Morgan Stanleys Global Opportunity

Morgan Stanleys Global Opportunity är en aktivt förvaltad globalfond som är inriktad på hög tillväxt. Eller globala tillväxtbolag. Fonden har haft en stark värdestegring de senaste tio åren, särskilt från mitten av 10-talet då den kraftigt överpresterat världsindex (här jämförs fonden med SPP Aktiefond Global). Jag brukar ibland störa mig på att man använder formuleringen "investerar i tillväxtbolag", eftersom rimligtvis alla fonder borde investera i bolag som jobbar med någon form av tillväxt, men jag fattar att de menar bolag med hög eller högre tillväxt än vad bolag växer med i snitt. Eller något ditåt.

Inte helt oväntat finns det en hel del teknik och USA bland fondens innehav. Lite drygt 60 procent är allokerat i USA och strax under 30 procent utgörs av innehav inom teknik. Vi hittar här tunga pjäser som Amazon och MasterCard. Det största kinesiska innehavet är TAL Education Group som tillhandahåller utbildningsmaterial för elever i kinesiska skolor på låg- och mellanstadiet.

MS INVF Global Opportunity. 500 % på tio år.

Det här är en fond där den lite högre avgiften på nästan 2,00 % kan motiveras, i alla fall så länge den fortsätter att prestera på den här nivån. Jag har själv en del av min aktieandel allokerad till den här fonden.

I nuläget är det en av Avanzas populäraste, mest ägda, globalfonder.

Fonden har även en systerfond, Global Advantage, som verkar ha ungefär samma profil/innehav men med ännu lite tyngre vikt inom teknik.

TINA - There Is No Alternative

Det finns inga alternativ, eller TINA (There is no alternative). Ända sedan den akuta finanskrisen 2008 har begreppet TINA odlats i ekonomidiskussionen. Utgångspunkten är precis som förkortningen antyder, det finns inget alternativ till aktier, alltså måste jag ha alla mina besparingar i aktier! Ränteplaceringar ger ingen avkastning, kontanter är inte inflationssäkrade och obligationer oavsett typ ger antingen för dålig avkastning eller så är de för riskfyllda.

Reala tillgångar som skog, mark, hyresfastigheter eller ädelmetaller är inte bra heller eftersom det antingen är för otillgängligt eller för riskfyllt, alternativt för avancerat. Sammanfattat finns det inget alternativ, det är aktier som gäller för hela slanten. Eller?

Jag tycker inte det riktigt stämmer med verkligheten. 

Reklam för obligationer.

Argumentationen bygger på att räntorna sjunkit till mycket låga nivåer och med det sagt finns det bara åt ett håll som räntorna kan utvecklas, uppåt! När räntor stiger minskar värdet på obligationer, särskilt obligationer med långa löptider vilket i praktiken betyder att värderingen av dina obligationsfonder kan minska om räntorna stiger. Men det är förmodligen att göra det hela lite enkelt.

Det är ganska lite som talar för att vi har ett nära förestående scenario där räntorna kraftigt kommer att börja stiga. Skulle det ändå ske kommer visserligen värdet på obligationerna att minska, men så snart löptiderna förnyas kommer värderingarna att återhämta sig och i långa loppet kommer man vara tillbaka på samma nivåer.

Och oavsett hur obligationer kommer utvecklas framgent så är det i sig inte ett skäl till att satsa på 100 % aktier vid alla tillfällen. Svängningarna i obligationsfonderna är betydligt mindre och syftet med att ha delar av depån utanför aktiemarknaden är just att minska svängningarna. Känns det osäkert med obligationer går det alltid att ha delar av kapitalet i rena likvider.

Detta fenomen, med minskad avkastning på obligationer, används gärna som en delförklaring till varför aktier har stigit de senaste tio åren. Motiveringen är ungefär att minskande avkastning på tillgångsslaget obligationer skapar större flöden in på aktiemarknaden med resultatet att vi får tillgångsinflation på aktier, eller högre avkastning på aktier för den som hellre vill se det så.

Om det är sant eller falskt har vi så klart ingen aning om.

Historisk avkastning är som bekant inte en garanti för framtida avkastning, men det är ändå lite intressant att titta på hur utvecklingen för lite olika obligationsfonder varit senaste tio åren.

