Läsvärt

Uppdaterad 2021-06-27.

Bloggar

Of Dollars And Data

Nick Maggiulli skriver otroligt inspirerande och träffsäkert. En av få bloggar där jag betat av samtliga inlägg som publicerats. Inläggen handlar mestadels om investeringsprinciper och Nick utgår ofta ifrån böcker som han läst inom olika områden och gör tänkvärda kopplingar till investeringar. Har själv hämtat mycket inspiration till många av mina egna inlägg från den här bloggen.

Poddar

Rika tillsammans

Jan Bolmeson poddar varje vecka om smart sparande, privatekonomi och personlig utveckling med utgångspunkt i forskningen. Podden startades 2017 och är oerhört hörvärd. Ett återkommande tema är investeringsstrategin med indexfonder som grund. Podden bjuder ofta in intressanta gäster och är en del av Jans blogg Rikatillsammans.se som sedan starten 2008 har över 1000 inlägg i ämnet.

Böcker

Psychology of Money

Morgan Housel tar upp varför vi tänker som vi gör kring investeringar, pengar och privatekonomi på ett mycket välskrivet sätt. I ett tjugotal kapitel ges många bra beskrivningar och exempel som är enkla att relatera till. Förhållandet mellan tillfälligheter, tur och risk diskuteras och man får en bra inblick i många av de ekonomiska tankefällor som vi människor lätt hamnar i, särskilt när vi försöker jämföra oss med andra som inte sällan har helt andra förutsättningar.

Investera i investmentbolag

En intressant genomgång av främst svenska investmentbolag i tre delar, där första delen handlar om vad ett investmentbolag är, den andra om hur du investerar i dem och en tredje del som går igenom några av de största investmentbolagen främst i Sverige. Väldigt grundläggande men samtidigt väldigt intressant och belysande runt vilken fantastisk investering svenska investmentbolag är, eller i alla fall har varit, och förhoppningsvis även kommer vara.

Utländsk källskatt

Under 2019 meddelade Norge att man har för avsikt att beskatta utdelningar till utländska ägare av norska aktier med ytterligare 10 procentenheter. Ett år senare följde Finland efter och meddelade att de också har för avsikt att med start 2021 höja källskatten på utdelningar till 35 procent. Istället för som tidigare femton procent blir det numera 25 procent källskatt på norska utdelningar och 35 procent källskatt på finska utdelningar.

Ännu en pungspark för de som gillar utdelningsinvestering. Undertecknad har sedan en tid helt valt bort konceptet med utdelningsinvestering, innebär inte att jag aldrig någonsin igen kommer äga utdelande aktier igen, men som det ser ut nu känns det ganska bra att inte äga aktier där fokus ligger på utdelningen. Särskilt inte utländska.

Nätmäklarna tävlar i att erbjuda internationell handel i aktier på olika sätt. Syftet med det är så klart att det finns bättre underlag för avgifter här, inte minst växlingsavgifter och högre courtage än när du handlar med svenska aktier. Då kan man tycka att det också borde ligga i leverantörens intresse att underlätta för kunden när det gäller återbetalningen av källskatt på utdelningar.

Tyvärr är inte det fallet. I bästa fall får man tillbaka sin källskatt på utdelningar tre år efter att skatten betalats (finns några mäklare som själva ligger ute med beloppet åt kunden och på så vis återbetalar källskatten tidigare). Att ligga ute med 15 procent av hela utdelningssumman i tre år ger långt ifrån försumbara effekter på ränta-på-ränta-effekten.

Till råga på allt vet du inte heller, i fallet hos Avanza, om du får tillbaka hela summan. Hur mycket man fått tillbaka enskilda år har pendlat mellan 85-100 procent. Om jag förstått det hela rätt så betraktar man alla investerare som ett kollektiv i frågan, innebärandes om man misslyckas med att få tillbaka skatt i ett särskilt fall så sprider man ut den förlusten på samtliga personer som skall ha tillbaka skatt. Enkelt för Avanza, kunden tar kostnaden. Utöver detta tillkommer växlingskostnaden, samt att när källskatten i bästa fall återbetalas tre år senare så har du ingen aning om vilken kurs valutan står i. Det behöver inte alls vara samma kurs som när skatten drogs. När det nu handlar om 25 respektive 35 procent istället för 15 procent ökar det ytterligare mina argument för att inte alls äga enskilda utländska aktier, särskilt inte där utdelningen är i fokus.

