Uttagsalternativ till utdelningar

I ett tidigare inlägg skrev jag om de utdelningsfällor som många hamnar i när de bygger upp sitt investerande kring utdelningar. Fokus på utdelningar har visat sig vara förhållandevis osäkert senaste åren, och även om utdelningarna inte blir noll så är den stora risken att avkastningen blir extremt dålig i förhållande till vad man skulle fått med en bredare investeringsstrategi inklusive indexinvestering.

Det finns alltså inget magiskt över utdelningar som många vill göra gällande. Tvärtom leder utdelningsfokus nästa garanterat till sämre avkastning, särskilt om du koncentrerar dig på höga utdelningar och inte ens bolag med förmodad utdelningstillväxt.

Vill du maximera din avkastning över lång tid men ändå vara säker på att kunna göra uttag löpande från ditt investerande finns det betydligt bättre sätt.

Sälja aktieandelar

Det kanske mest uppenbara sättet för uttag är att sälja av aktier eller fondandelar. Här kan du själv bestämma när och hur ofta detta skall göras. Du blir inte beroende av vilka beslut om utdelning ett visst företag gör, istället säljer du det antal aktier som du finner lämpligt vid en lämplig tidpunkt.

Räntor som buffert

De år som det inte är lämpligt att sälja aktier, på grund av till exempel kraftiga nedgångar, kan det vara bättre att istället ta en del av den avkastningen som kommer från räntebärande papper. Eller så kan man mixa uttagen från räntor och aktieandelar.

Ett dåligt år på aktiemarknaden har historiskt ofta gått parallellt med att räntor gått bra, och oavsett så är det bättre för den långsiktiga avkastningen att sälja tillgångar som åtminstone stått stilla eller kanske bara minskat någon procent, istället för att riskera att sälja på eller nära en botten i aktiemarknaden.

Kontantbuffert

Det finns även år då varken aktiekurser, utdelningar eller räntor haft en bra utveckling. Sådana år är klart bättre att helt undvika uttag. Det löser man enklast genom att helt enkelt ha en kontantbuffert som kan användas som alternativ under en lite längre period.

Tänk fem istället för ett år!
Genom att helt släppa utdelningarna och istället jobba med uttag från avkastning på kurser och räntor, är det förmodligen bättre att göra uttag baserat hur något avkastat under en lite längre tid. Istället för att ta ut en viss andel exakt samma tid varje år är det bättre att se uttaget i ett längre perspektiv.

Har något gått upp med 150 % senaste femårsperioden kan man göra ett uttag som du planerar att använda under flera år.

Oavsett hur du gör så är poängen att det finns massor av strategier för att maximera sitt uttag samtidigt som du får bättre möjligheter till en långsiktigt bra avkastning.

Rebalansering ger väsentligt högre avkastning

Intressant läsning i en gammal artikel hos Aktiespararna där det med statistik fastslås att man får väsentligt bättre avkastning, till lägre risk dessutom, genom att rebalansera sin portfölj kontinuerligt mellan aktier och räntor.

I artikeln beskrivs hur en 50/50-fördelning mellan aktier och räntor med årlig rebalansering utvecklats under åren 1990-2008. Portföljen har bestått av svenskt index (lite oklart vad som ingår exakt i det indexet samt vad räntorna består av). Oavsett så vinner den årligen rebalanserade portföljen med hästlängder. Ut utveckla på nästan 600 procent vilket kan jämföras med portföljen som inte rebalanserats som hade en utveckling på 450 procent under samma period.

Nu framgår det inte vad en portfölj med 100 % aktier hade gett, säkert mer, oavsett så är rebalansering något som leder till högre avkastning till lägre risk under längre perioder.

Och just lägre risk är något som garanterat ökar chanserna för att du kommer vilja ha kvar din befintliga strategi under de perioder på börsen som inte är så bra. Dessutom innebär rebalansering ofta bättre resultat i konsoliderande marknader.

