Lägre risk i småbolag

Angelica Hanson, fondförvaltare på AMF Fonder och ansvarig för fonden AMF Småbolag, som jag har en stek i, medverkar i en intervju hos Börssnack med Hansén och Olavi. Avsnittet är från 2020 men är ändå tidlöst intressant.

Bland annat pratar Angelica om varför risken är lägre i småbolag med hänvisning till hur påpassade de är samt att ledningen ofta är betydligt mer engagerad och inte sällan har egna pengar i bolaget - jämfört med de större bolagen där det inte är fallet lika ofta.

Ett hörvärt avsnitt och intressant att få en lite djupare bild av hur en av fondförvaltarna som förvaltar småbolag sedan många år tillbaka ser på småbolagsmarknaden.

Gör det bästa av ditt liv

Många lägger en stor del av sin energi på att studera hur bra andra har det och samtidigt grubbla över varför man själv inte har kommit dit man vill. Den här tiden av grubblande är nästan alltid helt meningslös. Ett betydligt bättre sätt att tänka, oavsett inom vilket område det gäller, är att acceptera sina förutsättningar. Förutsättningar som dessutom bygger på tur, till exempel att var född rätt år på rätt ställe.

När man accepterat sina egna förutsättningar blir det mycket enklare att fokusera på det som har bäst långsiktig effekt för resten av ditt liv. Nämligen att göra det bästa av sitt liv baserat på de faktiska förutsättningar man har och den situation som råder just nu.

Då slipper man alla problem med att fundera på hur bra andra har det eller hur bra man skulle kunna haft det om man bara... Det här tänkandet kan närmast sammankopplas med survivorship bias och hindsight bias. Det är alltid lätt att bara se de som lyckats, men inte all de som försökt. Liksom att vara efterklok i frågor samtidigt som man glömmer alla de där förutsättningarna som alltid försvinner från ekvationen när man börjar blicka tillbaka och försöker optimera sitt liv i efterhand.

Gör det bästa av ditt liv.

Beta avgör avkastningen mer än alfa

Alfa och beta är två begrepp som används när man mäter avkastning. Förenklat och i de sammanhang som jag syftar på handlar det om att beta är det som marknaden ger i avkastning som helhet medan alfa är skillnaden mellan avkastning i det enskilda fallet och marknaden i stort. Är alfa positiv har man överavkastat, eller lite mer populistiskt uttryckt: man har haft bättre avkastning än index.

Varför är detta viktigt och vad innebär detta? Genom att sikta på positiv alfa vill man överavkasta marknaden, alltså gå bättre än index. Ser vi detta i ett lite mer långsiktigt och historiskt perspektiv så vet vi att för 99 % av alla investerare så är avkastningen extremt beroende av beta, alltså hur marknaden går i stort.

Vi som varit med ett tag vet alla att det i goda tider inte sällan är så att nästan allt går upp, det är nästan en prestation i sig att lyckas med att gå back. Allt hänger med i samma riktning som beta, marknaden i stort. Ett år som börsen går upp 35 % (beta) kan du ha en alfa på -10 % utan att det har gått särskilt dåligt i absoluta tal. Du kommer ändå vara 25 % upp när året är slut.

Ett år när index är -35 % (beta) är det inte lika lätt att uppnå 25 % i avkastning.

Poängen jag vill dokumentera här är att det under vissa perioder, som till exempel under 80- och 90-talet så var det många som underpresterade index. Trots det var deras totalavkastning mycket bättre än för många som överpresterade index under 70- och 00-talet.

Så för alla som jagar alfa, mig själv inräknad ibland, skall vi vara medvetna om att beta-utvecklingen sannolikt är mycket viktigare när man tittar på lång sikt. Detta eftersom de som slår index (alltså har positiv alfa) på lång sikt kommer närmare och närmare beta. Att t ex ha en årlig genomsnittlig alfa på 2 % under en 30-årsperiod gör en enorm skillnad.

