Hedgefonder som alternativ till räntefonder

Hedgefonder är kända för att ta ut skyhöga avgifter, vara stängda för den som inte vill gå in med stora summor och vara vänligt hemliga med vilka innehav och transaktioner som fonden faktiskt arbetar med. Bortsett från det är ordet hedge engelska och betyder översatt till svenska häck, alltså något som skall skydda. I fallet med hedgefond brukar man även komma in på ämnet om absolut versus relativ avkastning. Relativ avkastning handlar om att gå bättre än ett index medan absolut avkastning mer handlar om att alltid gå plus, oavsett hur marknaderna går generellt.

Ur perspektivet att alltid gå plus och ha låg risk går det att resonera kring möjligheten att byta ut sina räntefonder till hedgefonder istället. Räntefondernas förutsättningar förändrades permanent i samband med finanskrisen 2008 och visade sig i samband med en inledande fasen av pandemin vara allt annat än säkra. Vanliga ränteorienterade fonder sjönk i samband med snabbkraschen mellan 3-10 procent, vilket får anses vara helt extremt för att vara räntefonder, särskilt korta- och medellånga räntefonder. Till detta skall läggas att vanliga räntefonder idag avkastar, i bästa fall, mellan 0,5-1 procent om året. Vill man ha mer avkastning på räntesidan får man vara beredd på mer risk och titta mer på high yield och företagsobligationer.

Vi kan till caset också addera att marknadsräntorna varit i fallande trend sedan 2008 vilket visserligen hjälpt avkastningen för räntefonderna men samtidigt blir avkastningen lägre och lägre – samtidigt som risken för att värdet på obligationerna skall falla när räntan väl börjar stiga. Hur vi än vrider och vänder på det är räntefonder idag inte detsamma som de var en gång i tiden. Med det som bakgrund kan det vara intressant att titta på vilka möjligheter man har att få lite extra avkastning utan alltför stora svängningar, låt oss föra in begreppet hedgefond i diskussionen. Låt oss titta specifikt på hedgefonder som sysslar med multistrategi.

I Sverige är det främst Brummers Multi-Strategi som varit tillgänglig för oss småsparare under lång tid. Problemet med den är just det som jag gick igenom i inledningen, den har hög avgift, lite eller ingen insyn, handel sker bara en gång i månaden, man måste ringa till sin nätmäklare för att göra transaktionen och minsta insättning är 20K.

Sedan några år tillbaka finns det däremot en alternativ, Atlant Multi-Strategy. Detta är en fond-i-fond som främst investerar i Atlants övriga fonder som är alla är alternativa investeringsfonder där målet är att alltid skapa positiv avkastning. Samtidigt erbjuder Atlant fonderna under mer normala kriterier, såsom rimlig avgift, transparens, daglig handel och en minsta insättningsnivå på 100 SEK.

Givet förutsättningarna bland räntefonderna har jag Atlants alternativa investeringsfonder, särskilt multi-strategin, på bevakningslistan och kommer utvärdera om en del av ränteallokeringen i framtiden istället kommer att ligga i en multi-strategi. Målsättningen är att genom en sådan allokering öka chansen att få lite bättre avkastningen på den icke-volatila allokeringen i portföljen till en liknande risk som räntefonderna erbjuder.

Atlant Multi-Strategi är en fond-i-fond, men så länge de investerar i Atlants övriga investeringsfonder tar man inte ut avgift i båda leden. Fonden startades 2016 och har sedan dess haft en väldigt jämn utveckling (med undantag för inledningen av pandemin, där även samtliga räntefonder hade en liknande utveckling).

Atlant Multi-Strategy.

Sedan start är fonden upp 22 % och har på helåret aldrig visat negativ avkastning. Som grafen antyder har även volatiliteten varit stabil under hela perioden (med undantag för inledningen på pandemin). 

Senaste tre åren har den haft ungefär samma kursbana som två räntefonder jag följer.

Atlant Multi-Strategy versus några räntefonder.

Om en alternativ investeringsfonder med multi-strategi kommer vara lika stabil i framtiden går självklart inte att säga, men baserat på underlaget hittills tror jag den kan komma att passa som en kompletterande del i min ränteallokering.

Länkar

Atlant Multi-Strategy hos Avanza

Atlant Multi-Strategy hos Atlant Fonder

Brummer Multi-Strategy hos Brummer

Avkastning per allokering

Den som sparar i en 60/40-portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor sedan 1926 har haft en genomsnittlig årsavkastning på 9,1 % senaste 94 åren. På en miljon blir det under en 30-årsperiod cirka 13,6 miljoner. Det kan jämföras med en 100-procentig aktieportfölj där den årliga avkastningen varit 10,3 % per år. En miljon hade med en sådan avkastning gett 18,9 miljoner kronor. Alltså 39 % mer.

Det bygger dock på att man har för avsikt att inte röra pengarna under hela perioden samt att man inte har något emot att kapitalet halveras, eller värre, i snitt var femtonde år. Man måste alltså fundera på om man tycker det är bekvämt med att ha väsentligt större svängningar under enskilda år i utbyte mot högre avkastning.

Avkastning per allokering, mätperiod 1926-2020, Vanguard.

Teori och praktik är inte sällan väldigt olika. Möjligheten att sitta på räntepapper och, nästan garanterat, vara bättre än index under nedgång skall inte underskattas. I ett teoretiskt perspektiv är det enkelt att säga att kapitalet inte kommer röras under 30 år eller längre, men i verkligheten vet vi att livet sällan utvecklas på det sättet.