AMF Räntefond Lång har under 10-talet gett ett CAGR på 3,50 %. Varje kalenderår har varit positivt, även om vissa år endast handlat om någon procents avkastning. Det är inte som på den gamla goda tiden, men fullt tillräckligt i en miljö av låg ränta och låg inflation.

Lite mer riskfyllda obligationer som SEB High Yield har ett CAGR på 5,30 % senaste tio åren. Visserligen två minusår under perioden.

Under 10-talet pratade man om att räntorna blivit så låga att det inte var någon idé med obligationer, och nu efter 2020 pratar man om att räntan är så låg att den bara kan öka, och med det att obligationerna helt skall sluta avkasta. Hur det blir med det vet vi inte, men det är i sig inte ett argument till att vara fullinvesterad i aktier. Syftet med obligationer i depån är snarare att minska svängningarna och bevara sitt kapital. Är man orolig för att obligationsfondernas värderingar långsiktigt skall sjunka skall man så klart inte äga obligationer.

Oavsett vad man tror kommer hända med obligationsmarknaden har uttrycket nästan blivit ett koncept som verkar framkalla väldigt känslomässiga reaktioner hos många kopplat till de finansiella marknaderna – och som alltid skall man vara väldigt försiktig med att agera på känsla.

Spiltans stabila aktiefond

Det finns många Sverigefonder. För mig som vill att en del av min allokering skall vara svenskt indexnära finns det en del att välja på, men Spiltan Aktiefond Stabil är nästan lite för bra för att vara sann. Fonden startade 2002 och på drygt 18 år är den upp nästan 1 000 % trots sin defensiva profil.

Fonden blandar svenska aktier, investmentbolag och direktavkastande instrument såsom företagsobligationer. Dessutom har man haft samma förvaltare sedan 2002. Det gör den här fonden till en mycket stark kandidat till min portfölj.

Spiltan Aktiefond Stabil

Bland innehaven hittar vi fina bolag som Indutrade, Heaxgon, Beijer Ref, ICA, Assa Abloy, Essity, SCA och Atlas Copco utöver innehaven i några av de mer kända svenska investmentbolagen såsom Investor och Lundbergföretagen.

Trots en avgift på lite drygt 1,5 % slår fonden indexfonder såsom Länsförsäkringar Sverige Indexnära och SPP Aktiefond Sverige med råge. Diagrammet här ovan talar för sig självt.

Småbolag 2021

Hösten har kommit igång på allvar och med den tankarna på hur allokeringen skall se ut nästa år. Jag är rätt övertygad om att det kommer finnas en hel del småbolag i portföljen även nästa år och med det som bakgrund är det intressant att titta lite på vilka småbolagsfonder som kan vara intressanta.

Fyra småbolagsfonder. Fem år.

Fonderna jag tittat vidare på utmärker sig genom att vara i toppen både på fem, tre och ett års sikt. Dessutom skall de ha avgifter som i alla fall inte är betydligt över snittet.

Enter Småbolag

Länsförsäkringar Småbolag

SEB Småbolag C/R

AMF Småbolag

Bäst på fem års sikt är Enter som haft en fantastisk utveckling på 167 % medan det gått lite sämre för AMF med bara 129 % värdestegring på fem år. Dock har AMF en riktigt låg avgift i förhållande till de övriga, med bara 0,45 %. Övriga fonder ligger på strax över 1,5 %. Avgiften är viktig, men viktigast är totalavkastningen.

Bland de största innehaven i fonderna hittar vi bolag som Sinch, SwedenCare, Sweco och Stillfront. I branscher som molnbaserade kommunikationstjänster, produkter inom djurhälsa, teknikkonsulter inom infrastruktur och spelutveckling.

Dela innehav och transaktioner

Det är många som väljer att publicera sin portfölj, inte bara vilka innehav de har i slutet av varje år, utan i parti och minut. Varenda liten transaktion skall redovisas både i kronor och procent. Jag förstår grundtanken med detta, man vill ha feedback på sina handlingar och diskutera med likasinnade. Dessutom kan det säkerligen attrahera många som vill följa dig enbart för att veta hur det går, det hela blir lite spännande. Kanske vill man inspirera andra eller bara visa upp hur duktig man varit, inte minst för sig själv. Andra säger att de gör det eftersom besluten kräver mer motivering om man skall kunna stå för det inför andra. Vissa tycker förmodligen också att de inspirerar andra. Andra har kanske lite mer mörka syften där de har för avsikt att snacka upp en aktie om det handlar om illikvida aktier där enstaka köp kan ha stor påverkan.