Nu skall vi inte lägga hela skulden på nätmäklarna, att skatter höjs är knappast deras fel. Däremot är det en signal till mig som investerare att ytterligare överväga att inte investera i den här typen av möjlighet, eftersom man tillför en ytterligare kostnad. Låt oss sammanfatta nackdelarna.

• Oklart om du får tillbaka all källskatt.
• Vänta i tre år, missad avkastning.
• Växlingsavgifter.
• Politisk risk. Skatten höjs kraftigt från ett år till ett annat.
• Valutarisk.
• Högre courtage för att köpa och sälja aktierna.

En kontantlös värld

Sverige ligger långt fram i avskaffandet av kontanter. Jag tillhör själv dem som inte längre vet hur senaste designen ser ut på merparten av sedlarna. I början av 2010-talet betalade fyra av tio med kontanter, nu tio år senare är det färre än en av tio som betalar med kontanter som förstahandsval. Om ytterligare tio år kommer kontanter kanske utgöra endast någon procent av omsättningen eller till och med vara helt borta som betalningsmedel.

För egen del tillhör jag dem som välkomnar detta. Det finns helt enkelt få eller inga fördelar med kontanter. Kontanter är dyrt att tillverka och administrera, dessutom är hållbarheten usel. En sedel kommer förr eller senare att gå sönder. Kontanter kostar också mycket pengar att administrera, dagskassorna från en butik måste räknas, paketeras, transporteras till banken, lagras, kontrollräknas och så småningom distribueras ut till konsumenter via till exempel bankomater. Maskiner som också kräver underhåll.

Vidare är kontanter ohygieniska. Sedlar och mynt som finns i plånboken kan ha varit både här och där och hanterats av många människor. Transaktionstillfället tar lång tid att genomföra. Räkna upp rätt antal sedlar och mynt, kontrollräkning, växel i retur, stoppa tillbaka i plånboken. Istället viftar man med telefonen eller ett plastkort i någon sekund och köpet är klart. Helt kontaktfritt.

Med kontanter som enda betalningsmedel kan du dessutom bara handla för den mängd kontanter du har med dig, behöver du handla för mer måste du passera en bankomat. Ur ett logistiskt perspektiv är kontanter krångliga att bära med sig, en inte sällan otymplig plånbok skall förvaras i en ficka eller handväska som tar upp plats, särskilt opraktiskt på sommaren när man kanske har begränsat med ytterkläder på sig. 

Vidare är kontanter en säkerhetsrisk både för dig själv och för de som måste arbeta med distributionen. Titta till exempel på hur antalet värdetransport- och bankrån utvecklats sedan peaken på 90-talet. Vi är i princip nere på noll numera. Är man utomlands måste man växla in till lokala valutor, vilket kostar pengar. Om du inte gör av med allt behöver du sedan växla tillbaka till din egen valuta, vilket också kostar pengar.

Sist, men inte minst, så bidrar elektroniska betalningar till att göra det väsentligt svårare för kriminella. Många beklagar sig över den spårbarhet som ett kontantlöst samhälle innebär, men ärligt talat, hur stort är det problemet för de som följer lagen? Det mesta vi gör idag loggas ändå digitalt, bara genom att bära med sig en mobiltelefon vet telekombolaget precis var och när du rör dig på olika platser, så vilken skillnad gör det att det blir ytterligare några rader i en databas över dina aktiviteter bland miljarder andra transaktioner? För oss hederliga så är det trivialt att det går att följa våra konsumtionsmönster, bara för att det dokumenteras innebär inte att vem som helst hur som helst kan kontrollera hur någon konsumerat.

Den enda fördelen med kontanter är att de kan fungera som backup i nödsituationer, t ex vid strömavbrott eller kris. Men, det kan man lösa med en blygsam kontantbuffert undanstoppad hemma, svårare än så behöver det inte vara.

Kontantkramarna vill gärna hävda att digitala betalningar försvårar för äldre, men det stämmer inte. Om det är någon samhällsgrupp som har att tjäna på digitalisering så är det äldre.

Det som är häpnadsväckande är hur hopplöst efter övriga världen verkar ligga i utvecklingen. Sverige sticker ut oerhört i detta, som i så mycket annat när det gäller digitalisering. Om vi tar en titt på hur marknaden för kontantlösa betalningar växer globalt kan vi se att vi endast är i början av detta. Kontantlösa betalningar är högst sannolikt en megatrend som globalt sett bara är i början av sin resa (även om Sverige ligger exceptionellt långt fram relativt sett).