För den som planerar att använda delar av kapitalet under en 30-40-årsperiod kan det alltså vara värt den lägre avkastningen i utbyte mot väsentligt lägre svängningar, samt känslan av att ha torrt krut att allokera till aktier under stora nedgångar.

Som alltid styrs allokeringen av vilka mål man har och var någonstans man befinner sig i livet. Just 9,1 % versus 10,3 % är också baserat på just Vanguards investeringsalternativ, som förmodligen innebär ett val av deras indexfonder. Även om deras mätperiod på drygt 90 år är väldigt lång, så kan det mycket väl vara så att den genomsnittliga avkastningen de kommande 40 åren kommer vara annorlunda.

Många argumenterar för att avkastningen sannolikt kommer vara lägre i framtiden. Jag är beredd att hålla med om det argumentet. Dessutom kan man argumentera för att särskilt räntedelen kommer vara sämre de kommande decennierna givet det ränteläge som vi har idag, vilket över lång tid självklart kan ha stor effekt på den genomsnittliga avkastningen. Oavsett så är inte maximal avkastning allt utan snarare väger riskhanteringen större.

Jag kan alltså köpa 28 procent lägre totalavkastning under en 30-årsperiod i utbyte mot lägre svängningar samt en godare nattsömn. Exakta årsavkastningar beror även på vilket index man tittar på, även om Vanguard använder globala index som mätetal för aktiedelen kan resultatet se helt annorlunda ut om man tittar på andra index, t ex index för Sverige. Hur vi än vrider och vänder på det kommer 100 % aktier alltid slå portföljer där en del är räntor, sett över flera decennier, är med i allokeringen. Hur det skall gå enskilda decennier kan dock variera, t ex gav en 60/40-portfölj med årlig omallokering, bättre avkastning än en 100-procentig aktieallokering under 00-talet. Självklart ren tur, men vi kan aldrig veta förrän i efterhand om just vi befinner oss i ett sådant decennium.

Indexinvestering

Investering i index, ofta via indexfonder, är förmodligen det alternativ som skulle passa de flesta småsparare. Att vara investerad i ett index innebär att man äger alla aktier som ingår i det index som instrumentet, ofta indexfonden, följer. I Sverige handlar det för det mest om globala indexfonder som följer världsindex eller en svensk indexfond. Till det här finns det åtskilliga varianter och andra index att följa istället, men vanligtvis är det de här två indexen som förekommer mest i diskussionerna. På andraplats brukar vi hitta nordiska index, amerikanska index, europaindex eller tillväxtmarknadsindex alternativt småbolagsindex.

Oavsett vilket index man följer innebär det att förvaltningen av fonden (om det nu är en fond det gäller) är passiv. Fondens förvaltare tar inga egna beslut om vilka aktier som skall ingå i fonden utan alla aktier som ingår i det index man följer skall också ingå i fonden. För en global indexfond innebär det ofta att portföljen består av cirka 1500-2000 aktier. En hyfsad diversifiering.

Få inriktningar har fått så mycket kritik som indexfonder genom åren, men trots det så har de levererat riktigt bra avkastning i förhållande till hur det gått för de som istället valt en mer aktiv förvaltning. Ett viktigt vägande skäl till det är att indexfonderna inte sällan har en väldigt låg avgift, då förvaltningen skall vara just passiv.

Indexfonder kommer aldrig gå bättre än index, vilket säger sig självt, men de kommer å andra sidan heller aldrig att gå sämre än index. Ironiskt nog är man bättre än de flesta om avkastningen över lång tid följer index. Faktiskt lite roligt eftersom om man följer index (alltså hur en marknad går i genomsnitt) borde man vara någonstans i mitten. Tyvärr är inte verkligheten så eftersom enskilda aktier som hör till ett index sällan alltid är bättre än sitt egna index. Dessutom, om du har tusentals aktier som småsparare att välja mellan, då kan man fundera på vad det är som säger att just du har förmågan att över tid alltid äga just de aktierna som går bättre än index.

Länsförsäkringar Global Indexnära, sedan start.

Det innebär inte att det inte finns investerare som kommer klara detta, det innebär bara att sannolikheten att just du är en av dessa över tid faktiskt är ganska liten. Vad som är bättre än index råder det ofta mycket förvirring kring. Inte minst när man skall jämföra sin avkastning gentemot index. Det är viktigt att man jämför på rätt sätt och förstår vad syftet är vilket jag diskuterat i tidigare inlägg.

Är man indexinvesterare behöver man alltså fundera på vilka index det är man skall investera i. Globala index är för de flesta det mest naturliga, men det är inget som säger att man inte kan arbeta med investeringar i andra index som har andra inriktningar mot bransch eller region. De som uteslutande väljer indexfonder i sitt sparande och har Sverige som hemmabas brukar mixa mellan globala och svenska index.

Den kanske allra största fördelen med global indexinvestering, förutom att man har väldig hög sannolikhet att få betydligt bättre avkastning över tid än de flesta andra och att man inte behöver fundera så mycket över om man är exponerad mot rätt region eller bransch, är att det är ett av de mest underhållsfria valen över lång tid man kan göra. 