Om beta under denna period är 5 % i genomsnitt per år eller 8 % gör skillnaden helt brutal. Den som överavkastar med 2 %-enheter på 5 % på en investerad miljon 7,6 miljoner efter 30 år. Råkar man överavkasta med lika mycket när beta är 8 % får man 10 % och då blir samma belopp efter 30 år 17,5 miljoner. Allt mer än dubbelt så mycket.

Och att beta är åtta istället för fem procent under just den perioden som du råkar befinna sig på börsen är självklart bara ren tur, och inte din förtjänst.

Paradox of skill

Rikatillsammans har ägnat två avsnitt åt att prata om the Paradox of skill. Ett mycket tänkvärt fenomen som är värt att lägga på minnet, generellt men i synnerhet när det gäller investeringar. Trots att du blir riktigt duktig på investeringar så kommer du ändå behöva ha en hel del tur för att vara bättre än marknaden. Grundtanken är ungefär att när alla blir riktigt bra minskar betydelsen av att vara riktigt bra, eftersom alla andra också är lika bra.

Enklast är kanske att tänka på olika sporter där den yttersta eliten tävlar mot varandra. Det är i toppen mycket tur som avgör vem som vinner i slutändan. Till exempel slalom där det skiljer hundradels sekunder mellan de bästa i en turnering. Det är svårt att förklara vid enskilda tillfällen förklara att en åkare genom skicklighet slår den andra åkaren när det skiljer fyra hundradels sekunder, snarare är det tur som avgör det där sista.

Att ta sig till elitnivå är inte tur, det är skicklighet i form av en kombination av talang, intresse, vilja och uthållighet. I vissa fall även ren intelligens. Men när det blir tillräckligt många som uppnår den här nivån kommer den inom den här gruppen vara turen vem som vinner i slutändan, eftersom marginalerna är så små.

Det här resonemanget fungerar även i investeringssammanhang på nästan samma sätt. Trots en perfekt kombination av talang, intresse, vilja och uthållighet kommer det i slutändan vara mycket tur som avgör om du lyckas bättre än marknaden i stort. Liknelsen är inte perfekt, men poängen är tydlig.

Detta är alltså ytterligare ett argument att ha på listan när man funderar på att vara smartare än marknaden. Ett bra exempel är fondförvaltare versus index. Chansen att en fondförvaltare, trots att han eller hon är extremt duktig och kompetent, skall vara bättre än hela marknadens samlade kompetens över tid, är väldigt osannolikt. Istället handlar det om en stor dos med tur i slutändan, självklart ovanpå att man i grunden är väldigt duktig. Både mätt i absoluta enheter och i relativa enheter.

Här blir det ofta lite survivorship bias. De som är både extremt duktiga och har tur är de som lyfts fram, de många som bara är extremt duktiga hamnar bakom scenen och syns aldrig, istället visas bara kompetensen upp och den som inte är medveten om tur-delen tror att det räcker att bara bli tillräckligt duktig så lyckas man.

I nedgångar borde intresset för aktier öka

Tänkte fortsätta resonera lite på temat köpa dyrt och sälja billigt. Kanske är det bara jag, men aktier verkar ha blivit iskallt senaste tiden - och precis som ryktet säger så är det sannolikt ett bra tecken på att vi mer mer nära en botten än en topp. Det var egentligen inte så längesedan det var extremt populärt med aktier bland i princip alla. Det spekulerades till och med i att aktier till stor del hade ersatt vanliga spel- och bettingformer när pandemin var i sin värsta fas och många tvingades sitta ensamma hemma på sina kammare.

En del gick till och med så långt att de spekulerade i att det var privatpersonerna som drev utvecklingen på börsen. Sannolikt var det inte så, men intressant att det ändå spekulerades i att det var det.

Egentligen hade jag inte tänkt resonera så mycket om just det tillfället utan mer generellt kring hur vi, eller folk i allmänhet, verkar vara mer intresserade av aktieaffären när kurserna står högt snarare än när de står lågt. Egentligen ganska förståeligt.

Diagrammet här ovan visar hur många som köper en viss produkt vid ett visst tillfälle under dess livscykel. Detta stämmer ganska bra med den teori som brukar beskriva hur olika grupper av investerare kliver in på marknaden under en börscykel. Självklart två helt olika saker, men ändå med många likheter.