En annan variant är att inte redovisa i detalj vilka innehav man har eller inte över huvud taget. Jag har valt det senare. Möjligen kan jag tänka mig att publicera mer sammanfattande information som till exempel hur stor exponering jag har mot aktier eller hur det gått på årsbasis. Mest för att i så fall ge en indikation på min investeringsprofil. Främsta skälet till det beslutet är att jag tror det kan påverka mitt sätt att agera på ett negativt sätt. Istället för att ta beslut som är bra för mig tar jag beslut för att det skall se bra ut inför andra, eller ännu värre, står fast vid dåliga beslut bara för att visa att jag i slutändan (eventuellt) får rätt. Vilket kan bli dyrt. Jag vill inte heller inspirera någon att investera som mig själv, eftersom jag inte har en aning om vilka förutsättningar just du har. Det är verkligen tragiskt med personer som tar investeringsbeslut baserat på andras, helt för dem okända och inte sällan anonyma, beslut.

Andra aspekter runt detta handlar för mig om värdet av det här. Jag avundas verkligen inte de som gillar att följa andra på detaljnivå. Att någon köpt 20 nya Investor eller minskat i Atlas Copco har ytterst begränsat värde för mig, den tiden lägger jag hellre på något annat. Lite som att se på målarfärg som torkar.

Alla gör så klart som de vill i frågan och tycker man den typen av inlägg är bra är det självklart positivt, du som privatperson har inget ansvar i frågan eftersom alla som läser själva får ta ansvar om de agerar på information från anonyma privatpersoner.

Delar.

De som däremot har ett ansvar i frågan är kommersiella företag. Alla följer väl någon kändisinvesterare eller bloggare på Nordnets Shareville? Jag förstår konceptet med det här och att det skall inspirera andra till att göra bra affärer. Nordnet ser så klart att man som kund hos dem gärna köper och säljer aktier så ofta som möjligt eftersom det genererar courtage.

Problemet här är samma som när personer agerar på information från privata bloggare, men med den skillnaden att det är Nordnet som uppmuntrar sina kunder att dela vad de har i sina depåer. För den som klickat runt bland profilerna på Shareville så märker man snart att det inte är globala indexfonder och stora stabila investmentbolag som dominerar innehaven. Det är snarare portföljer som haft fantastiska avkastningar på kort tid som lyfts fram. 76 % på tre månader, 321 % på en månad eller 105 % på ett halvår. Jättekul för personerna bakom de här depåerna, men samtidigt är det många följare som inte förstår vad som ligger bakom sådana extrema avkastningar. Inte heller vet man vilka belopp det handlar om. I den absoluta majoriteten av fallen handlar det om transaktioner i mycket riskfyllda tillgångar, som till exempel aktier i väldigt små bolag med usel likviditet där kursen drivs av spekulation. För oinsatta som försöker kopiera den här stilen kan det ofta sluta med mycket dålig stämning. I själva verket kanske man agerar på någons chansportfölj där 10 000 kronor är investerat.

Sådana delningstjänster uppmuntrar mer till chanstagande än sund inspiration, även om det ute i marginalen säkert finns guldkorn och rätt använt kan vara en källa till intressanta investeringsuppslag.

Börsnoteringen av EQT

EQT är ett anrikt riskkapitalbolag som Investor var med och startade i mitten av 90-talet. I slutet av 2019 börsnoterades bolaget och har sedan dess haft en fin resa på börsen. Investor är fortfarande kvar som en betydande ägare med lite drygt 18 % av aktierna, de har utöver det 19 miljarder kronor investerade i fonder som förvaltas av EQT. Bolaget är i och med det en väsentlig del av Investor.

Diagram från Avanza.se

EQT förvaltar runt 400 miljarder kronor i totalt 19 fonder, en femtedel av fonderna består av investeringar i infrastruktur. Jag direktäger inte EQT-aktien men i flera av mina fonder finns Investor vilket gör mig till en indirekt ägare i tredje ledet.

EQT är det enda riskkapitalbolaget, bland de större och mer kända som t ex Altor eller Nordic Capital, som är noterat på börsen i Sverige. I samband med noteringen såldes Investor liksom några av de andra större ägarna en del av sina aktier för att skapa den free float som behövs när en aktie skall vara noterad.