Tips för att skydda sig mot bedrägerier - del 1

Jag tycker det saknas bra information i sammanställd form över hur man skyddar sig mot bedrägerier där syftet är att komma åt dina pengar, med anledning av det har jag sammanställt en egen lista i det här inlägget. Tipsen handlar främst om hur man skyddar sig mot bedrägerier där syftet är tekniskt ta över kontrollen av dina pengar eller betalningsverktyg. En annan form av bedrägerier där pengar är inblandat är investeringsbedrägerier, men det är ett inlägg i sig och mer en form av avancerad phishing.

Låt oss börja.

Uppdaterad 2021-09-22.

Hantering av dina uppgifter. Grundregeln är att aldrig lämna ut känsliga uppgifter, som till exempel lösenord, eller ingå avtal med personer där du inte förstår exakt varför du skall göra det. Seriösa aktörer ber aldrig om till exempel lösenord eller ringer upp dig och ber dig verifiera dig själv med BankId. 

Att helt enkelt få dig att frivilligt lämna ut information som du inte skall lämna ut står säkert för majoriteten av bedrägerierna. Så kallad phishing där du handlar i god tro men i själva verket blir lurad.

Interaktion med oseriösa. Handla eller ingå aldrig avtal med företag som du inte känner förtroende för. Det gäller särskilt aktörer som är okända på marknaden. Om en butik känns oseriös, oavsett om den är digital eller fysisk, handla inte där. Är du det minsta osäker går det ofta att på bara några minuter googla företaget och snabbt få en uppfattning om det är seriöst. Är det oseriöst kommer det förmodligen finnas gott om recensioner eller andra sidor där man skriver om detta.

Omvänt kan det också vara ett varningstecken om det inte finns något skrivet om företaget. Det man vill se är recensioner på erkända webbplatser där flera beskriver företaget som seriöst. Att två eller tre personer beskriver företaget som seriöst är inte tillräckligt om du känner dig osäker. Välj ett annat alternativ, oftast finns det gott om alternativ.

Val och hantering av lösenord. Ett lösenord skall vara säkert, inte förekomma på flera ställen och helst bara förvaras i ditt huvud.

Säkra lösenord. Grundregeln bör vara att ett lösenord skall bestå av både bokstäver, siffror och specialtecken. Inte vara för kort och inte bestå av något som lätt kan sammankopplas med dig, till exempel namnet på dina barn eller året som du är född. Det skall heller inte vara klassiska kombinationer, som t ex 1234 eller qwerty. Lösenord bör bytas regelbundet och då inte bara räknas upp genom att man till exempel ändrar sista tecknet från 7 till 8.

Olika lösenord. Lösenord skall inte återanvändas på flera konton och platser. Om lösenordet hackas eller kommer på villovägar på ett ställe har man plötsligt lösenordet till alla konton du använder.

Förvaring av lösenord. Lösenord skall helst inte förvaras på andra ställen än i ditt huvud, men om du absolut måste skriva ner dem så är det bäst att använda en erkänt säker programvara för detta. Om du skriver ner dem i ett dokument bör du göra det på ett sätt att bara du kan förstå till vilket konto som lösenordet hör till. Gör alltså inte en lista med adress, användarnamn och lösenord i en fin uppställning som vem som helst kan använda för att logga in med på valfritt konto som är kopplat till dig.

Tvåstegsverifiering av ditt e-postkonto. Ett starkt lösenord kan knäckas på olika sätt, särskilt om det inte finns någon begränsning på antal inloggningsförsök som kan göras innan kontot spärras. Tyvärr kan man för det mesta inte själv välja detta när man skapar ett konto någonstans. När det gäller din primära e-postadress är det mycket viktigt att denna är maximalt skyddad. Kommer man åt den är det lite av en jackpot, rent av som rotaccess. Med tillgång till din e-postadress kan man byta lösenord på i princip alla konton och tjänster som du kopplat till den här adressen vilket kan vara riktigt allvarligt.

Autentiseringsmetod. Välj en e-postleverantör där tvåstegsverifiering är möjligt, till exempel Googles Gmail. Autentiseringsmetoden skall vara via Googles egna app för tvåstegsverifiering, finns t ex på AppStore. De flesta använder sms som metod där koden skickas till ditt mobilnummer. Problemet är att det visat sig att svenska mobiloperatörer, och förmodligen även utländska, har riktigt usel säkert. Vem som helst kan ringa till kundtjänst och utge sig för att vara du och med det på olika sätt ta kontrollen över ditt mobilnummer, till exempel genom att flytta det till ett annat sim-kort. Detta uppdagades 2018 och förhoppningsvis har man gått från ingen säkerhet till usel säkerhet numera.

Metod för lösenordsåterställning. Ha inte ditt mobilnummer kopplat till din e-postadress som metod för återställning av lösenord. Se punkten ovan. Även om återställningsmetoden inte är mobilnumret skall inte mobilnumret förekomma någonstans på e-postkontot överhuvudtaget. Om någon återställer lösenordet på ditt primära e-postkonto riskerar man inte bara att någon kommer åt alla andra dina konton genom återställning i ett andra led, du blir även helt utestängd från kontot.

Alternativ e-postadress för B-aktiviteter. Använd två e-postadresser. Den primära e-postadressen, som är din rot, bör endast användas till de viktigaste tjänsterna. När du e-handlar, registrerar konton på sociala medier eller motsvarande kan du ha en alternativ adress, som dessutom inte röjer ditt riktiga namn. En adress med alias är enkelt att skaffa och med dagens e-postklienter bör det innebära minimal eller ingen extra daglig administration. Självklart har du samma säkerhetsnivå på den här adressen.

