Småbolagens fantastiska resa

Småbolagsfonder kommer och går, men en som varit med sedan 90-talet är SEB Småbolag C/R (C=Chans, R=Risk). Den har sedan starten i mitten på 90-talet levererat en avkastning på otroliga +8 000 procent. En hundralapp investerade i fonden sedan start är idag, cirka 27 år senare, värd 80 000 kr. Sparade man 10 000 kr har vi nu ett värde på åtta miljoner kronor.

Svenska småbolag har alltså haft en fantastisk resa de senaste åren. När index gått neråt har det ofta blivit rejäla tapp, men återhämtningarna har blivit desto starkare.

Fonden är ett bra exempel på hur tiden kan göra underverk med avkastning. Fonden har levererat ett CAGR på runt 27-28 procent årligen, i 27 år. Det är helt brutalt.

SEB Småbolag C/R, avkastning per år sedan 1995.

Så även om det enskilda år varit lite jobbiga resor neråt, men som i efterhand uteslutande visat sig vara bra investeringstillfällen har småbolag levererat bra avkastning under i princip alla femårsperioder utom runt åren kring finanskrisen 2008 då det var nollavkastning ett tag.

SEB Småbolag C/R, avkastning per femårsperioder sedan 1995.

Tittar vi vidare på tioårsperioder kan vi se att det varit riktigt bra resultat. De sämsta tioårsperioderna har levererat runt 100 procent. Det motsvarar ungefär ett CAGR på sju procent och är i linje med vad man kan förvänta av en indexfond. Visserligen avkastning där man tagit högre risk, men man har i  alla fall över alla tioårsperioder legat långt över indexfonderna.

Och detta gäller alltså även innan det fantastiska 2021 som var lite av ett rekordår för svenska småbolag.

Vilka slutsatser kan vi dra här? Ingen har så klart någon aning om framtiden, vilket är viktigt att ha med sig. Men svenska småbolag med stort fokus på innovation tror jag kommer vara framgångsrika även i framtiden. Även om vi kanske i skrivande stund har en period framför oss med lite lägre avkastningar, drivet av lägre multiplar till följd av högre räntor som en tungt vägande faktor. Vi kan också vända på det och med det så den kommande perioden som ett bra tillfälle att öka i småbolag innan det tar fart igen.

Ovasett, ingen vet, men sett över lång tid kommer jag fortsätta att räkna med att småbolag (särskilt svenska) kommer att växa snabbare än de större bolagen.

Bli en vinnare på inflationen

Cornucopia har uppmärksammat en undersökning som SBAB gjort på beställning av Sveriges Radio, där man hävdar att en genomsnittlig tvåbarnsfamilj i villa får en kostnadsökning på 40 000 kronor under 2022 på grund av den skenande inflationen.

Man kallar det för prischock. Jag är snarare chockad över hur man räknat.

Det här är väldigt intressant tyckte jag så jag bestämde mig för att se om de varit trevliga nog att berätta hur de räknat, och för ovanlighetens skull presenterade de också hur de räknat.

Det man måste ha i bakhuvudet när det gäller inflation är att alla har en individuell situation när det gäller inflation, så att säga att man i genomsnitt blir en förlorare i genomsnitt håller helt enkelt inte.

I min genomgång här nedan kommer jag visa hur man istället gör för att bli en vinnare på inflationen med mer pengar över till annat, bättre hälsa och mer fritid samtidigt som man gör en insats för miljön.

Räntekostnader

Räntekostnaden väntas stiga med 6 516 kronor per år. Det verkar väldigt konstigt eftersom den genomsnittliga boräntan nu ligger på ganska exakt samma nivå som för ett år sedan. Enligt till exempel SEB. Den som idag har en snittränta på 1,49 procent, som är där nuvarande snittränta ligger, bör till att börja med fundera på att byta bank. Stabelo erbjuder till exempel en tremånadersränta utan förhandling på 1,12 just nu.

Den kommer säkert att stiga lite under året, men knappast till 1,85 % som SBAB räknar med. Och den genomsnittliga låntagaren har sannolikt en belåningsgrad på 60 % eller lägre och borde kunna få väldigt bra villkor hos de flesta banker.

Vidare så tycker jag det är tveksamt att lägga för stor vikt vid ränta kopplat till inflation. Räntan varierar från år till år och enligt bankernas kalkyler skall låntagarna klara upp till sju procent ränta på en tredjedel av sin nettoinkomst.

