60/40-portföljen - fortsättning

För ett och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om 60/40-portföljen. Detta är ett fortsatt resonemang kring 60/40 med anledning av uppmärksammandet i det här inlägget. På samma sätt som A Wealth Of Common Sense är inne på kommer 60/40-portföljen med en blandning av tillgångsslagen aktier och räntor väldigt sannolikt att överleva även den här gången.

Slutet för obligationer. Om man inte tror på en framtid med avkastning för obligationer kan man sannolikt argumentera för att 60/40-portföljen kommer få betydligt sämre avkastning i framtiden. Men jag känner mig, än så länge, rätt säker på att vi inte fått den sista avkastningen på obligationer. Att nuvärdet på befintliga obligationer är lite lägre nu beror självklart på att tidigare köpta obligationer har värderats ner i och med att räntan har stigit. Å andra sidan så kommer avkastningen på alla nya obligationer som tas in i fonderna att har en mycket bättre avkastning, och när vi omsatt durationen kommer värdet på obligationsfonderna återigen stiga. Och mycket troligt så kommer räntan att stabiliseras inom något år eller så, för att inte tala om hur positivt det blir för obligationsfonderna när de dels sitter med högre avkastande obligationer samtidigt som nuvärdet kommer börja öka till följd av att räntan sänks igen.

Mindre svängningar. Man kan tycka att 60/40 ger sämre avkastning än aktier på sikt, men historiskt så skiljer det någon procent mellan 60/40 och 100 procent aktier. Vilket både är mycket och lite. Över ett helt livssparande är självklart en hel procentenhet väldigt mycket, men den kostnaden innebär samtidigt att svängningarna är brutalt mycket mindre. Min nuvarande portfölj är ett bra exempel där vissa småbolagsfonder varit nere och touchat på minus 40 procent, räntedelen är back lite drygt två procent. Viss skillnad.

Torrt krut. Så även om vissa av räntefonderna backar några procent är det ändå en rätt skön känsla att vid nästa ombalansering kunna flytta in torrt krut till aktiedelen och därmed köpa in sig betydligt lägre, delvis med kapital som man flyttade bort från aktier förra året.

Olika typer av obligationer. Och om man är beredd att ta lite högre risk i sitt räntesparande, som till exempel mer företagsobligationer istället för statsbärande papper finns det mycket bra möjligheter att över några års sikt fortsatt på riktigt bra avkastning på sina räntor. Relativt sett självklart.

Så oavsett hur mycket det under året kommer skrivas om att man inte skall ha räntor i portföljen kommer det krävas betydligt mer för att övertyga mig.

Halvtid 2022 - basportföljen

Ännu ett halvår har passerat och det har återigen blivit dags att titta till basportföljen, alltså den portfölj som normalt sett utgår från en 60/40-fördelning mellan aktier och räntor. Basportföljen får inte heller några insättningar utan det är ett belopp i den här portföljen som helt utvecklas baserat på hur marknaden utvecklas.

Aktiedelen sjönk med 21,25 % vilket var drygt fem procent sämre än mitt jämförelseindex som bara sjönk med 15,89 %. Här behöver man dock ha i åtanke att jag inte tar hänsyn till att portföljen ombalanseras minst årligen, det ger endast en effekt på den totala utvecklingen. Här kan man alltså bara se hur aktiedelen utvecklats oberoende av ombalanseringen.

Räntedelen har även den gått sämre än mitt jämförelseindex, minus 2,78 % versus minus 1,73 %. Samma sak gäller för räntedelen som aktiedelen, ingen hänsyn tas till ombalanseringen utan här tittar vi enbart isolerat på hur det enskilda tillgångsslaget utvecklats över tid.

Totalt sett ligger jag nu på ett nollresultat rent värdemässigt sedan starten i december 2020. Det innebär att jag ligger nästan sju procent efter mitt jämförelseindex. Bakgrunden till det, den här gången, kan dock inte tillskrivas mig själv eftersom jag faktiskt uppfyllt mitt mål och verkligen inte gjort någonting. Istället har jag konstaterat att jag har en bra båt och jag gör bedömningen att jag kommer kunna sitta still i den ett bra tag till.

Kommentarer följer i punktform.