Val av fysisk plats för aktivitet. När du gör bankaffärer eller matar in känsliga uppgifter skall du välja en plats där du är säker på att ingen kan se din skärm. Lika viktigt, eller ännu viktigare, är att säkerställa att du sitter på en säker uppkoppling. En säker uppkoppling innebär att du minimerar risken för att någon övervakar trafiken någonstans mellan dig och mottagaren. I praktiken handlar det om att undvika öppna wifi-anslutningar, som till exempel på hotell och andra allmänna anläggningar. Om du inte har tillgång till en säker anslutning är det ofta bättre att koppla upp sig via mobilnätet, det är betydligt säkrare än en öppen anslutning. Vill man vara extra säker kan man använda en krypterad VPN-anslutning som komplement, även via mobilnätet. Det är inte heller en hundraprocentig garanti om tunneln inte går hela vägen till slutmottagaren, men då är i alla fall trafiken runt om dig säkrare.

Säkert WiFI. Om du är uppkopplad på ditt eget WiFi-nätverk hemma är det förhoppningsvis en säker plats. Några grundläggande åtgärder att vidta för sitt hemmanätverk är att använda ett eget och säkert lösenord (inte det som är grundinställt) för att konfigurera routern. Standardlösenord kan vara kända och är extra enkla att knäcka. Du bör också byta namn på ditt WiFi-nätverk för att försvåra för hackare att identifiera vilken router du använder. Har du ett standardnamn kan det underlätta för angriparen att komma åt möjligheten att ta kontrollen över ditt hemmanätverk. Sjlävklart bör du använda kryptering om det är möjligt.

Spärra ändring av folkbokföringsadress. Tyvärr har inte Skatteverket som standard att kräva identifiering via BankId om du vill ändra din folkbokföringsadress, vilket i sig är rätt märkligt. Du kan enkelt aktivera en sådan spärr vilket innebär att det blir omöjligt att ändra din folkbokföringsadress om du inte identifierar dig med BankId. Se alltså till att aktivera denna spärr om du inte redan gjort det.

Spärra ändring av utdelningsadress. I praktiken kan det vara lika illa om någon ändrar utdelningsadress, se därför till att även spärra möjligheten att ändra utdelningsadress hos Adressändring utan krav på identifiering via BankId. Det kostar inget extra och tar bara någon minut att göra.

Spärra deklarationsombud hos Skatteverket. De flesta privatpersoner använder inte deklarationsombud i samband med sin deklaration, alltså att någon annan gör din deklaration. Sedan en tid tillbaka går det numera att spärra så att det blir omöjligt för vem som helst att ändra detta åt dig, eftersom man med en spärr kräver BankId för att kunna göra ändringen. En enkel åtgärd som kan förhindra att någon annan får åtkomst till inloggningen i ditt namn på Skatteverket och till exempel kan få tillgång till bankkontonumret dit din skatteåterbäring betalas ut.

Aktivera krav på BankId hos Klarna. Klarna står för en betydande del av alla betalningar i den svenska e-handeln. Genom att aktivera krav på verifiering via BankId när du handlar något med faktura som betalningsalternativ minimerar du risken att någon beställer varor med dig som fakturamottagare från butiker där Klarna sköter betalningen. Spärren aktiverar du enkelt i Klarna-appen på ditt Klarna-konto.

Använd digitala brevlådor. Se till att skaffa en digital brevlåda hos till exempel Kivra. Då får du all myndighetspost digitalt. Försök även att få så mycket som möjligt av din post levererad digitalt. Ju färre brev som hamnar fysiskt i din brevlåda desto lägre är risken att den kan hamna i orätta händer.

Aktivera även notiser i telefonen för den digitala brevlådan. Då ser du direkt när du får post, vilket kan vara särskilt värdefullt när du till exempel blir informerad av UC att någon tagit en kreditupplysning på dig. När ett sådant besked skickas till dig digitalt i kombination med notiser på telefonen märker du oftast samma dag när en kreditupplysning sker, vilket kan vara väldigt värdefullt ifall upplysningen sker i samband med ett bedrägeriförsök.

Ha en säker brevlåda för fysisk post. Tyvärr går det inte helt utesluta fysisk post eftersom många aktörer fortfarande envisas med att skicka fysisk post trots att man inte bett om det. Vidare kan man inte ha postlådor med samma säkerhet som bankfack. Men som ett minimum bör man ha en låst brevlåda, oavsett om man bor i villa eller lägenhet med postfack i entrén. Lådan skall även vara fisksäker så att det inte går att komma åt saker via inkastet, inte ens med de vanligaste verktygen för ändamålet. Om enda sättet att komma åt posten är att bryta sig in blir det betydligt svårare, samt att du direkt kommer att upptäcka det.

Val och användning av kreditkort. Att vi handlar med kort istället för kontanter är sig säkert, och i den digitala världen en förutsättning.

Handla bara i seriösa butiker. Se andra punkten i listan. Om du inte kan verifiera att butiken är seriös, handla inte där.

Ha kortet avstängt för internethandel som normalläge. Välj bara kort från leverantörer som erbjuder möjligheten att ha kortet helt låst för internethandel som normalläge. Via dagens appar kan du på några sekunder aktivera detta i samband med köp.

Stäng av kortet för användning utomlands som normalläge. Det finns inte någon anledning att till vardags ha ditt kort öppet för handel utanför landet gränser, såvida du inte befinner dig utomlands. Att aktivera kortet för handel utomlands är lika enkelt som att aktivera det för internethandel.