Under 2019 hade man nästan 150 företag i investeringsportföljerna som tillsammans sysselsatte omkring 160 000 människor världen över. Sammanfattningsvis ett mycket intressant bolag att följa.

Strukturellt sparande

Den som vill skapa förutsättningar för ett sparande som gör det möjligt att på lång sikt förändra sitt liv måste fokusera på de stora kostnadsposterna i ekonomin. Googla spartips idag och du kommer översköljas med tips som handlar om matlådor, omförhandlad boränta, avsluta abonnemang på streamingtjänster eller att skippa kaffelatten på vägen till jobbet. Den typen av sparåtgärder är alla exempel på optimering. Förändringar ute i marginalen.

Jag vill istället resonera kring ett strukturellt sparande. Då pratar vi mer om de enskilt två mest avgörande faktorerna för de allra flesta. Hur du bor och hur du transporterar dig. Hushållet i fina förorten med stora villan som pendlar till jobbet i staden med varsin premium-SUV kommer inte få någon större effekt på sparandet genom att dra ner på kaffelatten på väg till jobbet. Om samma hushåll istället säljer villan och flyttar till en bostadsrätt med ett behovsanpassat utrymme på promenadavstånd till jobben och byter premiumbilarna mot två elcyklar blir det ganska brutala effekter på det fria kassaflödet varje månad.

Strukturellt sparande = hur och var du bor + transporter

Strukturella åtgärder har bättre förutsättningar för att fungera på lång sikt. Försöker man kompensera dyrt boende och dyr transport genom att optimera allt annat kan vardagen bli ganska tråkig, du kan rentav uppfattas som snål och tråkig, särskilt om optimeringen får effekter på dina sociala aktiviteter. Dessutom är det lätt att falla tillbaka i gamla vanor, att återgå till utelunch istället för matlåda kräver inget stort steg. Byta boende eller bil har en högre tröskel.

Strukturella åtgärder kan skapa förutsättningar för ett relevant sparande samtidigt som du får mer utrymme för upplevelser och ett berikande liv. Ett mindre boende leder också till att flera andra måsten försvinner, ett stort hus kostar mer att underhålla, renovera och möblera. Ett stort boende drar mer tid som du annars kan frigöra för familj, vänner, upplevelser eller fritidsintressen. Samma sak gäller för transporten, bor du nära jobbet frigör du tid. En pendlingstid i bil på en timme per dag motsvarar nästan 30 arbetsdagar på ett år. Sänker du pendlingstiden med 90 % har du 27 dagar per år som kan spenderas på roligare saker än att sitta i en bil, eller rentav i en bilkö?

Fallen vi tittat på hittills handlar om ytterligheter. Utgångsläget behöver inte vara ett jättestort boende långt från jobbet som måste bytas till något slimmat jättenära jobbet för att vi skall få en stor effekt. Det finns många nyanser här.

Ett komplement till det strukturella sparandet handlar om att minimera de fasta kostnaderna. Vad en fast kostnad är finns det många uppfattningar om, jag definierar fasta kostnader i privatekonomiska sammanhang som tillsvidare regelbundet återkommande kostnader. Ju färre sådana kostnader du har, desto större möjlighet har du att varje månad få ett fritt tillgängligt kassaflöde som du kan spara eller använda till saker som du verkligen värdesätter.

Låt oss räkna på ett exempel. Ett stort boende kan, allt inräknat inklusive kostnader för lån, utan problem kosta 20 000 kr i månaden. Två premiumbilar drar tillsammans ungefär lika mycket pengar per månad. Totalt 40 000 kr per månad för boende och transport. Byt ut detta till en setup utan bilar och en halverad boendekostnad så frigör vi 30 000 kr i månaden, totalt 360 000 kr per år. Har man ett billöst hushåll uppstår självklart andra transportkostnader för hyrbilar, cyklar, taxi och kostnader för kollektivtrafik. Men även om vi sätter av 50 000 kr per år för detta har vi ändå frigjort över 300 000 kr per år. Alltså belopp som för de allra flesta, rätt fördelat, kan skapa mycket stort utrymme för investeringar och konsumtion av sådant man verkligen värdesätter. Samtidigt är du inte bunden till detta eftersom det då handlar om rörliga kostnader som du från månad till månad kan besluta om.

