SEB Nordamerika Småbolag

Småbolag växer snabbare än större bolag. I globala småbolagsfonder syns detta tyvärr inte lika tydligt, eller faktiskt inte alls i de flesta fallen. Ett tungt vägande skäl till det är förmodligen de höga avgifterna, även om det förmodligen inte är hela bilden. Ett undantag från detta är faktiskt den aktivt förvaltade och ganska dyra småbolagsfonden SEB Nordamerika Småbolag. Den är visserligen inte global i bemärkelsen att den investerar i hela världen, men Nordamerika får ändå ses som en väldigt stor del av den globala marknaden.

Med anledning av detta har jag starkt funderat på att byta ut en del av min globala indexfond till den här under nästa år.

Så, hur har det gått?

Vi kan börja med att titta per år sedan 2010. Jag jämför här med SPP Aktiefond Global som istället skulle kunnat användas om jag inte ansträngt mig att välja en aktiv fond. Fonden har slagit indexfonden sju av elva år sett till enskilda år. Den har vidare inte sjunkit väsentligt mycket mer än indexfonden heller i samband med nedgångar.

Om vi istället tittar på rullande femårsperioder med start fram till 2014 kan vi konstatera att överavkastningen varit väsentlig. Inte bara senaste perioden när det varit extra fördelaktigt att äga småbolag.

Avgiften på 2,20 % är inte gratis, men avkastning går föra avgift. Dessutom har fonden visat att den kan prestera över ett indexalternativ över lång tid.

Google Ventures

Google har ett eget investmentbolag, Google Ventures. Sedan 2009 har Google byggt upp sin portfölj med egna investeringar, inklusive ett antal exits. Idag har portföljen ett marknadsvärde i storleksordningen 5 miljarder dollar, med Alphabet som sin främst partner.

I skrivande stund har de varit inblandade i över 500 investeringar. Av dessa är 300 aktiva och 48 av börsnoteringar har skett sedan start. Google Ventures investerar i alla typer av företag men fokus ligger på life science, konsument- och företagslösningar samt framtidstekniker.

Några direkt kända företag från portföljen är bland annat Uber, Lime, Slack, DocuSign och GitLab bland 300 andra bolag. 300 bolag i portföljen är en imponerande samling och oerhört många investeringar. Inte direkt en fokuserad portfölj utan snarare en extremt diversifierad portfölj. Förmodligen räknar man med att flera av satsningarna inte kommer gå hem. Utgångspunkten är istället att det kommer bli ett antal stjärnor som kommer lyckas så bra att det tar ut förlusterna för de satsningar som inte kommer lyckas.

Oavsett så är Google Ventures ett oerhört framtids- och hållbarhetsinriktat investmentbolag som vill ligga i framkant både när det gäller ny teknik och lösningar som gör världen till ett bättre ställe. Självklart till en enorm lönsamhet, bolaget är som de själva beskriver avkastningsdrivet. Vilket bolag är inte det egentligen?

När bolaget startade 2009 hade man totalt 100 miljoner dollar i investeringsbart kapital, idag uppgår portföljens värdet till 5 000 miljoner dollar. Oklart hur mycket av detta som är tillförda medel och vad som är avkastning.

Företaget agerar på egen hand och är inte beroende av Alphabet i beslutsfrågorna. Förutom de områden som de fokuserar på är det startsups som är i fokus. Inga mogna bolag här alltså. 

Google Ventures är också kända för sin metod med designsprintar (https://www.gv.com/sprint/) där syftet är att hitta lösningar på kritiska affärsproblem. Metodiken är framtagen baserat på de erfarenheter som byggts upp under arbetet med investeringsprojekten hos GV genom åren. En sprint bygger på ett antal aktiviteter som genomförs under fem dagar. Det finns även en hel bok utgiven kring ämnet. Vill man följa metodiken genomför man hela sprinten under en arbetsvecka med start måndag och målgång under fredagen.