Tur vs skicklighet

Varje sig vi vill erkänna det eller inte, så spelar tur en stor roll i hur vi lyckas med våra investeringar.

”Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”

Ingemar Stenmark och Arnold Palmer

Det är lätt att tro att skicklighet, som kommer från träning och en från grunden hög motivation eller intelligens, är det som avgör men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Varken i allmänna eller enskilda termer, det gäller särskilt inom investeringar, men förmodligen inom de flesta andra områden också.

Låt oss börja i det allmänna perspektivet. I tider av stabilt uppåtgående marknader är det lätt att vara skicklig, allt går upp och man får anstränga sig för att misslyckas. Marknader som går uppåt är dock inte din förtjänst, utan ren tur att just du råkade komma in i marknaden vid en sådan tidsperiod. Fundera på vilken av följande tidsperiod där det varit lättast att lyckas (vara skickligast).

2000-2009. Cirka 2,0 % totalavkastning under tio år.

2010-2019. Cirka 200 % totalavkastning under tio år.

De flesta skulle säga att det varit enklare att vara skicklig under 10-talet jämfört med 00-talet. Som jag varit inne på tidigare så är det få som investerar en klumpsumma vid ett enskilt tillfälle, så under 00-talet skulle självklart totalavkastningen under tio år varit betydligt bättre än två procent, men de flesta inser att risken för att ta fel beslut i en marknad som går kraftigt upp och ner är rätt överhängande. Likaså risken att tappa förtroende och intresset för marknaden och därmed sluta med investerandet.

När i tiden som vi har förmånen att ta del av marknaden är alltså något som ligger helt utanför vår kontroll. De flesta av oss har ett investeringsfönster på runt 40-50 år och hur marknaden utvecklas under just den perioden ligger helt utanför vår kontroll. Alltså inte skicklighet, utan ren tur. Hur marknaden är särskilt i början och slutet lär ha extra stor betydelse. I början därför att det kommer ha större påverkan för vilket förtroende du kommer utveckla för marknaden och i slutet för att större svängningar (åt fel håll) kommer att vara sämre för din totalavkastning.

Vi behöver också utveckla definitionen av skicklighet. Skicklighet är inte nödvändigtvis bara ren intelligens, utan måste i det här sammanhanget kopplas till fler faktorer. Som t ex hur du hanterar risk, uthållighet, påverkas av förluster, hur du påverkas av hur andra agerar med mera. Hela summan av detta, som avgör din absoluta avkastning, innebär att det är en ganska liten del som handlar om skicklighet i den bemärkelsen som vi är vana vid, i form av ren IQ.

Om vi istället antar att skicklighet handlar om att vara vältränad inom området, t ex att känna till alla teorier, både matematiskt som beteendemässigt, saknar vi ändå en rad faktorer för att kunna hävda att hur man lyckas med sina investeringar är mer skicklighet än tur. Förutom marknaden i allmänhet, som antingen underlättar eller försvårar, behöver vi ta hänsyn till dina egna förutsättningar sett till hur ditt liv ser ut i övrigt, som garanterat kommer att påverka hur du agerar inom investerandet.

Det kan handla om andra förutsättningar som vilken kunskap du har tillgång till i utgångsläget. Är du uppväxt i en miljö där du löpande kunnat ta del av kloka råd har du kanske ett bättre startläge än den som börjar med noll både i kunskap och kapital. Addera dessutom en ungdomlig övertro på dig själv.

Höga avgifter och högre avkastning

I samband med att SVT uppmärksammande det man redan för fjorton år sedan påpekat, att fondmäklare tar ut enorma kickbacks, skrev jag ett inlägg om detta. I samband med detta kom också frågan upp om att höga avgifter inte leder till högre avkastning, utan tvärtom, forskningen är tydlig med att högre avgifter leder till lägre avkastning.

Jag har tidigare varit inne på ämnet med avgifter versus avkastning men tänkte fördjupa mig lite i frågan. Forskningen säger att låga avgifter leder till högre avkastning. Det är i sak sant, men det är också viktigt att vara medveten om att detta gäller när man tittar på alla fonder över en lång tidsperiod. Ett fakta som sällan tas med i debatten. I den andra änden har vi de som menar att det enda som är intressant är hur fondens avkastning ser ut, oavsett avgift. Jag är beredd att instämma i att det är fondens totala avkastning efter avgift som är avgörande.