Robur Technology - långsiktig avkastning

Robur Technology, globala teknikaktier har sedan mitten på finanskrisen nästan gjort en tiotaggare, det vill säga stigit med tio gånger sin originalkurs. Till och med bättre än Nasdaq 100. Det skall dock sägas att strax efter finanskrisen låg fondens utveckling rätt rejält efter Nasdaq, detta hämtades in med råge på slutet.

Nu är frågan hur länge detta kommer hålla i sig, så man bör vara försiktigt och inte anta att den här utvecklingen kommer hålla i sig hur länge som helst, men oavsett så har vi förhoppningsvis många år framför oss när teknikutvecklingen kommer fortsätta i en fantastisk takt, både innovationsmässigt och avkastningsmässigt.

Här följer en jämförelse med index per rullande femårsperioder de senaste tio åren.

Teknik utklassar globalt index tio av tio perioder senaste tio åren. Särskilt de fem senaste trots ett riktigt dåligt år under 2022. Det har med andra ord varit helt fenomenal utveckling senaste tio-femton åren även om det svängt en del, t ex under 2018 och 2022.

Utdelningsfällan

Jag har ju under en tid haft ett stort fokus på utdelningsinvestering tyvärr, så här i backspegeln ter det sig än mer dumdristigt. Den enkla anledningen till det är helt enkelt att totalavkastningen blir väsentligt sämre, ger falsk trygghet och begränsar urvalet av investeringar på marknaden.

Det finns gott om exempel på bloggare som öppet redovisar sina resultat, tyvärr verkar det som att totalavkastningen sviktar, det verkar helt enkelt vara så att exklusive utdelningarna är avkastningen de senaste åren noll eller negativ. Hur det skall vara hållbart den dagen utdelningarna skall användas till annat än återinvestering kan man ju fundera på. Något jag själv kan bekräfta är utfallet av att investera i aktier som vid investeringstillfället har hög utdelning - (hint: den höga utdelningen är vanligtvis ett tecken på att något inte står rätt till och det är bara en tidsfråga innan utdelningen sänks).

Utdelningar är en fälla, gå inte i den.

Att hävda att utdelningar är säkrare än kurstillväxt må vara sant i teorin under vissa förutsättningar, men det räcker med att titta på de senaste tre åren. Pandemi med politiska interventioner och höga räntor som minskat vinsterna för till exempel fastighetssektorn har visat att utdelningar trots allt inte är så säkra som många vill göra gällande.

Och utdelningar har ställts in tidigare inte minst i samband med finanskrisen i slutet av 00-talet samt i början av 00-talet under lågkonjunkturen som följde efter it-bubblan. På bara lite drygt två decennier har vi haft tre perioder där utdelningarna på olika sätt varit i fara. Samtidigt har den långsiktiga kursutvecklingen under samma period varit fenomenal - om man inte envisats med att fokusera på lågavkastande aktier med utdelningar i fokus.

En annan take med detta är försöken att kompensera risken att utdelningen uteblir i enskilda bolag genom extrem diversifiering. När ett visst antal aktier har passerats minskar inte risken som helhet eftersom utdelningar på marknaden främst påverkas av samma saker (räntor, pandemier, politik etcetera). En andra take på extrem diversifiering är att det kräver vansinnigt mycket underhålls- och bevakningstid.

Att hävda att man har bra koll på ett bolag när man har plus hundra aktier i portföljen så klart löjligt. Att ha bra koll på ett bolag om man lägger några timmar per år är inte att ha koll. Multiplicera 100 med några några timmar (100*2=2000) så innebär det lite drygt en heltidstjänst vid sidan av sitt vanliga jobb. Och trots detta har man då inte alls bra koll. Det finns en anledning till att banker har heltidsanställda analytiker som lägger samtlig arbetstid på att bevaka några få bolag.

Men utdelningstillväxtinvestering då? Är bättre med innebär fortfarande en begränsning av vilka aktier man kan investera i samt kräver mycket tid. Små utdelningar får dock anses vara positivt generellt, att ett bolag har ett bra kassaflöde och kan dela ut delar av vinsten - även om det så klart varit bättre om bolaget hade haft bra idéer för att kunna fortsätta förräntningen även för de pengar som delats ut.