Så istället för att kostnaden ökar med ett par tusenlappar minskar den istället från nuvarande nivå när man alltså byter bank.

Effekt enligt min beräkning: -7 858 kronor

Drivmedel

Literpriset på diesel var i början av 2021 någonstans runt femton kronor vill jag minnas. Enligt beräkningen här nedan gör man då av med 952 liter diesel på ett år. Jag utgår härifrån att detta endast avser jobbresor.

Här hävdar jag bestämt att det finns enorm potential att frigöra både tid, förbättra sin hälsa och spara på miljön. Är man tjänsteman, vilket man nog i genomsnitt kan hävda att de flesta i medelklassen är, så finns det utmärkta möjligheter att jobba helt eller delvis på distans. Har man en genomsnittlig sträcka till jobbet och/eller bor i en storstad med bra kollektivtrafik kan man då transportträna eller åka kollektivt de dagar man är på jobbet. Förlorarna blir självklart de som måste vara fysiskt på arbetsplatsen, men här finns som sagt alltid transportträning och/eller kollektiva alternativ för att göra en besparing.

Lyckas man ställa om till distansjobb kan man alltså ställa bilen fem dagar i veckan. Räknar här enbart på drivmedelseffekten. Vill man vara mer extrem kan man räkna på hur mycket man sparar på att helt göra sig av med bilen...

Effekt enligt min beräkning: -14 282 kr

Maten

Detta är också intressant. När priserna ökar förutsätter man i kalkylen att man som konsument bara accepterar detta rakt av om det blir ett problem. I genomsnitt finns det sannolikt rätt mycket att göra här. Pröva till exempel att helt gå över till vegetariskt. En färs på bönor är till exempel 60 % billigare än en färs gjord på kött.

Eftersom mat är svårt att beräkna i detalj så räknar jag inte här med någon kostnadssänkning utan bara att man genom att helt eller delvis går över till vegetariskt i alla fall inte behöver öka matkostnaden. Sannolikt finns det en hel del totalt onyttig skräp som inte innebär något annat än ohälsosam viktökning som också direkt kan tas bort från listan. Kom ihåg att hälften av svenskarna är överviktiga, och den andra halvan är inte underviktiga i samma utsträckning utan snarare normalviktiga. Så i snitt äter vi alltså för mycket.

Effekt enligt min beräkning: 0 kr

Elen

Så den absolut största kostnaden. Elen. Här har man räknat på 15 000 kilowattimmar på ett år som i utgångsläget skall kosta 21 000 kr. Eller 1,40 kr per kilowattimme. Nu räknar man alltså att den här kostnaden kommer dubblas under 2022 till 2,80 kr per kilowattimme.

Då skall vi se. Av de 15 000 kilowattimmarna går cirka 80 % åt till uppvärmning av bostad och varmvatten. Alltså 12 000 kilowattimmar per år, av dessa beräknas 4 800 kilowattimmar läggas på att värma upp varmvatten. Uppvärmningen av bostaden står då för 7 200 kilowattimmar. Om man sänker inomhustemperaturen med två grader och använder lite mer kläder istället går det att sänka förbrukningen med upp till 12 %. Då landar vi istället på 6 336 kilowattimmar per år för uppvärmningen.

Duschandet är väldigt intressant. I genomsnitt verkar svensken duscha någonstans mellan 6-15 minuter per gång. Vi kan anta att vattnet är igång hela tiden. Det är också lite oklart hur ofta, men vi kan räkna med att snittet ligger på fyra duschar i veckan och att snittiden är 10 minuter. Med fyra personer i familjen blir det på ett år 10*4*52*4=8 320 minutrar som duschen sprutar varmvatten. Varje duschminut driver då i snitt en uppvärmningsförbrukning på 0,58 kilowattimmar.

De flesta inser nu den enorma besparingspotentialen här. En väl tilltagen dusch går alldeles utmärkt att klara av på en minut med rinnande vatten (man blötlägger sig i 30 sekunder och sköljer sedan bort två och schampo på den andra halvminuten, däremellan stänger man av vattnet, för den som undrar).

Antalet duschminutrar blir då istället 1*4*52*4=832 minutrar per år. Åtminstone de vuxna i hushållet borde ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet två gånger i veckan vilket innebär att man borde kunna klara av sig hygien där istället. Då minskar antalet duschminutrar med ytterligare 25 procent till 624 minutrar.