Använda notifieringar som meddelar när köp görs. Aktivera notifieringar i din telefon för transaktioner som sker på dina kort. Skulle någon, trots att kortet är spärrat enligt punkterna ovan, göra ett köp med ditt kort kommer du veta det sekunden efter och kan därmed spärra kortet i samma ögonblick för ytterligare köp.

Ha ett kort med låg kreditgräns. De flesta har tjänster som löpande debiterar kortet, t ex streamingtjänster, som hindrar dig från att helt hålla kortet avstängt för e-handel. Dessa tjänster kan med fördel vara kopplade till ett alternativt kort där du har en låg kreditgräns så att skadan blir minimal om någon lyckas handla på kortet då det alltid är öppet för handel på internet.

Bankkort skall vara kopplade till ett separat konto. Använder du bankkort som är kopplat direkt till något av dina konton hos din bank skall detta självklart vara ett konto som är specifikt avsett för bankkortet, så att du inte har mer pengar kopplat till kortet än vad du skulle haft kontanter i plånboken. Inför större köp kan du i bankappen med några knapptryckningar flytta över mer pengar vid behov. Skulle kortet bli kapat eller komma bort innan du hinner spärra det kommer skadan att vara minimal.

Jag har säkert glömt massor av ytterligare smarta åtgärder, men ovan ger ett bra grundskydd.

Fortsätt till andra delen.

Investeringsstrategier – fortsättning

Jag har tidigare skrivit om vad en investeringsstrategi är kopplat till dig som investerare, i lite mer allmänna termer finns det olika inriktningar, som till exempel utdelningsinvestering eller indexinvestering. När vi pratar om investeringsstrategier kopplat till någons kapital handlar det om regler, processer och mål. Vilken allmän inriktning du väljer till just din investeringsstrategi kommer troligtvis vara en mix av olika allmänna inriktningar. Få investerar enbart i utdelningsaktier eller indexfonder, även som det självklart förekommer också. Högst troligt byter också de flesta strategi någon gång i investeringskarriären eller gör olika justeringar längs resan. Som jag nämnde i det inledande inlägget om investeringsstrategier har man inte en strategi om man byter eller ändrar strategi ofta, då faller konceptet kring strategi (strategi översätts enklast till långsiktig plan). 

Vilka allmänna inriktningar på investeringsstrategi finns det? Här följer några vanliga.

• Indexinvestering
• Fokusinvestering
• Utdelningsinvestering
• Allokeringsstrategi
• Aktiefonder, allmänt
• Aktier, allmänt
• Tillväxtaktier
• Värdeinvestering
• Momentuminvestering
• Contrarian
• Tradingstrategier

Beroende på vilken eller vilka inriktningar som tillämpas i den enskildes strategi beror förmodligen även mycket på vilken typ av investerare som det i grunden handlar om.

Guru

Investerare som vanligtvis är kända för att göra väldigt spektakulära resultat. Strategierna brukar variera men inte sällan handlar det om koncentrerade portföljer eller investeringar av mer kortsiktig karaktär, men egentligen finns alla varianter representerade. Återkommande är dock just resultatet. Genom tiderna har det funnits både framgångsrika gurus och sådana som på olika sätt blivit avslöjade, eftersom det visat sig att de liksom många andra bara haft tur (eller bara varit bluff).

När det gäller gurus som uppvisar spektakulär överavkastning från index under långa tidsperioder, men kanske inte är jättespecifika med vilka affärer det gör, skall man ha i åtanke att höga årsavkastningar på ganska kort sikt resulterar i att man kommer upp i väldigt höga nivåer.

Den som börjar med en miljon och levererar 50 % per år i 20 år har en slutsumma på 3,3 miljarder. 

Analytiker

Har ofta en fundamental inriktning, oavsett vilka aktier som väljs. Man väljer aktier som är undervärderade och eller har en potential att öka sin vinst. Ofta en ganska långsiktig approach.

Trader

Den kanske mest ifrågasatta varianten. En variant som genom statistik och tekniska analyser av aktiekurser och andra parametrar köper och säljer aktier. Ytterst få traders redovisar sina resultat, och inte sällan finns det en anledning till det. Det går förmodligen inte så bra. Dock finns det så klart undantag som faktiskt är väldigt framgångsrika med den här stilen.

Småsparare

En kategori där jag sorterar mig själv. Här finns förmodligen de allra märkligaste stilarna och egenutformade strategier, den stora majoriteten sysslar med strategier som statistiskt kommer att göra att vi underpresterar mot index.

Investera i en basgarderob

Genomsnittssvensken skall tydligen konsumera 14 kilo kläder per år? Till råga på detta använder vi dessutom bara varje plagg i genomsnitt sju gånger? För mig som gärna tänker även ekonomiskt kring kläder låter detta helt sinnessjukt! Genomsnittssvensken måste antingen tycka att kläder är livet och det som skall vara mittpunkten i livet, eller så har man odlat ett väldigt märkligt beteende kring kläder.

För de som verkligen älskar kläder och sätter det som guldkanten på sin tillvaro kan jag förstå om ovanstående siffror gäller, men det kan knappast vara så att genomsnittssvensken har kläder överst på sin agenda. Jag undrar i det här sammanhanget vad som hänt med det gamla begreppet basgarderob och de principer som är kopplat till detta? Att man över tid, plus tio år eller mer, vill förnya sin garderob och successivt byta ut den kan jag köpa. Däremot att använda ett plagg sju gånger känns helt vansinnigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Om dessa siffror stämmer så har klädbranschen verkligen en stor hållbarhetsutmaning att hantera.