Oavsett om vi pratar om entré i enskilda aktier eller att allmänt köpa in sig i marknaden har vi de som är de så kalalde early adopters först. Det vill säga entreprenörerna och/eller de som sitter på information eller möjligheter som vi genomsnittliga småsparare inte har tillgång till.

Därefter kommer övriga proffs, det vill säga de genomsnittliga proffsen som antingen är mycket kompetenta eller har tillgång till resurser som småsparare helt saknar möjlighet att ha tillgång till. Eller både och. Det kan till exempel handla om extremt rika som arbetar med sina förmögenheter under professionella former. Det kan även handla om olika typer av riskkapitalister, oavsett om det handlar om onoterat, noterat eller sådant som så småningom blir noterat (ofta till högre kurser och värderingar via noteringar, IPO:er).

Därefter är det dags för merparten av de vanliga småspararna, det vill säga de där som valt att tajma marknaden vilket uppenbarligen väldigt många försöker göra. De kommer in en bra bit in i uppgången och behåller sedan till dess att det gått ner såpass mycket att smärtgränsen är nådd, inte sannolikt ligger den precis innan det är dags för nästa uppgång, och så börjar det om.

Liknelsen med early adopters var främst för att belysa just detta med att det är först när något tagit fart och kommit en bra bit på vägen som det blir tillgänglighet för den stora massan (i det här den genomsnittliga småspararen).

Utifrån det här perspektivet är det alltså för oss småsparare betydligt mer träffsäkerhet att alltid vara investerade i marknaden, balansera regelbundet och inte tajma marknaden.

Köpa dyrt och sälja billigt

Avanza-Nicklas har gjort en sammanställning av de mest köpta och sålda fonderna samt aktierna under september. Här kan vi konstatera att den tredje mest köpta fonden i september är företagsobligationer, noterade i dollar!?

Bilden här nere visar till vilken kurs som den här fonden handlas just nu. En korträntefond skall i sin egen valuta ge någon futtig procent i avkastning per år, men eftersom vår avkastning mäts i svenska kronor är det snarare hur växelkursen utvecklas som är det som avgör avkastningen. I skrivande stund kostar en dollar runt elva kronor, vilket är ATH någonsin. De som nu köper en korträntefond i dollar för svenska kronor där varje dollar kostar runt 11 kronor kommer behöva ha en enorm avkastning i korträntefonden om kronan så bara faller tillbaka någon krona.

Med tanke på hur räntorna har utvecklats är det snarare lite mer långsiktiga obligationer som lär ge väldigt bra avkastning de kommande åren. Priserna har sänkts rejält på fondernas befintliga innehav, samtidigt har de nu under en tid kunnat köpa på sig nya obligationer till riktigt bra ränta.

När väl räntan toppar och kanske till och med börjar falla tillbaka får obligationsfonderna, som är noterade i SEK och mer oberoende av valutan, en riktig skjuts. Sänkt ränta innebär att befintliga innehav värderas upp samtidigt som avkastningen på befintliga obligationer är på den nivån som de köptes till.

Så nej, jag får inte ihop hur en korträntefond i dollar kan vara bland det mest köpta just nu. Samtidigt är börsen ner 20-40 procent beroende på var man tittar, det borde med andra ord vara betydligt mer attraktivt att köpa aktier nu än det var vid årets början.

Köpa dyrt och sälja billigt.

Men jag är ju dålig på tajming, så jag kanske missar något här som alla andra har observerat?

Lite samma sak med globalfonderna, det är sannolikt inte lika illa som köpen i obligationsfonderna, men eftersom Sverige har underpresterat de globala indexen i snart ett år nu känns det betydligt mer attraktivt att köpa svenska värdepapper just nu. Det hade snarare varit mer logiskt att sälja lite globalfonder nu eftersom de rentav har en YTD på noll till minus tio procent just nu, vilket kan jämföras med Sverige som ligger på 20-45 procent minus beroende på lite var man tittar.