Survivorship bias

Under andra världskriget undersökte man planen som skadats under uppdragen för att förstå vilka delar av bombplanets delar som tagit mest skada. Tanken var att förstärka och förbättra konstruktionen i de delar av planet som träffats mest av den fientliga luftvärnselden eller jaktplanens kulsprutor.

 

Skador på bombflygplan som lyckades återvända.

Bilden här ovan visar att skadorna är koncentrerade till vingar och akterroder. Genom att förstärka dessa delar av planen skulle fler plan klara sig igenom uppdragen och kunna återvända hem till sina baser.

Detta är ett perfekt exempel på survivorship bias.

I själva verket var det ytorna med minst skador som behövde förstärkas. Felet låg i att man endast tittat på de plan som återvände hem till baserna, inte de plan som faktiskt blev nedskjutna.

Den här typen av bias är en variant av selection bias. Man utgår felaktigt enbart från observationerna i ett urval som tagit sig igenom en process med bra resultat, trots att detta endast representerar en ofta mycket liten del av hela urvalet.

Varför tycker till exempel så många att gammal musik är så mycket bättre än dagens musik? En sannolik förklaring till det kan vara att endast de låtar som blev riktigt framgångsrika när de släpptes är de som fortfarande spelas. Merparten av alla låtar från förr var högst sannolikt lika dåliga som merparten av de låtar som släpps idag, bara att de aldrig spelas idag eftersom vi vet att det inte var någon som gillade dem.

Ännu tydligare blir det när vi tittar på spel- och bettingbranschen.

 

Nej, alla kommer inte vinna på lotto. Hur mycket man än försöker.

På alla lottovinnare går det miljoner och åter miljoner personer som inte vunnit. Det är ett extremt tydligt exempel. Här är det kanske extra tydligt eftersom alla accepterar att det handlar om tur.

När det handlar om personer som lyckats på andra sätt, till exempel som företagare, investerare, idrottsstjärna eller artist brukar det ofta bli lite mer komplext. Här handlar det självklart inte bara om tur, men samtidigt är det inte bara skicklighet heller. Det är lätt att säga att bara man tränar eller jobbar tillräckligt hårt kommer man lyckas, men så enkelt är tyvärr inte verkligheten. Den stora majoriteten av alla som tränar eller jobbar stenhårt mot ett mål kommer inte lyckas, men de här individerna kommer aldrig uppmärksammas, utan istället hamnar allt fokus på de som faktiskt lyckas.

Nej, räcker inte att göra samma sak.

När du lyssnar på någon framgångsrik person som hävdar att alla kan lyckas, bara man gör som den personen gjort, så är alltså det ett falsarium. Det enda vi säkert kan veta är att det som just den personen gjort gjorde att den personen lyckades, vid det givna tillfället. Att tillhöra dem som lyckas i en process är ofta en kombination av betydligt fler komplexa förhållanden som är inblandade. Skall vi sammanfatta är det inte sällan en kombination av goda förutsättningar, hårt arbete, naturlig fallenhet och en del tur. Vad vi sorterar under kategorin tur kan vara många olika saker.

Exemplen fortsätter inom alla områden.  För varje framgångsrikt företag finns det tusentals företag som inte överlevt ens ett år.

Detta gäller inte minst inom finansvärlden. Det är bara vinnarna som syns. Twitter är ett bra exempel på det. Hur många inlägg ser du med användare som beklagar sig över sin mediokra avkastning? Ganska få förmodligen. Tittar vi på statistiken så vet vi att den stora majoriteten av alla som äger aktier är inte brutalt framgångsrika.

Att ständigt vara medveten om fenomenet survivorship bias när vi utvärderar utfallet av något kommer förhoppningsvis göra att vi tar bättre beslut om våra framtida val.