Låt oss lämna hållbarheten lite och titta på det ekonomiska perspektivet. Att gå i gamla slitna kläder om man inte behöver är det förmodligen få som tycker är en bra idé. Jag vågar dock hävda att det finns ett mellanting där man kan ha både bra kläder samtidigt som man inte överspenderar, genom att följa några enkla regler. Att tänka ekonomiskt kring kläder är något jag tycker sorterar under optimerat sparande, precis som att sänka sin räntekostnad genom att förhandla med banken eller se över sina abonnemang. Låt oss titta på några klassiska tips för att optimera värdet av sin klädkonsumtion.

Fundera på behovet. Som i alla ekonomiska sammanhanget börjar även klädkonsumtionen med att man skall titta på behovet. Det i särklass mest meningslösa köpet är plagg som används en gång eller aldrig. Köp inte plagg som du tror du behöver i framtiden utan köp plagg som du vet att du kommer ha användning för här och nu, inte på bröllopet som du eventuellt skall gå på om ett år.

Långsiktig plan. När du vet behovet av kläder de kommande åren kan du också sätta en budget som står i paritet med din övriga ekonomi. Kläder går att köpa både dyrt och billigt, och självklart bör du lägga dig på en nivå som är rimlig både i förhållande till dina övriga ekonomiska prioriteringar och hur högt du prioriterar kläder. Genom att sätta ramar redan innan du planerar inköpen kommer du hindra dig själv från att göra onödiga inköp.

Planera inköpen. Du handlar väl allt på webben? I en tid med väl utvecklad e-handel finns det ingen anledning att inte kontrollera priser ordentligt. Kan du få samma plagg för en lägre kostnad i en annan butik skall du självklart beställa därifrån. Om du gör research och handlar via webben har du ett betydligt större utbud att välja mellan. Letar du efter en skjorta kan du snabbt skanna tio-tjugo butiker digital och hitta bästa alternativet på en halvtimme. Knappast något som fungerar om du skall besöka lika många fysiska butiker på samma tid. Fysiska butiker kan användas som komplement. 

Köp basplagg. Ett av de bästa sätten att säkra att plagg håller modemässigt längre är att köpa basplagg. Genom att helt utesluta plagg som inte är basplagg finns det mycket pengar, tid och energi att spara. Allt som inte basplagg gör att du minimerar användningsområdet och kläder som endast kan användas vid särskilda tillfällen är garanterat plagg som kommer värma hyllan mer än dig.

Köp tidlöst. Delvis kopplat till att köpa basplagg, dessa är tidlösa. En förstärkande faktor för att förlänga livslängden är att inte köpa plagg som avviker från allmänt mode eller allmänna färger. Troligtvis kommer den där cerisrosa skjortan inte vara något som fungerar hos din nästa arbetsgivare om sju år när du dessutom är sju år klokare.

Köp kvalitet. Kvalitetsplagg håller generellt längre än plagg som inte är kvalitetsplagg. Här måste man dock göra lite research då dyrt verkligen inte alltid är bättre.

Köp kläder du vet att du gillar och som passar. Detta är kanske den viktigaste faktorn för en effektiv garderob. Om du handlar plagg som du inte känner dig helt bekväm med kommer du högst sannolikt bara att köpa en hyllvärmare. Den här typen av inköp är förmodligen de som drar ut klädkostnaden mest, eftersom du efter köpet ändå måste göra ett köp till för att hitta något som du faktiskt vill ha. Här under kan vi även sortera in köp på rea. Enda gången du skall köpa på rea är när du hittar något som du faktiskt vet att du letat efter även innan det var rea. Att köpa saker på rea i en storlek som inte är exakt den du behöver, andra färger eller med andra detaljer än vad du tänkt dig från början kommer enbart leda till att du inte använder plagget och måste köpa om plagget. En lose-lose alltså. Tänk på att kläder som reas ut av en anledning, få personer vill ha dem. Handla alltså endast på rea om du hittar exakt det plagget som du letade efter även innan det var rea. Annars kommer du garanterat göra en dålig i affär som i slutändan leder till högre klädkostnader.

Köp successivt. Sprid ut dina klädinköp över tiden. När du väl uppnått basnivå i garderoben är det bättre att successivt omsätta garderoben. Har du gjort rätt från början skall du kunna ha plagg i kanske tio år innan de behöver bytas ut.

Ha en lagom stor garderob. Omvänt tycker jag även att man inte skall planera för att ha plagg livet ut. I alla fall inte merparten av dem. Även om du disciplinerat köper tidlösa basplagg i rätt storlek och färg, med rätt kvalitet och med en design som du verkligen gillar så förändras både tiderna och du med den. Av det skälet är det bättre att planera för att om tio år använder du inte plagget längre och därför skall du inte heller ha mer kläder i garderoben än att du hinner slita ut de plagg som du har i garderoben under ett decennium. De flesta klarar sig förmodligen med betydligt färre plagg än man tror. Jag tror det är betydligt mer ekonomiskt att satsa på färre platt som omsätts i en lagom takt över tiden när de är lagom slitna för att kasseras. Om du märker att du måste slänga plagg som inte ens har en antydan till att vara slitna, eller kanske en varit använda, är det ett bra tecken på att du köper fel och för mycket kläder som du egentligen inte gillar och uppenbarligen inte gjort en behovsbedömning kring.