Som perspektiv till detta är det alltså inte ditt Netflix-abonnemang för 1 200 kr per år eller kaffelatte för några tusenlappar om året som skapar ett betydande investeringsutrymme. Sådana åtgärder riskerar istället att skapa en situation som gör livet och vardagen tråkig, så tråkig att du helt ger upp och sparandet uteblir helt.

Tesla på vägen

Tesla är ett fantastiskt företag, även aktien har haft en spektakulär utveckling sedan den blev tillgänglig för handel på börsen. Tesla har, minst sagt, varit omskrivet i media på alla möjliga sätt. Vissa har hyllat dem, andra har menat att de aldrig skulle klara det. En av de stora diskussionspunkterna har varit huruvida Tesla kommer att kunna bli lönsamma eller inte. Under 2020 verkar det som att Tesla kommer att lyckas, värderingen på förväntad vinst under 2020 ligger just nu på ungefär 350. För 2021 ser det bättre ut med en P/E på 168 och redan 2022 är vi nere på en värdering under 100 gånger förväntad årsvinst.

Tesla model S.

Om det är en hög värdering eller inte får var och en bedöma, helt klart är i alla fall att Tesla högst sannolikt är en spelare att räkna med i framtiden. Och oavsett vad som händer med aktiekursen den kommande tiden har de som varit med från start haft en rätt trevlig utveckling på nästan 14 000 procent!? Om du köpte Tesla för 100 000 kr vid start är samma aktier idag värda runt 14 miljoner kronor. Du som köpte för några år sedan får trösta dig med att du i alla fall haft några hundra procent i värdestegring hittills.

Jag direktäger inte Tesla själv men äger den indirekt via aktiefonder vilket är en bra lösning för mig just nu.

Tesla har redan haft en stor inverkan på världens biltillverkare och hela deras modell har satt en blåslampa i baken på många av de redan etablerade och ledande aktörerna, som till exempel Volkswagen. Det är inte bara Teslas övertag i hela kedjan, från att de kan erbjuda ett komplett snabbladdningsnätverk i stora delar av världen till att de inte arbetar med återförsäljare som är det största problemet för konkurrenterna.

En elbils livslängd är minst femtio procent längre samtidigt som den kräver väsentliga mycket mindre service under sin livstid. Viktiga intäktsområden för andra biltillverkare är helt borta när de också måste ställa om till elbilar vilket ställer stora krav på omställning. För biltillverkare med en etablerad infrastruktur inom detta är det ett stålbad de har framför sig. Som Tesla slipper.

Småbolag hos Spiltan

Spiltans sverigefond bytte nyligen namn till Spiltan Småbolagsfond med motiveringen att det bättre speglar fondens placeringar. Ett bra val! Jag äger själv fonden sedan en tid och gillar deras inriktning mot allt mindre småbolag utan att för den delen få fokus på alltför små bolag. I samband med namnbytet gör de också ett tillägg i inriktningen så att fonden har möjlighet att investera i hela Norden även om Sverige kommer vara fortsatt fokusområde. En ändring som jag ser som positivt.

Utvecklingen de senaste tio åren är riktigt bra med en värdeökning på 400 procent, betydligt bättre än svenska börsen som helhet, även om det kanske inte är bästa index att jämföra med.

Diagram från Avanza.se

Fonden skall ha en ganska koncentrerad portfölj på 20-30 bolag över tid. Bland de största bolagen (i skrivande stund) hittar vi MIPS (cykelhjälmar), BHG Group (heminredning och byggmaterial) och Storytel (ljudböcker). Bolag med mycket goda utsikter både på kort och lång sikt i rådande tider. Andra ofta uppmärksammade bolag som återfinns bland de största innehaven är Fortnox, Lifco och Indutrade.

Sett i det längre perspektivet gillar jag generellt att vara exponerad brett mot olika småbolag, både lokala och globala. Inte någon raketforskning att småbolag växer snabbare än större bolag, nedsidan är större svängningar i sämre tider.

Microsoft i molnet

Microsoft är ett fascinerande bolag! Utan tvekan så hade bolaget sin storhetsperiod under 90-talet. Därefter tog man en paus och kom igång rejält igen drygt 10 år senare runt 2012 när tjänster i molnet började ta fart.