Det jag stör mig på i debatten är vi nu har två läger och här emellan finns inga gråzoner. Ena sidan går helt på avgiften och andra sidan går helt på avkastningen. Ungefär som att är bara avgiften låg maximerar man sin avkastning, eller är bara avkastningen hög så kommer den vara det för all framtid. Båda resonemangen är lika fel om man inte tar hänsyn till ytterligare förutsättningar.

Den som är helt ointresserad av sparande och planerar att äga samma fond eller fonder riktigt länge, skall förmodligen satsa på konceptet med låg avgift. Då är sannolikheten störst för en högre avkastning (avkastning i linje med ett index). Är man aktiv kan det finnas en edge i att välja fonder med högre avkastning. Högre avkastning definieras här som bättre än index.

Fonder i heta branscher tenderar att gå betydligt bättre än marknaden som helhet från tid till annan. Det är också fakta. Väljer man då fonder som historiskt gått bättre än index för att de har en inriktning som för tillfället kan förväntas gå bättre än ett globalt index kan det alltså finnas en poäng i att välja sådana fonder. Det betyder självklart inte att de kommer gå bättre än index för evigt, men sannolikheten att de skall sluta gå bättre än index över en natt är inte heller så sannolikt.

Några exempel just nu är till exempel ny teknik. De har gått bra i fem-sex år och just nu finns det inget som tyder på att det bara kommer sluta. Samma sak med investeringar inom ESG där inflödena just nu är rekordstora. Dessutom har det visat sig att sådana fonder inte gick sämre än billigare fonder i samband med senaste kraschen.

Sammanfattar vi så finns det alltså all anledning att fundera över om de billigaste fonderna verkligen är de bästa om man kan tänka sig att utvärdera sitt sparande åtminstone någon gång per år. Är man helt ointresserad och bara har ett sparande där man aldrig planerar att allokera om är det förmodligen bättre att lägga mer tyngdpunkt på avgifter än historisk avkastning. Det är alltså bra att det finns både passiva och aktiva alternativ och det ena utesluter inte det andra, även om det är lätt att få den uppfattningen när olika helt övertygade uttalar sig generellt utan att ta hänsyn till enskilda förutsättningar.

Lancelot Avalon

Lancelot fonder har under många år haft en koncentrerad sverigefond med mycket bra resultat. A-varianten av fonden har haft ett minsta köpbelopp om 1MSEK vilket jag tyckt varit lite i överkant för att ha i en och samma fond för mig som småsparare. Fonden har därför inte varit på min bevakningslista. Sedan i höstas finns det en B-variant, Lancelot Avalon B, som handlas dagligen och där minsta köpbelopp är mer normala 100 SEK.

Lancelot Avalon A. +400 % sedan 2012.

B-varianten är samma fond, men med andra villkor, vilket gör att jag tycker fonden är intressant för oss vanliga småsparare. Fonden har en avgift på 1,41 % hos Avanza i nuläget.

Största innehav (2020-12-31)

Bonesupport

Camurus

Embracer

Bactiguard

Bambuser

AcadeMedia

CDON

Mips

Recipharm

Eltel

Bland fondens 20 innehav syns i listan här ovan de 10 största.

Jag har alltid gillat koncentrerade fonder och B-varianten av Avalon är en riktigt bra möjlighet för att få exponering mot en samling riktigt lovande bolag. Fonden har i skrivande stund en stor exponering mot sjukvård och industri.

Kickbacks

SVT uppmärksammar nätbankernas kickbacks. SVT väljer så klart helt fel vinkling, men det finns en viktig poäng här. I korthet innebär det att när Avanza* tillhandahåller en annan förvaltares fond får Avanza säljprovision (kickback) motsvarande halva avgiften. Ett för Avanza mycket lönsamt upplägg samtidigt som det i andra länder är förbjudet att jobba med den här modellen. Det finns massor av skäl till att detta är oskäligt. Avanza försvarar sig med att de är tydliga med detta och att de inte marknadsför eller säljer dessa fonder. Istället rekommenderar de sina egna fonder som har lägre avgift eller ingen avgift alls.

Att Avanza inte marknadsför och säljer de andra fonderna som de tjänar storkovan på är just själva problemet. En kickback är en säljprovision och för att erhålla den skall man göra en säljinsats. Nu gör inte Avanza en säljinsats, de medger till och med detta själva, alltså skall de inte ta ut någon säljprovision. Det naturliga är att de istället tar ut en plattformsavgift vilket till exempel redan nätmäklaren Savr gör.