• Inflation. Inflation i Sverige på 6 % och i USA nu senast på 8 % kommer självklart resultera i högre räntor vilket i det kortsiktiga perspektivet är dåligt både för aktier och räntor, generellt. Dock är inflationen den här gången både utbudsdriven och helt importerad. Sverige styr varken över globala energipriser, brist på spannmål på grund av kriget i Ukraina, logistikproblem i Kina eller effekterna från överdimensionerade stimulanser under pandemin i främst USA.
• Räntor. Räntorna stiger och mildrar i bästa fall försvagningen av kronan, i det lite längre perspektivet kommer högre ränta innebära bättre avkastning även om det initialt innebär sämre avkastning även på räntefonder. På lång sikt har räntor även mindre påverkan på börsen, men just nu verkar räntorna ge stort avtryck på värderingarna.
• Övervikt i Sverige. Jag fortsätter har övervikt i Sverige med 70/30 versus övriga världen, den här våren har det sannolikt varit negativt för portföljutvecklingen. Men knappast något som jag tycker det är läge att ändra på nu.
• Småbolag. Småbolag har den här gången, till skillnad från senaste raset under pandemins inledande veckor avvikit mer från indexfonderna. Sannolikt för att tillväxtbolag med höga multiplar är mer känsliga för räntor. I stort har företagens tillväxt och vinstförmåga på lång sikt knappast förändrats, men i den här nedgången verkar fallen mer följa samma utveckling som under 00-talet. Småbolag är mer volatila än aktier generellt.
• Investmentbolag. Investmentbolag är för mig om småsparare fortsatt den bästa varianten av aktiv exponering. Jag slipper ta några beslut själv men får ändå ta del av det värdeskapande som sker i investmentbolagens privat handlade investeringar.
• Teknik. Teknik är inte jättehett just nu, men knappast något som slutat vara en megatrend. Världen är under stark digitalisering och det är knappast något som förändras bara för att inflation och räntor råkar vara lite högre för tillfället.
• Ombalansering. Jag skulle kunna ombalansera både mellan aktier och räntor, alltså köpa mer aktier för ränteplaceringarna just nu samtidigt om jag skulle kunna ombalansera till mer svenska aktier då dessa fallit mer än de globala. Just att köpa mer aktier nu skulle kunna vara motivera då skillnaden mellan aktier och räntor ändrats väsentligt, men jag tycker ändå att det är för små nedgångar för att göra en extra ombalansering, bättre att vänta till den årliga ombalanseringen. Att vikta om vill mer svenskt skulle vara en ren optimering, så jag avstår även det och avvaktar alltså till den stora årsavstämningen.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022-H1	-21,25 %	-15,89 %	-5,36 %
Totalt	-2,34 %	9,01 %	-11,35 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022-H1	-2,78 %	-1,05 %	-1,73 %
Totalt	0,23 %	0,87 %	-0,64 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022-H1	-13,86 %	-9,95 %	-3,91 %
Totalt	-0,30 %	6,51 %	-6,80 %

Allokering under 2022-H2 kommer att vara exakt densamma som den varit under första halvåret. Inga ändringar här heller.

Aktier

30 % Investmentbolag

30 % Småbolag

10 % Svenska kvalitetsaktier

15 % Globala aktier

15 % Globala teknikaktier

Räntor

20 % Hedgefonder

80 % Räntefonder

Tillgångsslag

55 % Aktier

45 % Räntor

* Mätperioden är 2021-12-15 - 2022-06-15.

** När mätningen gjordes var en del kurser inte uppdaterade för 15 juni, så vissa värden är från 14 juni.

Lägre multiplar, lägre risk

Det ser ut som att första halvåret 2022 kommer att sluta på ganska mycket minus, faktiskt det sämsta året på länge. Allt fler, särskilt experter, pratar gärna om hur risken på börsen i och med detta ökat. Ingenting kunde knappast vara mer fel för den långsiktige, och som alla vet är börsen enbart för de långsiktiga. Tvärtom så minskar risken för varje enhet av lägre vinstmultiplar som bolagen värderas till. Lönsamma tillväxtbolag med bevisat fungerade affärsmodeller har fortfarande framtiden för sig lika mycket nu som de hade för ett halvår sedan. Men med skillnaden att du nu kan köpa dessa tillgångar till ett bättre pris.

Det innebär inte att risken är borta, men på samma sätt som man är långsiktig är man diversifierad och minskar med det risken för att sitta med aktier i bolag som inte håller måttet eller i värsta fall tvingas stänga ner verksamheten.

Att vi får lägre multiplar på förväntade vinster generellt när räntan stiger är i sig inget konstigt. När räntorna stiger så stiger också den riskfria räntan vilket gör att man till exempel kräver högre direktavkastning på sina aktieinvesteringar. För att direktavkastningen skall stiga, allt annat lika, måste aktiekursen och med det vinstmultipeln sjunka. Sannolikt kommer räntorna inte stiga för alltid utan de kommer stabiliseras och mycket troligt även falla tillbaka en hel del så småningom. När det sker i kombination med att tillväxtbolagen fortsätter öka sina vinster kommer det ge dubbel effekt på kursutvecklingen - och med det också ge dig som långsiktig investerare fin värdeutveckling på kapitalet.

I väntan på det är det alltså bara ombalansering och fortsatt investering av månadssparandet som gäller.

I det långa perspektivet spelar räntor, inflation och högre värderingar liten eller ingen roll. Bevis här. I ett kortsiktigt perspektiv kan självklart räntor spela roll för värderingarna, men ytterst är det framtidstron som spelar roll och i förlängningen resultatet.

Eftersom detta utvecklar sig väldigt olika från gång till gång och det är omöjligt att peka ut enskilda faktorer vid enskilda tillfällen, om man inte är expert vill säga (ironi), så är det som vanligt det bästa man kan göra att bara sitta still i sin väldesignade båt och låta vattnet lugna sig.