Investeringsstrategier

Vad är en investeringsstrategi egentligen? Det finns många typer av inriktningar såsom index- eller utdelningsinvestering på strategier, men en strategi är för den enskilde något betydligt större än så. Det är en långsiktig plan tillsammans med ett antal tydliga regler för hur förvaltningen av ditt sparkapital skall hanteras över tid.

Som namnet antyder är det en strategi, och med det något som skall fungera på lång sikt. Flera som hävdar att de har en investeringsstrategi har förmodligen inte det egentligen. En strategi är en plan som följer ett antal regler över tid. En strategi för den enskilde kan vara en mix av både indexinvestering och utdelningsinvestering. Det definierar även vilka typer av aktier eller andra tillgångsslag som du kan vara placerad i. Bara för att man till exempel placerar i utdelningsaktier så betyder det inte automatiskt att man har en heltäckande och genomtänkt strategi.

Det finns alltså inte någon exakt definition på vad en investeringsstrategi är, utan du har själv möjlighet att utforma den. Om det sedan blir en strategi beror på om du kommer kunna hålla fast vid planen över en längre tid. De flesta har förmodligen som strategi att inte ha någon egentlig strategi. Byter du strategi från ett år till ett annat har du antagligen inte heller någon genuin plan som bör kallas för strategi.

Även om det alltså inte finns någon exakt definition på vad en strategi skall bestå av följer här några komponenter som förmodligen kan vara bra att inkludera i strategin.

Mål. Utan ett eller flera specifika mål med varför man investerar blir det svårt att motivera varför man gör som man gör. Att välja risknivå bör till exempel vara starkt kopplat till vilka mål du har. Varför ta mer risk än vad som krävs för att uppnå dina avkastningsmål? På vilken eller vilka tidshorisonter sparar du på?

Risk. Jag har tidigare resonerat kring hur man kan hantera börsnedgångar. En någorlunda komplett strategi definierar tydligt hur du hanterar och förhåller dig till risk. 

Allokering. Inte minst bland aktiebloggar är det lätt att få känslan av att alltid vara hundra procent allokerad i tillgångsslaget aktier är det enda rimliga, detta är förmodligen det minst rimliga för de allra flesta. Att ha tydliga regler för ombalansering och byte av allokering mellan olika tillgångsslag bör vara en central del av den långsiktiga planen.

Inriktning. Kommer du enbart satsa på index- och räntefonder eller kommer du ha en mix av flera typer av investeringsstilar? En eller flera portföljer med olika risk och sparhorisont?

Process. Hur ser processen ut för att ta beslut?

Din strategi bör vidare vara i linje med din kompetensnivå, ditt intresse och vara anpassad till hur mycket tid du har möjlighet att lägga på förvaltningen av ditt kapital. Strategin bör vara utformad på ett sådant sätt att den håller i vått och torrt och över långa tidsperioder. En strategi måste förmodligen även vara så pass flexibel att den kan anpassas över tid då det är rimligt att anta att förutsättningarna förändras i någon form över en period om 40-50 år.

Bäst att börja var igår, näst bäst är idag

Allt eftersom tiden passerar lär man sig mer och mer om olika områden som man väljer att intressera sig för. Ett sådant är privatekonomi, sparande och investeringar. Trots att vi är väl medvetna om att backtrading närmast kan liknas vid önsketänkande är det förmodligen fler än en som lite då och då grämer sig över sina stolligheter tidigare i livet.

Jag med flera reflekterar ofta över problemet att de pengar jag investerar idag har en överhängade risk att vara värda betydligt mindre innan de, förhoppningsvis, blir värda mer och ger avkastning. Trots det försöker jag ändå intala mig själv att även om det hade varit bättre att göra som jag gör nu fast för 20 år sedan, så gör jag det näst bästa och gör det idag.

”Bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag”

Ofta tycker jag att investerande har paralleller med fysisk träning och resultaten som är kopplade till dessa.

”Om jag vetat då vad jag vet nu, hade jag varit mycket bättre/rikare”.

Problemet, förutom att backtrading är önsketänkande och att vi cherrypickar ett agerande där vi på förhand vet vad som varit bäst, är att man för 10-20 år sedan var en helt annan person med andra prioriteringar.

Om vi leker med tankeexperimentet att jag för 20 år sedan visste allt jag vet nu om investeringar och sparande, även om jag inte skulle vetat exakt vad som skulle gått bäst eller hur marknaden skulle utvecklats, hade jag högst sannolikt ändå inte agerat då som jag nu tycker att jag borde gjort. Varför? För att jag helt enkelt var en annan person för 20 år sedan med andra prioriteringar och inställning till livet och pengar generellt.

Vilka beslut man tar är summan av sina kunskaper och erfarenhet, men vi måste multiplicera det med de aktuella värderingarna och målen. De flesta personer i 20-årsåldern har inte samma mål i livet som när man är i 40-årsåldern. Vi behöver förmodligen inte ens gå tjugo år bakåt i tiden utan det räcker med 10 år. Det är få personer förunnat att veta exakt hur man önskar fördela aktiviteterna under hela livet redan från start. Inte sällan är detta något som planeras i en mix av slump, utvecklingen av ens egna värderingar och hur vi påverkas av händelser och människor runt omkring oss.

Dit jag vill komma med ovanstående resonemang är att, även om det ibland kan vara svårt, vi skall sluta grubbla över hur man skulle gjort. Det är betydligt bättre att fundera på framtiden och utnyttja den kunskap och möjligheter som man har för att göra det bästa av framtiden istället. Det är framtiden som vi, till viss del, har möjlighet att påverka. Att försöka förändra det som varit är betydligt svårare.