En plattformsavgift avspeglar mer det som Avanza faktiskt gör, tillhandahåller möjligheten för mig som småsparare att köpa fonder från flera olika förvaltare från samma ställe. Det är inte dyrare för Avanza att förmedla en fond som kostar 3 % i avgift än det är att förmedla en fond med 0,2 % i avgift. Däremot blir det mindre pengar till förvaltaren som kan användas till att faktiskt förvalta fonden. Miljonär innan 30 menar att det inte spelar någon roll, men faktum är att det spelar en oerhörd roll. En fond som presterar x utveckling skulle garanterat prestera samma resultat fast lika mycket bättre som avgiften var lägre. En fond som kostar 2 % hos Avanza där Avanza själva tar 1 % skulle istället kunna kosta 1 % i avgift samtidigt som förvaltaren har samma medel att förvalta fonden med.

Nordnet har t ex inga kickbacks i Norge eftersom det helt enkelt är förbjudet och köper man samma fond där får man alltså samma utveckling i en fond man köpt på svenska Nordnet, fast lika mycket bättre som avgiften är lägre.

Skulle Avanza istället ta ut en konkurrenskraftig plattformsavgift på 0,1 eller 0,2 % samtidigt som man halverar fondavgifterna skulle det bli en enorm effekt på utvecklingen för kunden.

Oavsett hur detta utvecklas kommer allt fler uppstickare som t ex Savr att dyka upp så småningom och förhoppningsvis är obskyra kickbacks ett minne blott även i Sverige om några år.

Frågan är så klart känslig eftersom Avanzas fondprovisioner utgör 332 MSEK enligt årsredovisningen för 2019. Det är cirka en fjärdedel av samtliga intäkter. Det finns dock förmodligen gott om kostnadsbesparingar att göra, som jag skrivit om tidigare så är Avanza en av de nya gammelbankerna och blir själva utmanade av storbankerna och andra uppstickare. De skulle kunna börja med att stryka all överdriven utveckling av plattformen, jag behöver inte ytterligare ett diagram som jämför min utveckling med OMX30 eller ett ett Aktietinder som screener.

* Gäller inte bara Avanza utan alla nätbanker (och andra banker med) som tillämpar kickbacks.

Dubbla kapitalet

Femton procent. Per år. Det är vad som krävs för att dubbla kapitalet på fem år med ränta-på-ränta-effekten.

1 * 1,15^5 = 2

Femton procent är mycket i årlig avkastning, särskilt om vi ser det i perspektivet uthållig avkastning, men låt oss fortsätta tänka teoretiskt.

Antalet artiklar som skriver hur man sparar ihop till sin första miljon finns det gott som, så jag tänker inte fördjupa mig i det, utan nöjer mig med att konstatera att för den som börjar jobba runt 20 är det långt ifrån omöjligt att ha en miljon tillgängligt vid 30.

Att gå från att vara miljonär till miljardär, valuta spelar ingen roll, men i kronor är det enklare att bli både miljonär och miljardär, så vi jobbar därför med kronor i det här resonemanget.

Från miljonär till miljardär kräver en dubbling av kapitalet tio gånger. Sedan är man där. Startar man vid 30 års ålder når man miljarden vid 80. 50 år totalt, eller tio femårsperioder.

1 000 000 * 2^10 = 1 024 000 000

Som jag varit inne på tidigare förändras synen på livet under en livstid. Av det skälet är sparhorisonter på över 10 år som kräver stora inskränkningar i vardagslivet mycket osannolika utfall under ett helt liv. Det finns helt enkelt för mycket både externa och till dig själv som person kopplade faktorer som riskerar att förstöra planerna.

Men kanske viktigast av allt, vad är syftet med att spara extremt under hela livet för att dö onödigt rik? Jag tror det är lätt att gå i fällan att mer är bättre. Jag tror det är mycket viktigare att sätta realistiska mål och sedan se till att man försöker ha någon nytta av sitt sparande genom hela livet och inte kanske i slutet. Livet kan vara skört och i just de perioder som det inte är skört är kanske då man som allra mest skall använda sina pengar till saker som gör skillnad för dig och din nära?