Microsoft är just nu ett av de stora techbolagen i världen, samtidigt är det ett av världens absolut största alla kategorier. Bolaget ligger dessutom på topp tio-listan i många av världens globala indexfonder. Jag har själv en inte obetydlig del av Microsoft via flera av de fonder som jag äger i skrivande stund.

Ett av världens i särklass största bolag har alltså två produkter som står för hälften av intäkterna. Tjänster i Azure och Office-paketet. Båda plattformarna säljs idag enbart i molnet och för mindre än tio år sedan var intäkterna från Azure i princip noll. Nu är det mer än en fjärdedel av hela omsättningen. Bra tillväxt där!

Grafik från VisualCapitalist.com

Nästan två tredjedelar är Azure, Office och Windows. Resten kan vi sortera under övrigt. Sedan 2010 har aktiekursen stigit i storleksordningen 600 %. Detta samtidigt som bolaget redan 2010 var ett av världens största. SP500 har stigit med ungefär 200 % under samma period.

Avkastning på 1800-talet

Sparar du på lång sikt tycker du? Har du varit med sedan 1870-talet eller började du kanske först på 1900-talet?

Jag har tittat på data från 1871 och framåt. Handeln med värdepapper skedde lite mer manuellt på 1800-talet än vad vi är vana vid idag när vi närsomhelst kan följa värdet på vårt sparande i realtid från en handburen uppkopplad enhet.

Grand Central Depot 1890. Viktig hubb för järnvägen, dåtidens high-tech.

Eftersom vi kan vara ganska säkra på att handlandet gick lite långsammare är det rätt intressant att granska om det var annorlunda förr. Var det verkligen det? Ur ett börsperspektiv var det gott om kriser även de sista 30 åren på 1800-talet. Världen befann sig då i en period som efteråt skulle komma att kallas för den långa depressionen kantat av serier av olika bankkriser. Nästan 30 år varade den. 

SP500 åren 1871-1900. Inflationsjusterat.

Under de sista 30 åren under 1800-talet rådde deflation i USA, pengar blev mer värda. I diagrammet här ovan används inflationsjusterade siffror, utan inflationsjustering skulle uppgången i nominella termer varit cirka 50 %. I reala termer var ökningen större och slutade på ganska exakt 200 %. En fördubbling vart femtonde år. Eller ett CAGR på ganska exakt 2,70 %.

Deflationen under den drygt 30 år långa depressionen uppgick till drygt 30 %. En dollar år 1871 motsvarade 69 cent 29 år senare. Det som kostade en dollar kostade istället 69 cent.

De oroliga tiderna drabbade hela världen. I USA utlöstes finanskrisen 1873 och debatten om orsakerna är fortfarande inte helt fastslagna. Problem med krediter och omfattande spekulation i dåtidens high-tech som var transport främst kopplat till järnvägen lär ha haft en betydande roll med i spelet.

Under de kommande decennierna uppstod det vid flera tillfällen ytterligare finanskriser kopplat till banker som gick i konkurs orsakat av högt risktagande som skapade oro i det ekonomiska systemet. Vi kan förmodligen anta att dåtidens övervaknings- och kontrollsystem för bankerna inte var bättre än de är idag i alla fall. 

Så hur blev det med avkastningen sista 30 åren på 1800-talet? Trots svåra tider växte kapitalet med runt 200 % inflationsjusterat. Grafen här nedan visar avkastningen per enskilda år.

Avkastning SP500 enskilda år 1871-1900. Inflationsjusterat.

Lite drygt var tredje år var negativt. Tittar vi på rullande femårsperioder ser det betydligt bättre ut, grafen här nedanför. Knappt var fjärde år gav negativ inflationsjusterad avkastning.

Avkastning SP500 i femårsperioder 1875-1900. Inflationsjusterat.

Ännu bättre blir det på tio års sikt där endast var tionde år blir negativt, dessutom ganska blygsamt negativt.

Avkastning SP500 i tioårsperioder 1880-1900. Inflationsjusterat.

Redan på 1800-talet, trots avsaknad av robothandel, kvantitativa lättnader, elektronisk handel, stora pensionsfonder och andra inslag som vi har idag lyckades man få positiv avkastning trots svåra tider. Sedan är kanske inte 200 % inflationsjusterat eller 50 % nominellt jättebra över en 30-årsperiod.

Data från multpl.com