Investmentbolag som slår index

Investmentbolag kom till i Sverige i början på 1900-talet för att göra det möjligt för bankerna att kontrollera bolag som de enligt lag inte själva fick äga inom industrin. Genom att banken istället ägde ett investmentbolag som i sin tur ägde industriföretaget som banken vill kontrollera uppnåddes samma sak.

Svenska investmentbolag har lyckats väl genom åren, några av de större och mer kända investmentbolagen såsom Investor och Industrivärden har båda, exklusive utdelningar, haft avkastningar på runt 6000 % sedan 80-talet. Det är ganska brutalt. 600x pengarna! En aktiepost på 10 000 kr som köptes på 80-talet skulle idag vara värd 600 000 kr.

Det är bättre än svenska börsen generellt, men trots det så bleknar exemplen om vi istället tar en titt på investmentbolaget Latour som, hör och häpna, haft en avkastning på 150 000 % sedan början på 80-talet. 10 000 kr i Latour räknat från början på 80-talet är idag värt 15 mkr. Vad värdet skulle vara med återinvesterade utdelningar behöver knappast räknas ut för att inse att investmentbolagen varit extremt framgångsrika i Sverige de senaste decennierna.

Latour B sedan 90-talet. 17 500 %

Låt oss diskutera investmentbolagens avkastning enligt de fyra utvärderingsfrågorna.

Hypotesen

Svenska investmentbolag ger högre avkastning är index.

Stöds hypotesen av historisk avkastning? 

Ja, helt brutalt bättre.

Teoretisk förklaring

Investmentbolag har möjlighet att vara mycket aktiva ägare. De har professionella förvaltningsteam som systematiskt kan verka för att åtgärder genomförs som är för aktieägarnas bästa.

Investmentbolag kan även äga bolag som inte är noterade, merparten av våra investmentbolag har en väsentlig del av sitt ägande i onoterade bolag. Onoterade bolag kan man arbeta mer ostört med och är inte på samma sätt beroende av marknadens kortsiktiga krav. Dessutom går det att göra andra typer av affärer i onoterade bolag som inte riktigt är möjligt på samma sätt i noterade verksamheter. 

Kommer hypotes och teori hålla i framtiden? 

Svenska investmentbolag har haft mycket bättre avkastning historiskt i förhållande till internationella bolag. Varför det är så kan det finnas många förklaringar till, men en kan vara att svenska investmentbolag jobbar med mindre bolag (som har bättre förutsättningar att växa snabbare).

En annan förklaring kan vara svensk innovation som inom många områden är i världsklass.

Oavsett så är min uppfattning (förhoppning) att dessa förhållanden inte är något som kommer att förändras just nu utan fortsätta även i framtiden på obestämd tid.

Att vi sedan ett antal år dessutom tar tillgång till en svensk fond som gör det möjligt att äga en korg av noterade investmentbolag gör det hela ännu enklare att vara exponerade mot ett stort antal svenska investmentbolag samtidigt.

Småbolag växer snabbare

Det är ingen hemlighet att småbolag har en rad fördelar i jämförelse med större bolag när det handlar om att växa snabbare, och därmed ge oss som investerare bättre avkastning på kortare tid. Jag har tidigare skrivit om småbolag på just det här temat.

En korg av några populära småbolagsfonder har under perioden 2010-2020, alltså elva år, tillsammans avkastat nästan 600 % (i exemplet har jag ombalanserat mellan dem varje år så att de haft samma vikt vid starten varje år). Några av fonderna har dessutom startats en bit in på 10-talet. Bilden här nedan tänkte jag skulle få återge hur tydligt avkastningen överträffat det generella aktieindexet i Sverige under samma period.

Nästan 600 % på elva år för svenska småbolag versus nästan 200 % för Sverigeindex.

Låt oss testa strategin med småbolag mot checklistan.

Hypotesen

Småbolag ger bättre avkastning är större bolag.

Stöds hypotesen av historisk avkastning? 

Ja, se ovan. Mer än dubbel avkastning senaste tio åren.

Teoretisk förklaring

Generellt gäller att det är enklare att öka sin omsättning och vinst om en stor del av den potentiella marknaden fortfarande inte använder produkten eller tjänsten. När ett småbolag ökar sin marknadsandel från en till två procent kan det innebära en fördubbling av omsättning och vinst. Att gå från 90 till 91 procent ger generellt inte samma effekt. 

Kommer hypotes och teori hålla i framtiden? 

Ja, att större bolag generellt skulle börja växa snabbare än småbolag är ett orimligt antagande.

Risken i småbolag måste så klart beaktas, men då skall vi komma ihåg att merparten av de bolag vi hittar i de svenska småbolagsfonderna inte är förhoppningsbolag utan ofta välmående företag som redan är lönsamma.

Det är också intressant att notera att det framför allt är svenska småbolag som detta gäller för. Att globala småbolag inte verkar har varit lika överlägsna senaste decenniet kan säkert ha flera förklaringar. Ett tungt vägande skäl är att globalt sett är småbolagen väsentligt större när vi tittar bland noterade bolag som återfinns i stora fonder.

I USA kan ett småbolag omsätta 20-40 miljarder kronor. Svenska småbolag har en helt annan definition. I globala sammanhang är alltså småbolagen betydligt större och teorin om att mindre växer snabbare är inte riktigt lika relevant globalt sett.