Jag arbetar själv aktivt med att balansera min spariver så att det finns möjlighet att använda de möjligheter som finns när man fortfarande har möjligheten. Hälsosamt leverne är inte en garanti för att bli riktigt gammal, och även om man blir riktigt gammal kommer intressena inte vara desamma när man är över 80 som när man är medelålders.

Med ovan sagt menar jag inte att man skall spendera som om det inte fanns någon morgondag, men de allra flesta inlägg i frågan handlar om att spara mer, men det finns trots allt en ganska stor grupp som istället borde fundera på vad man skall använda sitt sparande till.

Private Equity

Onoterade investeringar kan lite slarvigt sammanfattas som private equity. Det finns både likheter och olikheter med investeringar på den noterade marknaden, men störst är ändå skillnaderna. Transaktioner på den onoterade marknaden är vanligtvis betydligt större och det finns ingen öppen marknad utan aktörerna använder andra kanaler för att hitta investeringsobjekten.

Skall vi vara lite elaka så är private equity ofta investeringar med väsentligt högre potentiell avkastning i jämförelse med de bolag som hamnar på den noterade marknaden. En stor transaktion inleds ofta med målet att nå flera hundra eller tusen procents avkastning inom loppet av några år. Att private equity alltid skulle vara mer lönsamt och att noterade investeringar alltid skulle vara sämre är självklart inte sant. Det finns ibland helt andra skäl till att transaktioner görs onoterat istället för noterat.

När investeringen väl är gjord har investeraren (som inte sällan sitter på minst halva aktiestocken) full kontroll över den operativa verksamheten och kan med det tillsätta önskade personer i styrelse och ledning som genomför eller kontrollerar verksamheten på ett sådant sätt att den når sina mål. Det handlar alltså om mycket aktivt ägarskap vilket ofta är raka motsatsen till passivt ägande som ofta är det normala i noterade bolag (hundratusentals ägare som äger fraktioner av aktiestocken helt utan inflytande i verksamheten). Självklart finns det aktörer som utövar aktivt ägarskap i noterade bolag också, men det är en annan historia.

Private equity är ett samlingsnamn för många olika transaktioner på den onoterade marknaden.

• Startups
• Buyouts
• Infrastructure

Entreprenörer med bra idéer behöver ofta startkapital för att realisera en affärsmöjlighet, då kan privata investerare gå in med det kapital som behövs i utbyte mot en betydande ägarandel i bolaget samt väsentligt inflytande över verksamheten. Den här typen av transaktioner benämns ofta venture capital.

I redan befintliga bolag kan istället privata investerare köpa in sig i bolaget eller helt köpa ut befintliga ägare för att ta över verksamheten. Oavsett är målet normalt sett att göra väsentliga förändringar för att under en bestämd period öka värdet på bolaget, ofta rejält. Det är inte ovanligt att man inleder med att byta ut styrelse, vd och övrig ledning följt av ytterligare justeringar i personalstyrkan. Därefter går man igenom hela leverantörslistan, omförhandlar alla avtal och höjer priserna för kunderna. Lite tillspetsat. Parallellt sätter man en aggressiv tillväxtplan där omsättning och vinst snabbt kan ökas genom till exempel förvärv av liknande verksamheter varpå man kan uppnå skalfördelar och snabb tillväxt. Finansieringen kan ske genom till exempel att bolaget man utvecklar belånar sig.

En annan form av transaktioner där ofta private equity är involverat handlar om investeringar i infrastruktur. Broar eller vägar skall byggas men där det offentliga inte vill stå för risken.

Finansiering

Kapitalanskaffningen sker ofta genom fonder där medel samlas från olika institutioner eller mycket förmögna privatpersoner. Själva investeringsprocessen inom private equity hanteras vanligen i det vi ofta kallar för riskkapitalbolag, men det finns många varianter, inte minst investmentbolag. Riskkapitalbolagen är de som administrerar fonderna medan institutioner och förmögna privatpersoner är riskkapitalbolagens kunder. Riktigt förmögna privatpersoner kan ha helt egna riskkapitalbolag.

Försäljning 

Investeringsprojekt inom private equity har ofta ett på förhand bestämt slutdatum, en exitstrategi, som för det mesta innebär att bolaget man investerat i säljs.

• Försäljning till annat bolag.
• Notering av bolaget (IPO).

Om det finns andra bolag som kan ta över bolaget för att förvalta det eller fortsätta utveckla det med nya idéer och förutsättningar blir det en vanlig transaktion till andra ägare.

