsen för när det är ett mikrobolag eller ett medelstort bolag? Och finns det egentligen inga andra kriterier än omsättning för att definiera eller kategorisera småbolag? Självklart finns det andra kriterier och när det gäller att välja just småbolagsfonder vill jag lyfta fram tre områden som är betydligt viktigare än avgift och historik i sin sin vanliga mening.

Baserat på mina egna observationer är det tre stycken kriterier som jag tycker är centrala när man skall välja småbolagsfonder till sin portfölj, alltså om man inte bara vill äga globala indexfonder, i så fall behöver man inte läsa resten av texten.

Förhoppningsbolag eller tillväxtbolag?

Det kanske viktigaste kriteriet för om en småbolagsfond är intressant eller inte är om innehaven är av förhoppningskaraktär eller tillväxtkaraktär. En del kan säkert hävda att alla småbolag är tillväxtbolag, och det ifrågasätter jag inte alls, men min definition på tillväxtbolag är sådana som faktiskt börjat göra vinst. Småbolag som aldrig gjort vinst har ännu inte nått till ett stadium där de visat att de klarar av att skapa vinsttillväxt. I slutändan är det just vinsttillväxt som är det intressanta. Ett bolag som, av valfritt skäl, visat att de inte klarar av att göra vinst på sin verksamhet befinner sig i en annan riskklass. De har ju inte visat att deras affärsmodell kan generera några pengar till mig som aktieägare i slutändan.

Det är fullt möjligt att man medvetet tar förluster för att kunna växa snabbare, men sådana detaljer är knappast något som jag som investerar via en fond är intresserad av.

Tumregeln här är därför att säkerställa att fonden tillämpar en investeringsstrategi som innebär att man väljer innehav som redan är lönsamma vid investeringstillfället. En bra start är till exempel att titta på fondens tio största innehav som normalt sett alltid finns redovisade av dem själva.

Historik och förvaltare

Det sägs att historik är ointressant för framtida avkastning. Jag är beredd att hålla med, till viss del. Jag syftar främst på om fonden i fråga varit med en längre tid eller inte. Fonder som varit med i tio år eller längre är sannolikt fonder som kommer att vara med i tio år till. Fonder som varit kvar i tio år eller mer utgör endast en bråkdel av alla fonder som finns på marknaden. Ett skäl till att fonden är kvar efter tio år är för att den har ett vinnande koncept, något som de sannolikt kommer fortsätta med och som sannolikt kommer vara hållbart även framgent. I alla fall i ett bra tag till.

Med ovanstående sagt innebär inte det att fonder som endast funnits en kortare tid behöver vara sämre, men tumregeln är ända att det måste finnas en bra historik. I bästa fall plus 10 år, men även plus fem år kan vara okej som fonden i övrigt visat sig prestera bra.

Och när vi säger presterat bra är det självklart väldigt intressant att bilda sig en uppfattning om vem eller vilka som förvaltar fonden. Har det varit med och startat fonden eller blivit inslängda senare. Fondförvaltare som varit med och startat fonden är ofta förvaltare av fonden av en anledning, att de brinner för att förvalta just sin egen fond med sin egna inriktning. Kombinera det med en bra historik under i alla fall några år och det finns goda förutsättningar för att jag kommer gilla fonden.

Välj flera småbolagsfonder

Att äga fler än en småbolagsfond med samma investeringsområde spelar så klart ingen eller lite roll ut ett diversifieringsperspektiv när vi pratar om bolagsrisk. Men här tänker jag snarare på inriktningsrisk. Småbolagsfonder som ofta är aktivt förvaltade har ofta en mera egen förvaltningsstrategi, och bara för att den är bra just nu innebär inte det att den kommer vara lika bra i framtiden. Dessutom kan den gå mindre bra enskilda år.

Lösningen på detta blir då att ha flera småbolagsfonder som i genomsnitt kommer gå bra, och förhoppningsvis lite bättre än en vanliga indexfond som investerar i alla bolag.

Vindkraft som energikälla

Det är stundtals fantastiskt att följa debatten om energiförsörjningen. Särskilt debatterna kring vindkraft och kärnkraft och hur olika bedömare kan ha så diametralt olika uppfattningar om samma sak. Alla tycks vara överens om att vindkraft inte kommer att fungera som enda energikälla, eftersom den är extremt väderberoende. Bortom det drar åsikterna iväg fullständigt.