Utifrån perspektivet att kunna leva på utdelningar från utdelningstillväxtbolag med små utdelningar mer problematiskt. Dessa bolag har ofta en direktavkastning på 0,5-1,5 %. Det innebär att fyraprocent-regeln inte riktigt täcks av dessa, alternativt att det krävs helt andra belopp för att kunna leva på en halv procent av kapitalet per år.

I skrivande stund är snittinkomsten i Sverige runt 33 000 kr/mån. Efter skatt cirka 277 000 kr/år. Om det beloppet skall täckas av en halv procents utdelning behöver man ha ett portföljvärde i utgångsläget på (277000/0,005=55 000 000 kr). Skall man även täcka schablonskatten behöver du betydligt mer, men låt oss säga att du kan hitta utdelningstillväxtaktier med en direktavkastning på 1,5 %, då täcker utdelningen både ett genomsnittligt leverne och en schablonskatt på upp till en procent årligen.

I tider av inflation gäller det också att utdelningstillväxten verkligen håller någorlunda jämna steg med inflationen.

Att basera sitt investerande på utdelningar är med ovanstående resonemang enligt mig, en fälla.

Fordonsflottan 2022

Antalet laddningsbara fordon på Sveriges vägar fortsätter att öka lavinartat. Nästan nio procent, alltså nästan var tionde bil som rullar på vägarna just nu går att ladda. Redan nu under 2023 kommer fordonflottan att passera den magiska tioprocentsgränsen.

Vi kan efter ytterligare ett år av massiv tillväxt konstatera att antalet laddningsbara fordon fortsätter att öka i snabb takt. Rena elbilar utgör nu cirka fyra procent av flottan medan laddbara hybrider utgör runt fem procent.

Andelen elbilar, som andel av hela flottan, ökade med nästan 80 % under 2022. Andelen laddhybrider som andel av hela flottan ökade med runt 27 %. Det är alltså fortsatt mycket fina tillväxttal och det finns i nuläget inget som tyder på att vi inte skulle klara att ha en fordonsflotta som är laddningsbar till 90 % redan 2030 och därefter om ytterligare bara tio år kommer 90 % av flottan vara rena elbilar.

För tretton år sedan, runt 2010 var andelen laddningsbara fordon inte ens på entusiastnivå, avrundat som andel av hela flottan var andelen 0,00 %, man behövde titta på tredje decimalen för att komma över noll. Och nu tretton år sedan är vi mindre än ett år ifrån att var tionde bil i hela flottan kommer vara laddningsbar.

Den som tror att tillväxt är linjär får tänka om. Den som tycker att trettio år är lång tid för att byta ut hela maskinparken får också tänka om. De första fossildrivna bilarna kom i mitten på 1800-talet och det tog oss sedan fram till 1960-talet innan samtliga hästar var utfasade, lite drygt 100 år, och nu gör vi alltså en liknande omställning på knappt 30 år.

Jag har inte tittat men även mängden diesel och bensin som konsumeras av personbilar bör börja minska snart. Kanske inte i väsentligt märkbara mängder ännu, men var tjugofemte bil kan inte tanka bensin eller diesel alls, dessutom är det 6 000 färre personbilar registrerade per utgången av 2022 jämfört med 2021. Alltså FÄRRE fordon som rullar på vägarna än året innan, en sådan minskning har vi inte sett de föregående tolv åren, så det har inte heller i absoluta tal blivit fler fossilbilar på vägarna, tvärtom har de i år minskat än snabbare än andelen laddningsbart ökat eftersom antalet totala fordon har minskat på vägnarna under 2022.

Kanske har fler och fler insett de ekonomiska fördelarna med att göra sig av med bilen om man verkligen inte behöver en bil? Eller åtminstone skippat den där extrabilen?

Ser nu fram emot siffrorna för nästa år då fler än var tionde bil som rullar på vägarna kommer vara laddningsbar och fler än var tjugonde bil kommer vara en ren elbil.