För ett och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om 60/40-portföljen. Detta är ett fortsatt resonemang kring 60/40 med anledning av uppmärksammandet i det här inlägget. På samma sätt som A Wealth Of Common Sense är inne på kommer 60/40-portföljen med en blandning av tillgångsslagen aktier och räntor väldigt sannolikt att överleva även den här gången.
Slutet för obligationer. Om man inte tror på en framtid med avkastning för obligationer kan man sannolikt argumentera för att 60/40-portföljen kommer få betydligt sämre avkastning i framtiden. Men jag känner mig, än så länge, rätt säker på att vi inte fått den sista avkastningen på obligationer. Att nuvärdet på befintliga obligationer är lite lägre nu beror självklart på att tidigare köpta obligationer har värderats ner i och med att räntan har stigit. Å andra sidan så kommer avkastningen på alla nya obligationer som tas in i fonderna att har en mycket bättre avkastning, och när vi omsatt durationen kommer värdet på obligationsfonderna återigen stiga. Och mycket troligt så kommer räntan att stabiliseras inom något år eller så, för att inte tala om hur positivt det blir för obligationsfonderna när de dels sitter med högre avkastande obligationer samtidigt som nuvärdet kommer börja öka till följd av att räntan sänks igen.
Mindre svängningar. Man kan tycka att 60/40 ger sämre avkastning än aktier på sikt, men historiskt så skiljer det någon procent mellan 60/40 och 100 procent aktier. Vilket både är mycket och lite. Över ett helt livssparande är självklart en hel procentenhet väldigt mycket, men den kostnaden innebär samtidigt att svängningarna är brutalt mycket mindre. Min nuvarande portfölj är ett bra exempel där vissa småbolagsfonder varit nere och touchat på minus 40 procent, räntedelen är back lite drygt två procent. Viss skillnad.
Torrt krut. Så även om vissa av räntefonderna backar några procent är det ändå en rätt skön känsla att vid nästa ombalansering kunna flytta in torrt krut till aktiedelen och därmed köpa in sig betydligt lägre, delvis med kapital som man flyttade bort från aktier förra året.
Olika typer av obligationer. Och om man är beredd att ta lite högre risk i sitt räntesparande, som till exempel mer företagsobligationer istället för statsbärande papper finns det mycket bra möjligheter att över några års sikt fortsatt på riktigt bra avkastning på sina räntor. Relativt sett självklart.
Så oavsett hur mycket det under året kommer skrivas om att man inte skall ha räntor i portföljen kommer det krävas betydligt mer för att övertyga mig.