I korthet är uppbyggnaden:

• Måndag: förstå problemet och sätt målet.
• Tisdag: identifiera tänkbara lösningar och inspireras.
• Onsdag: välj ut de bästa lösningarna och planera genomförandet.
• Torsdag: omvandla din storyboard till en prototyp.
• Fredag: testa prototypen på kunderna.

Risk

Få ämnen inom sparande, ekonomi och investeringar är så omtalat som risk. Det finns antagligen lika många definitioner av risk som det finns personer som är intresserade av ämnet. Jag är själv intresserad av begreppet och det finns mycket att reflektera kring som handlar om risk. Jag tänker med anledning av det göra en sammanställning kring olika infallsvinklar på risk som jag kommer lista i det här inlägget (lite som en samlingssida).

I allmänna termer kan vi prata om risk som:

”en potentiellt oönskad händelse, eller en möjlighet till en oönskad händelse.”

Tekniskt kan vi prata om sannolikheten för att en viss händelse eller ett visst utfall inträffar. Exakt hur vi uttrycker detta finns det många varianter på, exakt vilken vi väljer beror på sammanhanget. Utifrån sammanhanget finns det många olika vinklar att diskutera risk.

Frågeställningar kring risk:

• Tur vs risk
• Tail risk
• Dunning Kruger-effekten och overconfidence risk
• Risk i form av volatilitet
• Risk är sådant du inte planerar för 
• Risk är när du inte vet vad du håller på med 
• Risk definierat som att inte nå sina mål
• För lite risk lika illa som för hög risk i sparandet
• Risker man inte får betalt för att ta (index versus aktivt)
• Minskad risk genom att känna till sitt eget beteende
• Risken på casinot versus börsen. Desto längre tid på casinot, ju högre risk. Desto längre tid på börsen, ju lägre risk.
• Risk går att förutspå, men inte avkastning
• Högre avkastning till lägre risk, till exempel med optioner
• Risktolerans – många överskattar sin egen risktolerans
• Desto mer marknadstajming ju högre risk att du kommer närmare ditt nästa misstag
• Mängden humankapital i kombination med din ålder styr hur mycket risk du kan ta
• Överdiversifiering är också en risk 
• Politiska risker kopplat till investeringar och sparande 
• Risk är ofta som lägst när man tror den är som störst
• Risker med branschfonder
• Risker med att äga index som är riktade mot specifika branscher
• Sequence of risk – olika utall om det dåliga kommer i slutet eller början – svängningar i slutet är värre
• Sharpekvot vs risk 
• Att skriva ner sina känslor om risk och jämföra med när risk väl inträffar
• Tillgångsslaget avgör avkastning och risk 
• Against the Gods – en bok om risk 
• Risken med att binda sin boränta
• Investeringsbedrägerier – hög avkastning till låg risk, hög likviditet, snabbt resultat, för bra för att vara sant.
• Balansering av risken i din livsstil

Bekvämt fattig

Hos A wealth of common sense tar man upp en alternativ indelning av hur rik man är beroende på kapitalnivå. Lite intressant att jämföra med den indelning som jag tog upp tidigare i ett annat inlägg i anslutning till diskussionen om när man är ekonomiskt fri respektive ekonomiskt oberoende.

Översatt till svenska ser nivåerna ut ungefär enligt listan här.

1-4 miljoner	Comfortably poor
4-10 miljoner	Comfortably off
10-20 miljoner	Comfortably wealthy
20-100 miljoner	Lesser rich
100-300 miljoner	Comfortably rich
300-700 miljoner	Rich
700-1000 miljoner	Seriously rik
1-2 miljarder	Truly rich
+2 miljarder	Super rich

Enligt tabellen här ovan så drar man gränsen för rik ungefär runt 20 miljoner, samma som i mitt tidigare inlägg där vi, enligt eget tycke, drog den absolut nedre gränsen för att betrakta sig som ekonomiskt oberoende. Här pratar man istället om när man är rik (vilket inte nödvändigtvis behöver vara samma som ekonomiskt oberoende). Den gränsen drar man också runt 20 miljoner. Tyvärr framgår det inte om vi räknar in det primära boendet, men jag utgår ifrån att man inte gör det. Hit räknar vi inte heller andra låsta tillgångar som till exempel alla former av pensionskapital.