Låt oss börja med vindkraftens påverkan på miljön. Samtidigt som någon kan hävda att vindkraft är helt fossilfritt kan den andra hävda raka motsatsen. Både verkar vara lika säkra i sina slutsatser och båda tycks referera till legitim forskning på området, trots det har vi forskning på hela skalan - alltifrån helt fossilfritt till inte alls fossilfritt.

På senare tid har det även tillkommit mycket fakta som få verkar ha tagit med i kalkylen.

Tillverkningen. Att vindkraft är 100 % fossilfri i det ögonblick som propellern överför vindens krafter till turbinen är nog de flesta överens om. Men för att komma till den funktionen krävs en massiv produktionsinsats. Bara att gjuta ett fundament till ett vindkraft kan kräva cement motsvarande flera hundra lastbilsflak. Cement är inte direkt en fossilfri produkt, lägg därtill alla transporter till ställen om ofta ligger långt ute i skogen och långt bort från ställen där man tillverkar cement.

Sedan har vi hela vindkraftverket, troligtvis massor av spännande metaller som både framställts och transporterats långa sträckor. Redan innan vindkraftverket kommer i drift har vi en enorm miljöpåverkan.

Underhållet. När vindkraftverket väl är i drift kommer det under sin livstid att kräva underhåll. Eftersom placeringen sällan är i centrala lägen krävs det omfattande transporter av underhållspersonal samt reservdelar och annan tung utrustning för att kunna utföra löpande service på anläggningarna. Troligtvis kan det inte heller uteslutas att en del underhåll kräver till exempel helikopter för att kunna utföras.

Så länge jag inte ser dem.

Skrotning. När ett vindkraftverk skall avvecklas är det sannolikt också en massiv insats som är extremt energikrävande. Nedmontering av delar som väger åtskilliga ton kräver tung utrustning och långa transporter till återvinningsställen som knappast är belägna i anslutning till anläggningen. Funderar även på hur mycket energi som krävs för att bryta loss ett betongfundament som är gjutet med cement från hundra lastbilsflak. Ett fundament som gjutits med cement från hundra lastbilar kommer sannolikt även att behöva lika många lastbilstransporter för att fraktas bort.

Livslängden. Stor energiåtgång av fossila bränslen för att bygga, underhålla och skrota vindkraftverk förutsätter självklart att anläggningarna har en lång livslängd. Tillverkarna pratar om livslängder på 20-25 år, men nu när verkligheten verkar komma ikapp verkar snarare 10-15 år vara en mer realistisk livslängd. Det försämrar så klart energikalkylen rejält.

Hittills har vi bara pratat om landbaserade vindkraftverk, att bygga, underhålla och skrota havsbaserade vindkraftverk lär knappast vara mindre komplicerat eller kräva mindre energi. Tvärtom. Likaså borde slitaget på havsbaserad vindkraft vara väsentligt större eftersom anläggningen bokstavligt talar står i saltvatten.

Energiavkastningen. För att ett kraftverk skall vara meningsfullt måste det leverera betydligt mer energi än vad som krävs för att skapa energin. Man brukar prata om ett förhållande på 1:5 eller 1:7 för att det skall vara effektivt, hållbart och lönsamt. I kalkylen för vindkraft verkar det i bästa fall handla om 1:1,5 eller 1:2. Detta kan jämföras med kärnkraft där förhållandet är mångdubbelt högre.

Bidrag. Till allt detta får vi inte glömma att vindkraften är kraftigt subventionerad, antingen direkt genom att den åtnjuter olika typer av stöd eller indirekt genom att andra alternativ är kopplade till olika typer av avgifter som vindkraften är befriad ifrån. Det här träsket av regler och undantag gör det oerhört svårt att ekonomiskt ställa olika alternativ mot varandra i rättvisa jämförelser.

Bygglov. Sedan har vi debatten om var vindkraften skall byggas, alla verkar vilja ha massor av vindkraft så länge den inte byggs i närheten av någonstans där man själv bor.