Ett annat alternativ är att börsnotera bolag, en så kallad IPO (Initial public offering). Detta ger även en möjlighet att behålla delar av bolaget med olika syften.

Avkastning

Investerarna, alltså de som stått för finansieringen, får sin avkastning genom att försäljningsvärdet överstiger den initiala investeringen.

Riskkapitalbolagen tjänar sina pengar genom det som ofta benämns carried interest, eller carry. Det består av avgifter från fonden samt en del av avkastningen. Ett 20-2-system tillämpas ofta. Två procent i administrationsavgift och därefter 20 procent på avkastningen.

Ett förenklat räkneexempel. Ett företag köps för 10 miljarder. Riskkapitalbolaget använder tre miljarder från en av sina fonder och finansierar sedan resten med ett lån på sju miljarder. Fem år senare har man dubblat företagets värde till 20 miljarder genom effektiviseringar och förvärv.

På fem år har man på de tre miljarderna skapat tio miljarder i avkastning, oräknat lånekostnader och eventuella skatter. Låt oss anta att två miljarder försvinner i skatter och räntekostnader. Åtta miljarder genom tre miljarder ger en avkastning på 270 procent, eller en årsavkastning på 22 procent före avgifterna.

Riskkapitalbolagets förtjänst med 20-2-modellen blir då (3*0,02*5)+(8*0,2)=1,9 miljarder.

Så även om nästan en fjärdedel försvinner i avgifter har investerarna i fonden ändå fått 200 % på fem år.

Hälsokapital

Oavsett hur mycket pengar man har minskar de i betydelse i takt med att hälsan försämras. Möjligen kan du använda sparade pengar som kompensation för inkomstbortfallet som dålig hälsa kan leda till, men oavsett så minskar möjligheterna till att göra det du verkligen skulle kunna använda kapitalet till om hälsan försämras. Det gäller inte minst antalet år som du har tillgång till innan du trillar av pinnen. Antalet år till förfogande avgörs långt ifrån enbart av hur den fysiska hälsan är, men det finns garanterat en stark koppling till vilka möjligheter du har de år du faktiskt är i livet, särskilt de sista åren.

Även om det är en fin gest att spara och investera för kommande generationer är det trots allt de åren som du själv är i livet där det finns möjlighet att få ut något av de pengar som du sparat och investerat. Därför finns det all anledning att ägna den fysiska hälsan en del uppmärksamhet. Hälsa är så mycket mer än bara fysisk hälsa, men det är en bra startpunkt.

• Mat
• Vila
• Träning

Tre grundläggande faktorer för den fysiska hälsan, mat, vila och träning är den plattform som jag utgår ifrån. Måste jag välja så är det maten som kommer högst på priolistan. Varierad och nyttig kost i rätt kalorimängd gör underverk för ens välmående, självförtroendet och den allmänna orken.

Vila, här definierat som antalet timmar man sover per natt, försöker jag hålla till minst sju timmar per dygn. Jag lever i tron att det är svårt att sova ikapp förlorad sömn så även om det går att tänka i snitt så strävar jag efter att ligga på minimum sju timmar per dygn. Sömnbrist ger, enligt forskningen, sämre matvanor.

Träning är den tredje centrala komponenten och oavsett vad man väljer att träna är det viktigaste att man faktiskt tränar överhuvudtaget. Exakt vilken aktivitet man ägnar sig åt är underordnat att man faktiskt tränar regelbundet. Jag strävar efter sex dagar i veckan, men har bestämt att jag skall vara nöjd om jag kan snitta på fyra pass per vecka och alltid hinna med minst tre pass. Det är viktigare att hitta ett upplägg och en träningsform som gör att man faktiskt kan hålla en kontinuitet. Det kräver att träningsformen är lustfylld och passar in i ens övriga liv, annars blir det rätt hopplöst att försöka få det att fungera.

Två riktigt sköna profiler inom området träning och kost är Daniel och Philip på Styrkelabbet.se som jag följt under många år.

Så oavsett om det är styrketräning, padel, squash eller fotboll som intresserar dig så är den enskilt viktigaste faktorn kontinuitet, och det gäller så klart även för kost och vila. Det är kombinationen som skapar de bästa förutsättningarna för ett bra allmänt välmående, som man förhoppningsvis har nytta av under hela livet samt att man inte behöver anpassa sina aktiviteter till en begränsad hälsa.