Lite intressant, och provocerande för vissa, att man tycker att gruppen 1-4 miljoner skall definieras som bekvämt fattiga. Bland Avanzas sparare innebär det att cirka sex procent kan tituleras som bekvämt fattiga.

Jag vet inte riktigt om man skall blanda in begreppet fattig på de kapitalnivåerna, men självklart är boken som gör den här definitionen skriven för att till viss del provocera.

Ytterligare värt att notera är att de drar gränsen för rejält rik redan vid 700 miljoner, det krävs alltså inte ens en miljard för att titulera sig rik på riktigt och redan vid 300 miljoner blir man alltså rik och tillhör inte längre någon av de aspirerande kategorierna som alltså redan startar så långt ner som vid 20 miljoner.

Hela det är resonemanget är självklart skrivet med glimten i ögat och en stor portion ironi. Som alltid så säger sällan en enskild summa om man är rik eller inte utan det beror helt på hur livet ser ut i övrigt och hur man hanterar sitt kapital. Blandar vi dessutom in lycka så blir det ännu mer intetsägande som enskild faktor, men visst kan mycket kapital vara underlättande och göra livet mycket enklare och roligare om man använder det på rätt sätt.

Statistik från Avanza

Nästan alltid när någon kommenterar statistik från Avanzas sparare handlar det om hur Avanzas sparade inte som kollektiv slår index, vilket väldigt troligt inte majoriteten av några andra sparare heller gör. Jag skulle istället vilja tacka Avanza för att de faktiskt är så genererösa med att dela statistik om sina kunder över huvud taget, vilket få andra aktörer i branschen gör på samma transparenta sätt.

Nu senast har man i det här inlägget delat statistik om hur stort sparande spararna har i genomsnitt och vilka medianer som gäller. Detta är riktigt intressant att studera. Vi kan bland annat de hur genomsnittskapitalet som kunderna har i depån avviker krafigt från medianen, alltså innebärandes att det är några få sparare som har väldigt mycket kapital i förhållande till majoriteten av spararna.

Om man tittar på Avanzas graf över milstolpar (som finns i appen när man är inloggad). T ex kan man där se att 0,87 % av alla Avanzianer har mer än fem miljoner i depån. Vid utgången av tredje kvartalet hade Avanza 1 588 400 kunder. Av dessa har då runt 13 800 sparare fem miljoner eller mer i depån. Antalet miljonärer uppgår till strax över 7 % av spararna, vilket motsvarar ungefär 114 000 sparare.

Mediansparandet ligger på 1 000-1 500 kronor över i princip hela åldesspannet från 20-åringarna ändå upp till 80-åringarna. Däremot ökar snittsparandet upp i åldrarna, helt naturligt eftersom man senare i livet högst sannolikt har bättre inkomster att sätta av för sparande. Det som däremot är lite anmärkningsvärt är att månadssparandet fortsätter stiga även efter 60-årsåldern, ändå upp i 80-årsåldern.

Man kan så klart fråga sig var syftet är för någon som är en bra bit upp i 70-årsåldern att månadsspara, särskilt när man redan har ett kapital på flera miljoner. Det som det däremot visar är förmodligen att personer som är vana vid att spara mycket fortsätter med det livet ut, helt enkelt eftersom det blir allt svårare och svårare att byta livsstil desto äldre man blir. Förutom att det blir svårare att byta livsstil senare i livet minskar förmodligen också både intresse och ork för att faktiskt göra och konsumera saker som kräver mycket pengar. Kombinera ett starkt invant beteende med minskad ork och på det kanske en avtagande hälsa och behovet av pengar blir minimalt.