Utan att investerat en enda krona har vi nu sänkt förbrukningen till 3000+6336+624=9 960 kilowattimmar på ett år.

Med nya elpriset som är dubbelt så högt får vi då en kostnad på 9960*2,8=27 888 kr.

Effekt enligt min beräkning: 6 888 kr

Total effekt enligt min beräkning: -15 252 kr

Sammanfattning

Sådär! Se så enkelt det är att få kalkylen att se helt annorlunda ut! Jag tror ärligt talat inte att genomsnittssvensken är så korkad att man bara sitter och ser på när kostnaderna ökar utan att undersöka vilka möjligheter man har att påverka dem - särskilt inte när man dessutom kan få mer fritid, bättre hälsa och göra en insats för miljön på köpet.

Och, inte att förglömma. Nu har vi inte tittat på skatteeffekterna och den blygsamma löneförhöjningen som man som genomsnittssvensk sannolikt kommer få under året. Är man medelklass och tjänar över aktuella skiktgränser, som alltså i vanlig ordning höjs varje år kan man bara via den räkna med 3 400 kr lägre skatt. Tjänar man runt aktuell skiktgräns och där får en höjning på 1,5 % blir det ytterligare en nettoeffekt efter skatt på strax över 4 200 kr.

Summerat kan alltså den som aktivt vidtar olika åtgärder för att avvika från snittet skapa ett positivt kassaflöde på runt 22 900 kr per år. Trots skenande inflation.

Energieffektivisering

Elpriserna har nått en mycket hög nivå och kommer sannolikt inte de närmsta åren, om någonsin i vår tid, att återgå till där de var för bara några år sedan. Alla talar idag om energieffektivisering och energioptimering, och visst finns det mycket man kan göra som enskild privatperson för att minska ner totalkostnaden.

Val av leverantör

Det kanske mest uppenbara är att jämföra sitt nuvarande elavtal med konkurrenterna. Det finns både kort- och långsiktiga vinster att göra. Byter man kan man inte sällan hoppa på något erbjudande och därefter följer ett lägre elpris under en längre tid.

Det kan ha stor betydelse om man bor i villa och det handla om flera tusenlappar räknat på ett år. Men för egen del tycker jag det just behöver handla om tusenlappar, att lägga ner tid och ork på att byta elleverantör för att sänka sin elkostnad med någon hundring per månad känns förhållandevis meningslöst. I en villa där månadskostnaden kan vara femsiffrig är det så klart mer intressant att jämföra priser. En sänkning med tio procent kan innebär femsiffriga belopp på ett år, och det är självklart sunt förnuft att genomföra snarare än optinoja.

• Rätt leverantör. Att ha billigaste leverantören av el kan alltså löna sig om det är stora summor som elkostnaden handlar om. 
• Rätt abonnemang. För att kunna utnyttja riktigt lågt elpris räcker det inte bara med att ha den elleverantör som har bäst villkor och pris, du måste även välja ett abonnemang som innebär att elpriset kan vara rörligt över dygnet, så kallad timtaxa om du vill utnyttja de timmar på dygnet då elen är som billigast. Inte säkert att det passar alla, men om du vet att du kan konsumera mycket av din elförbrukning på de timmar under dygnet då elen är som billigast är det här alternativet bra. Till exempel om du har en elbil som kan laddas på natten.

Beteende

En annan greppbar åtgärd är att titta på sitt beteende. Fördelen med det här området är att det inte kräver några investeringar. Ett problem med energieffektivisering är ofta att det just kräver större initiala investeringar, vilket innebär att åtgärden inte kan räknas hem förrän om flera år. Ens beteende är dock betydligt enklare att ändra. Vilket kan göras direkt och kostar inget eller väldigt lite, och innebär sällan några större uppoffringar i vardagen.

