Portföljbokslut 2022 - basportföljen

Investeringsåret 2022 är slut, och portföljen backade med 13,52 procent totalt. Det får man vara nöjd med under ett år där vi haft hög inflation, kraftigt höjda räntor och ovanligt stora risker i vår omvärld. Aktiedelen slutade på minus 18,80 procent vilket även denna gång är sämre än mitt jämförelseindex. 2022 kommer också att gå till historien som det sämsta åren för 60/40-portföljen någonsin. Mycket på grund av att räntedelen haft sitt sämsta år också någonsin med kraftiga nedvärderingar av obligationsmarknaden. Drivit av kombinationen högre räntor som automatiskt sänker nuvärdet på obligationerna, samtidigt har den snabba höjningen av räntorna också gjort att många obligationsmarknaden under året blivit iskall. Mina ränteallokeringar slutade summerat på minus 5,58 procent vilket också är sämre än mitt jämförelseindex för räntor.

Men det finns ljuspunkter. Inflationen som legat som en våt filt över hela 2022 har visat allt fler tecken på att peaka, särskilt i USA men sannolikt även i Sverige nu under våren. Värderingarna har blivit rimligare och mycket sannolikt så står vi närmare toppen på räntebanorna nu är botten. Låt oss börja titta på hur fonderna gått i förhållande till sina jämförelsefonder, alltså indexfonderna.

Globala aktier. Istället för Länsförsäkringar Global Indexnära ligger 15 % i Roburs Globalfond och ytterligare 15 % i Nordnet Teknologi Indexfond, alternativt Roburs Technology. Roburs Global tangerar indexfonden i år och ligger ganska jämt på minus fem procent. Teknikfonderna är det sämre med som missar rejält med nedgångar på närmare femton procent, vilket är femton procentenheter sämre än globalt index.

Vi får dock hålla i minnet att på rullande fem år har Roburs kombo av globalfond och teknik avkastat ungefär dubbelt så mycket som Länsförsäkringars globala indexfond. Tyvärr har jag inte ägt dessa fonder i fem år ännu.

Svenska aktier och investmentbolag. De svenska investmentbolagen och Spiltans Aktiefond Stabil, i vilka jag har 30 % respektive 10 % så är det ganska dött lopp, även om Spiltans fonder marginellt slår index, men sådana små marginal är ointressant.

Svenska småbolag har haft ett jobbigt år, men tyvärr är det en del av att äga småbolag, de rör på sig mer åt båda hållen. Men återigen måste vi titta på lite längre sikt, då ser vi att senaste fem åren har mina småbolagsfonder tillsammans gett ungefär dubbelt så bra avkastning som den svenska indexfonden.

Räntor. Slutligen räntor, inte någon lysande utveckling, men förräntningen på i princip alla mina fonder har nu en avkastning, allt annat lika, på närmare tio procent det kommande året. Om räntan toppar under Q1 innebär det att det blir dubbel effekt på avkastningen. Dels genom höga räntor på befintliga optioner och dels en kraftig uppvärdering av obligationernas nuvärde när räntan börjar fall under nästa år, samtidigt som befintliga obligationer ligger kvar med sin avtalade avkastning innan de omsätts.

Så även om vi stänger böckerna för 2022 på rätt dystra resultat väntar förhoppningsvis bättre tider under 2023 eller 2024.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022	-18,80 %	-11,40 %	-7,40 %
Totalt	0,70 %	14,83 %	-14,13 %
CAGR	0,35 %	7,16 %	-6,81 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022	-5,58 %	-1,80 %	-3,78 %
Totalt	-2,56 %	0,11 %	-2,67 %
CAGR	-1.29 %	0,05 %	-1,34 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022	-13,52 %	-7,56 %	-5,96 %
Totalt	-0,09 %	9,34 %	-9,25 %
CAGR	-0,05 %	4,46 %	-4,41 %

Vid sådana här tillfällen kan det vara värt att uppmärksamma att dels gör man sina bästa investeringar på nysparandet under sådana här tider, inklusive på de summor man flyttar från räntor till aktier.

Men ännu, viktigare, ett år eller två är i sammanhang av investeringar försvinnande lite.

Vill återigen ta upp citatet från Bill Gates, "det är lätt att överskatta vad man hinner på ett år, men ännu lättare att underskatta vad man kan göra på tio år".

Något som är värt att ha med sig i det här sammanhanget.

* Mätperioden för basportföljen är 2020-12-15 till 2022-12-15.

Schablonskatt versus realisationsskatt

Den årliga skatten i ISK och KF har de senaste tio åren varit rätt låg, men nu när räntan är lite högre så kommer schablonskatten för nästa år att landa på strax över 0,88 %. I och med det har debatten om ISK eller KF verkligen är mer fördelaktigt än att vänta med skatten till man faktiskt realiserar uppstått igen.

I diagrammet här nedan ser vi tydligt att vanlig realisationsskatt i samband med försäljning eller motsvarande beskattning med schablonmetoden ger högre nettoavkastning (givet att man fått samma bruttoavkastning) istället för årlig schablonbeskattning.

Om schablonskatten är 0,5 % är det en skillnad, om än marginell. Vid lite högre schablonskatt upp emot 1 % blir det lite större skillnad, dock inte en brutal skillnad.

Nettoavkastning beroende på skattetyp.

Men skillnaden är ändå hanterbar. Så länge inte schablonbeskattningen smiter iväg en bra bit över en procentenhet och biter sig fast där finns det fortfarande goda skäl att helt enkelt acceptera lite lägre avkastning i slutändan i utbyte mot att slippa realisationsskatt.

Skälet till det är enkelt: med 30 % i realisationsskatt i samband med försäljning kommer du inte kunna ombalansera årligen utan att drabbas av skatt på försäljningen.

Och utöver det finns det fler goda skäl till att hålla kvar den årliga skatten. Även om du är en tålmodig investerare som aldrig säljer är det en enorm frihet att vid behov kunna byte mellan olika investeringsalternativ utan att känna av inlåsningseffekten, vilket en realisationsskatt är.