Det jag vill uppmärksamma med ovanstående är inte att sparande skulle vara dåligt, däremot är det lika viktigt att fundera på hur man skall använda de pengar som man faktiskt sparar. Ett sparande innebär till en början en stor trygghet, men sparar man hårt kommer man förr eller senare att passera en gräns som ligger långt bortom bara trygghet. Att sitta och räkna miljonerna när man är 70 plus kan vara trevligt, om man tycker att det är det som är roligast – men det behöver vägas till vad man offrar på vägen dit. Så länge man är säker på sina beslut i den frågan är allt i sin ordning.

Gamblers fallacy

När vi singlar slant och får klave allt fler gånger vill vi gärna tro att nästa gång måste det ändå bli krona. Ju fler gånger det blivit klave desto högre sannolikhet att det blir krona nästa gång. Tyvärr ökar inte chansen för att det skall bli krona bara för att det blivit klave flera gånger på raken, men våra hjärnor vill gärna tro det – det är det som vi kallar för gamblers fallacy.

Sannolikheten för ett annat utfall är helt oberoende av tidigare event. Om sannolikheten för krona eller klave alltid är lika stor måste de ju baseras på att antalet utfall av de olika resultaten faktiskt är jämt fördelade? Ja, det stämmer, men det gäller för mycket stora observationer. Singla slant några miljoner gånger och du kan förvänta dig att de kommer bli lika många klave som krona. Trots det beror detta ändå inte på att man singlat många gånger. Ett annat sätt att tänka på detta är om det skulle gå längre tid emellan singlandet. Om du singlar slant en gång varannan vecka kommer du troligtvis inte tänka att för två veckor sedan blev det klave, alltså kommer det bli krona nu. De båda tillfällena är 100 procent oberoende av varandra. Det är även de båda tillfällena även om du skulle köra dem direkt efter varandra, även om det inte känns lika naturligt att de faktiskt skulle vara oberoende av varandra – även om de faktiskt är lika oberoende av varandra som om du väntat två veckor.

Den här typen av felaktigt tolkande av sannolikhet kan sammankopplas med många ekonomiska beslut i samband med investeringar. Vi tar beslut baserat på hur något utvecklats den närmaste tiden och tycker att nu har det gått upp så mycket så nu måste det snart vända – därför säljer jag och väntar på att det skall gå ner. Inte sällan visar det sig att utvecklingen fortsätter uppåt ett bra tag till eftersom utvecklingen inte styrs av gårdagens utveckling. Det vill säga marknadstajming baserat på hur det gått historiskt. Om börsen kommer gå upp eller ner x antal perioder i rad styrs inte av den historiska utvecklingen utan hur marknaden tolkar den kommande utvecklingen.

Det kanske mest kända fallet är Monte Carlo fallacy, där allt fler spelare vid ett tillfälle började satsa på rött i roulette baserat på att det var ett stort antal gånger som det blivit svar i följd. Totalt hann det bli svart 26 gånger i följd innan det blev rött, efter så många gånger med svart på raken hade många hunnit förlora stora summor genom att satsa på rött – utifrån bedömningen att nu måste det bli rött eftersom det blivit svart så många gånger.

För att gamblers fallacy inte skall gälla måste det till upplägg när tidigare händelser påverkar förutsättningarna, till exempel sannolikheten att dra ett visst kort från en kortlek. Sannolikheten att dra hjärter kung ur en kortlek med 52 kort är 1/52. När du dragit ett kort och det är 51 kort kvar är sannolikheten 1/51. I en sådan serie förändras sannolikheten för ett visst utfall baserat på att de tidigare händelserna minskat antal möjliga utfall i nästa drag.

Ett annat sätt att tolka gamblers fallacy är att de som drabbas av fenomenet misslyckas med att förstå hur många observationer som faktiskt krävs för att sannolikheten skall stämma. Återigen – fallet med att singla slant – det är stor skillnad på att singla slant 25 gånger och 2,5 miljoner gånger. I det senare fallet kan vi vara rätt säkra på att antalet fall med krona kommer ligga ganska exakt runt 50 procent av fallen medan i det första fallet kan utfallet av krona respektive klave faktiskt vara hur som helst, till exempel 100 procent krona.