• Sänk värmen och använd mer kläder. Att sänka värmen 1-2 grader och istället ta på sig en extra tröja och lite tjockare strumpor kan sänka förbrukningen med 10-20 procent. Detta gör den här åtgärden till den ofta enskilt snabbaste insatsen för att snabbt få ner förbrukningen.
• Duscha snabbt och svalt. Att byta den heta varmvattenduschen på tio minuter varje dag till en dusch med ljummet vatten som totalt spolar i max en minut sparar enorma uppvärmningskostnader av varmvatten.
• Släck där du inte är. Att det lyser i hela huset kan vara trevligt, men inte när det kostar massa pengar. Om man systematiskt endast har tänt där man är kan det över tid spara väldigt mycket kilowatttimmar.
• Kör maskiner fulla och på lågkostnadstider. Att köra en halvfull tvättmaskin klockan fem på eftermiddagen varje dag istället för en full tvättmasking varannan dag klockan 22 på kvällen kan sänka kostnaden rejält. Gäller för alla maskiner i hushållet inklusive torktumlare och tvättmaskin.
• Täta dåliga lister. En enkel och billig tätningslist som kompletterar fönster och dörrar som inte håller tätt kan göra underverk för isoleringen och med det elkostnaden. Tätningslist kostar inte många tior och det kan vara värt besväret att se över alla dörrar och fönster och de inte är nyinsatta.
• Undvik standby. Standbyläge kan vara trevligt på alla prylar, men om det bara tar dig några extra sekunder att starta något om det görs från helt av istället för från standby finns det sannolikt många kronor att spara. Förmodligen blir det extra effektfullt om du gör detta konsekvent för alla prylar i hemmet, särskilt om det är lite äldre prylar.

Utöver ovanstående åtgärder finns det en uppsjö av olika tips och tricks att ta till om man googlar lite, men de flesta av dessa innebär förändringar ute i marginalen, men tillsammans kan de säkerligen göra stor skillnad.

Investeringar

När man har optimerat sin elavtal och säkrat rätt beteende blir nästa steg att titta på vilka investeringar som kan vara värda att göra. Tyvärr kräver dessa en inledande investeringkostnad vilket innebär att det tar ett tag att räkna hem kostnadsbesparingen.

• Solceller. Kostar en slant men kan ge många kilowattimmar per år i gratis el samtidigt som du kan sälja överskottsel. Detta kan alltså totalt sett dryga ut elkostnaden rätt rejält. Det skall dock finnas el del fallgropar som man måste ha koll på. Bland annat skall oplanerat underhåll kunna sänka besparingspotentialen rejält.
• Isolera. Ett korrekt isolerat hus både i väggar och tak lär spara enorma mängder uppvärmningsenergi.
• Nya täta fönster. Samma tema som isoleringen. Nya supertäta fönster lär vara lika viktigt som bra isolering, gäller självklart även alla ytterdörrar.
• LED istället för vanliga glödlampor. LED-lampor skall kunna ge samma ljus med till 50-90 % lägre förbrukning, alltså en självklarhet att satsa på i alla lägen som det går. Kanske går detta att successivt byta ut allt eftersom de gamla lamporna slutar att fungera.
• Rätt mix värmesystem. Direktverkande el är sannolikt ett av de sämsta alternativen man kan ha för att värma sitt boende. Men om det skall vara värmepump, bergvärme, kamin, pellets eller något annat beror lite på förutsättningarna. Bäst i det enskilda fallet är troligen att ha flera olika värmesystem som kan användas vid olika tillfällen när det är som fördelaktigast. När elen är som billigast kanske värmepumpen är som bäst och när det är som kallast och det är mitt på dagen kanske vedeldad kamin är bäst.
• Optimeringsutrustning. Om du har en mix av värmesystem kan olika typer av mjukvara som hjälper dig att reglera hur mycket av värmen som skall komma från respektive källa vara en stor hjälp. Ett datoriserat system som automatiskt kör rätt system eller ber dig tända kaminen kommer sannolikt vara mer träffsäkert än om du själv skall bedöma detta löpande.
• Nya maskiner. Utvecklingen och förbättringarna av nya apparater går snabbt, apparater som är tio år eller äldre har troligtvis mycket sämre energieffektivitet än nya. Kolla därför hur gammal din utrustning är och räkna på hur snabbt du tjänar in att använda nyare maskiner.
• Batterier. Här har inte marknaden kommit jättelångt ännu för privatpersoner, men det är sannolikt inte långt bort när vi kan börja lagra ner el från nätet de timmar när elen är som billigast för att sedan använda den på bekväma tider då det annars är som dyrast. Tänk t ex om ett batteri, som inte är alltför dyrt, kan ladda ner energi från elnätet när elen är som billigast (t ex på natten) i en sådan mängd att det räcker till hela nästkommande dygn på dagen?

Vill man ha fler tips är nätet fullt av bra information, bara att googla vidare.