Global energianvändning 2020

Under 20-talets första år var 17 procent av all energi som användes fossilfri, det inkluderar kärnkraft och vattenkraft som enligt en del politiska inriktningar inte kan räknas som förnybart. Kärnkraft kan jag ha viss förståelse för eftersom det lämnar en del kärnbränsle som måste hanteras. I jämförelse med olja, kol och gas är kärnkraft att föredra för att hantera det väsentligt mer akuta problemet med CO2-utsläpp. Jag är övertygad om att kärnkraft i framtiden inte behöver vara en del av energimixen, men till dess att vi har stabila förnybara källor som garanterar vår energiförsörjning är kärnkraft ett utmärkt alternativ.

På senare tid har visserligen kalkylerna visat att kärnkraft inte skulle vara ekonomiskt optimalt, men det är kanske till stor del en politisk fråga eftersom det högst sannolikt finns många parametrar man kan påverka här. Likaså tiden som det tar att bygga ut kärnkraften.

När det kommer till de förnybara alternativen är jag samtidigt väldigt kritisk till miljöaspekterna runt vindkraft. Att bygga ett vindkraft kräver enorma mängder energi och merparten av den energin utgörs av CO2-baserade källor. Tunga transporter, cement till enorma fundament och så vidare. Lägg sedan till ett massivt underhåll med tunga transporter, reservdelar etcetera och en inte jättelång livslängd.

Energimixen 2020.

Man kan bara hoppas att energin som går åt till att producera de förnybara sol-, vind- och våganläggningarna kompenseras av den gröna energin som de skall producera.

Tittar vi på olika prognoser tio-femton år framåt pratas det om att förnybar energi skall utgöra upp till hälften av den globala energimixen runt 2030-2035. Det återstår så klart att se.

Utvecklingen av de förnyelsebara källorna kan antas öka exponentiellt. Om vi tittar på hur energimixen mellan fossilt och icke-fossilt såg ut runt 2010 så var faktiskt energimixen ungefär densamma. Trots massiva satsningar på de förnyelsebara alternativen är ungefär lika stor del fossilt. Självklart är en del av förklaringen att den totala energianvändningen ökat. Förhoppningsvis kommer inte utvecklingen se likadan ut de kommande tio åren. Jag hoppas prognoserna stämmer.

Fossil energi vs icke-fossil energi 2020.

Utifrån hur man politiskt hanterat tror jag det kommer ta längre tid än man trott. I takt med elektrifieringen av fordonsflottan kommer vi bli mer energieffektiva, eftersom energi baserad på kolkraft ger mindre utsläpp per körd kilometer jämfört med samma sträcka körd på olika, allt inräknat. Men kol är fortfarande fossilt, så utan massiv utbyggnad av de förnyelsebara källorna och/eller kärnkraft kommer det gå långsamt.

Pengar är känsla

Vad är mycket pengar? Hur långt är ett snöre? Allt är relativt. Vad som är mycket pengar för den ene behöver inte alls vara mycket för den andra. Allt handlar om vilka referensramar vi har. Det har säkert även att göra med i vilken del av livet vi befinner oss. Som student kände man sig rätt rik med femsiffriga tillgångar, kom man vid något tillfälle upp på sexsiffriga tillgångar var man närmast förmögen.

Riktigt den referensramen har man inte 20-25 år senare.

En annan fråga runt detta är hur vi tänker kring den mentala bokföringen av pengar. Hur mycket pengar behöver man ha fritt tillgängligt på sina bankkonton, det vill säga pengar som inte är uppbundet i långsiktigt sparande? Nu tänker jag inte främst på buffertpengar som är till för att garantera att man klarar kassaflödet x antal månader, utan mer hur mycket som behöver finnas kontant för att man skall ha en bra känsla. Att det går att unna sig något utan att man känner att avståndet mellan fritt tillgängligt kontanta medel och de långsiktiga placeringarna blir för litet?

Pengar är känsla.

I samband med att jag sparat på mig en extra stor summa på bankkontot för en större planerad utgift noterade jag hur en skön känsla av ett stort belopp, som mentalt inte var allokerat till ett långsiktigt sparande, infann sig allt eftersom tiden gick. När man väl började närma sig tidpunkten då pengarna skulle användas konstaterade jag att fram till konsumtionspunkten hade pengarna skapat en väldigt skön känsla. 

En frihetskänsla av att pengar som satts av i närtid faktiskt också varit tillgängliga, inte låsta för investerande. Den här känslomässiga observationen resulterade i några intressanta reflektioner. Jag har under många år varit en inbiten sparare, så inbiten att jag faktiskt prioriterat sparande framför rent av nödvändiga saker. Samtidigt har sparandet, eller känslan av att ha fritt tillgängliga medel även inverkat på investeringsviljan. Investeringar är ju en form av naturlig förlängning av långsiktigt sparande. Just känslan av att veta att man har ett, i paritet med sina egna referensramar, stort belopp fritt tillgängligt har tyvärr även gjort att man inte velat investera sitt långsiktiga sparande med rädsla för att förlora pengarna. 

Självklart ett mycket dåligt beteende eftersom ett långsiktigt sparande som inte investeras är en form av kapitalförstöring. Slutsatsen jag kan dra av detta är att känslorna fortsätter att spela mig spratt som gör att jag inte utnyttjar pengarna rätt. Visst är det viktigt att ha tillräckligt med kontanta medel fritt tillgängligt, men i praktiken gör ett stort belopp på ett bankkonto ingen nytta, även om det är en skön känsla. Det borde snarare vara så att känslan skall infinna sig när man vet att man har ett balanserat belopp så att merparten antingen är långsiktigt investerat eller att det faktiskt används till sådant som skapar riktigt värde i verkligheten.

Oavsett, tillsvidare får jag vid de tillfällen då de likvida medlen uppgår till högre nivåer passa på att njuta av känslan som infinner sig. Så mycket mer värde än just en skön känsla lär de inte skapa så länge de inte används eller investeras.

Höga värderingar

Vad är en hög värdering? Om du följer med i ekonomirapporteringen kan det hända att du vid olika tillfällen hör experter uttala sig om höga värderingar. Jag lyssnar en del på ekonomi- och aktiepoddar och ibland händer det att jag lyssnar på poddar som spelats in för flera år sedan tidigare under 10-talet. Det är som lite underhållande här är att man nästan alltid pratar om att börsen är högt värderad. Oavsett om podden är från 2013, 2015 eller 2018 tycks börsen alltid vara högt värderat och med slutledningen att det inte är köpläge.

Med resonemanget att börsen nästan alltid tycks vara högt värderad skulle man alltså suttit sig igenom hela 10-talet i väntan på den perfekta kraschen då man skulle gått in tungt.

De flesta som pratar om värderingen på börsen syftar på P/E-talet, alltså aktiekursen genom bolagets vinst (price/earnings). En tumregel är att en värdering för ett stabilt, men långsamt växande bolag, skall ligga någonstans mellan 10-15. Är bolaget värderat högre är det ett tillväxtbolag innebärandes att den förväntade tillväxten måste vara betydligt över de 2-3 procent som ett stabilt bolag väntas växa med över tid. Den förväntade tillväxten kan vara alltifrån tio till flera hundra procent. Exakt hur mycket varierar kraftigt. Till råga på allt måste man även bestämma vilken årsvinst som avses. Ofta är det nästa års vinst eller vinsten år två eller år tre framåt i tiden som man värderar. Ett bolag vars förväntade vinst tre år framåt i tiden kanske innebär ett P/E-tal på 30 kan mycket väl innebära att vinsten på innevarande år är hundra gånger vinsten som den förväntade tillväxten är hög. I många fall kan nuvarande vinst vara negativ om det handlar om ett bolag vars vinster förväntas ligga först i framtiden. Gränsen mellan tillväxtbolag och förhoppningsbolag, där det senare inte sällan innebär att vinsten är väldigt osäker, kan ibland vara rätt otydlig.

Oavsett, min poäng här är att förmågan att bedöma om något är högt eller lågt värderat, särskilt när det handlar om etablerade och stabila bolag, kan vara mycket svårt. Bara för att något är högt innebär inte att kursen inte kan fortsätta stiga. En värdering kan vara stabil samtidigt som vinsten fortsätter att växa och att sitta och vänta på en lägre värdering kan ofta bli kostsamt.

Bara för att något, relativt en tidigare period, är högt värderat innebär inte automatiskt att värderingen måste sjunka. Det kan ta tiotals år innan värderingar justeras och innan det sker kan kurser ha hunnit båda dubblas och flerdubblats. Försöker man tajma marknaden genom att göra bedömningar om när börsen är lågt värderad sysslar man med en variant av marknadstajming. Skulle man lyckas tajma ett köp på en botten uppstår därefter nästa fråga att avgöra när något är fullvärderat, eller övervärderat.

Vill man vara säker på att inte missa uppgångar skall man förmodligen inte försöka anpassa sina köp- och säljtillfällen efter hur marknaden är högt eller lågt värderat. Risken att det blir fel är trots allt ganska överhängande.

Clickbaits och varför du inte skall klicka på dem

Rubriker är bra eftersom det ger läsaren en chans att snabbt förstå vad ett större stycke text handlar om, man spar tid helt enkelt. Allt eftersom rubriksättning kommersialiserats har rubriksättare utvecklat tekniken för att inte bara ge en inblick i vad texten handlar om utan även direkt locka dig att läsa just en viss text i konkurrens med något annat som upptar din uppmärksamhet. Till sist har ämnet flyttat ut online och till sist nått sitt absoluta lågvattenmärke i form av clickbaits.

Clickbait, eller klickbete, är en överdriven eller vilseledande text vars enda syfte är att få någon att klicka på en länk, inte att nödvändigtvis läsa eller förstå det som faktiskt döljer sig bakom länken. Tyvärr har många webbaserade i övrigt ofta seriösa medier valt att arbeta allt mer med vad som är mer clickbaits än riktiga rubriker. Enbart i syfte att generera klick utan att ge dig som läsare något egentligt värde.

Clickbait.

Syftet med det här inlägget är att resonera kring hur man skall tänka när man exponeras för klickbeten och varför man skall undvika att klicka på dem. Så länge det handlar om rubriker som endast leder till texter med reklam är kanske risken för att bli lurad liten, men framför allt så är klickbeten en tidstjuv, och med det skrivet så finns det alltså bättre saker att lägga sin tid på annat än att spendera  tid på webbplatser som inte är intresserade av att ge dig något annat mervärde än att bara slösa bort din tid i syfte att få visa reklam.

Ett praktexempel på rubriksättning som nästan alltid lovar mer än värdet som döljer sig bakom rubrikerna är olika svenska webbplatser med ekonominyheter, till exempel Dagens Industri. Nedan följer några exempel på klassiska rubriker.

• Experterna köper den här aktien just nu.
• Fonderna som gått bäst i år.
• Nästa krasch kan vara nära.
• Experterna delar sina bästa tips.
• Så här hittar du bästa aktierna.
• Det enda tipset du behöver.
• Därför skall du lyssna på experterna.
• Tre aktier traders köper nu.
• Förvaltaren ser köpläge – aktier att köpa i raset
• Börsveteranen varnar för dubblade räntor

Listan kan fortsätta i alla evighet. När rubriker innehåller någon form av referens till experter kan vi vara närmast 100 procent säkra på att artikeln inte tillför något värde, istället handlar det i bästa fall om åsikter och gissningar. I värsta fall handlar det inte ens om det utan snarare bara något resonemang om något som det ändå inte går att säga något säkert om.

Webbplatser som envisas med att använda den här typen av vilseledande eller intetsägande rubriksättning kan med fördel strykas från listan med bokmärken, lägg tiden på något vettigare.