Spiltan Investmentbolag

Många har som strategi att bara äga investmentbolag. Ett investmentbolag fungerar delvis som en fond men med skillnaden att de har möjligheten att vara mycket mer aktiva i sin förvaltning. Investmentbolag brukar rekommenderas till nybörjare men jag tycker det är lika relevant för alla att överväga att äga investmentbolag. Spiltan Fonder är ett av de få företag som tagit initiativet att sätta samma en fond med svenska investmentbolag.

Ägarna kan knappast klaga på utvecklingen hittills.

Det har utan tvekan varit en bra affär att äga investmentbolag de senaste tio åren, avkastningen har varit runt den dubbla jämfört med om du ägt en indexnära fond för Sverige. Att investmentbolag utklassar index är i nuläget något som främst gäller för svenska investmentbolag. Tittar vi utomlands är det inte lika självklart att investmentbolag utklassar index.

Varför det är så finns det olika teorier kring, själv tror jag svenska investmentbolag generellt äger bolag som befinner sig tidigare i sina utvecklingsfaser och med det genererar högre tillväxt än större bolag. Det finns säkerligen flera andra faktorer.

Mer än var fjärde krona i fonden består av Investor med sina 27 procent av fondvärdet. Hela listan med de de största innehaven består av:

Investor

Industrivärden

Kinnevik

Lundbergsföretagen

ICA-gruppen

Lifco

Indutrade

Latour

EQT

En riktigt fin samling av fina investmentbolag. Helt klart smidigare att äga alla via en fond istället för att krångla med att handla i enskilda bolag.

Avgiften är låga 0,27 % varav förvaltningsavgiften är blygsamma 0,20 %. Helt i linje med en indexfond och vissa fall rentav lägre än i fallet med indexfonder. Totalt ligger det i skrivande stund 19 miljarder i förvaltat kapital i fonden och bara hos Avanza har fonden över 400 000 ägare.

Blankning i GameStop - ett praktikfall

Blankning* innebär att sälja aktier som man lånat för att sedan köpa tillbaka dem (till en förhoppningsvis lägre kurs) och lämna tillbaka dem. Ett av syftena med blankning är att ge marknaden mer likviditet. Person A sitter på ett antal aktier som denne vill behålla. A kan då välja att tillfälligt låna ut aktierna till B samtidigt som man lånar upp motsvarande summa. Person B som lånar aktierna får betala räntan på lånet som person A tar hos banken. Person B säljer sina lånade aktier och erhåller likvider från försäljningen. Nu är det bara för person B att invänta att kursen på de nu sålda aktierna skall sjunka. Därefter köper person B tillbaka aktierna till den lägre kursen och lämnar tillbaka aktierna. Vinsten blir då summan man erhöll från försäljningen minus pengarna man fick betala när man köpte tillbaka aktierna minus räntan man betalade för lånet som person A tog under tiden man lånade aktierna.

I bästa fall går bolaget i konkurs, då blir vinsten 100 procent minus räntan man betalar på lånet som personen man lånat aktierna av har tagit under tiden man lånade aktierna. Självklart tillkommer administrationsavgifter. Upplägget är perfekt i samband med nedåtgående marknader. Skillnaden är att risken i blankningsaffärer är skyhög. En aktiekurs kan som bekant även stiga. I en blankningsaffär är den teoretiska vinsten hundra procent, medan den teoretiska förlusten är obegränsad (en aktie kan bara gå ner 100 procent, men den kan stiga hur mycket som helst). Som alltid när lån är inblandat kan det bli fråga om tvångsåterköp (vid helt fel tillfälle för blankaren) om kursen stiger så mycket att förlusten tangerar det maximalt tillåtna beloppet.

Har du sålt aktierna till ett värde av en miljon kronor och värdet på aktierna som du skall köpa tillbaka plötsligt innebär en kostnad på fem miljoner gör du alltså en förlust på fyra miljoner.

Förutom syftet att göra marknaden mer likvid med hjälp av blankningar är blankning väldigt impopulärt hos många. I fallet med företaget GameStop (som vid en första anblick kan anses vara den perfekta blankningsaffären då deras verksamhet går ut på att sälja datorspel i fysiska butiker vilket är en bransch som rätt säkert går mot en total avveckling när alla spel istället köps digitalt online) hade stora kapitalförvaltare tagit stora blankningspositioner i aktien. När detta blev känt drogs en hatkampanj igång i sociala medier där småsparare uppmanades att köpa positioner i bolaget. Budskapet fick stor spridning världen över och när tusentals, kanske miljontals, småsparare tillsammans agerar för att driva upp kursen flera hundra procent blir det svettigt för blankarna som tvingats sälja andra positioner för att kunna ha täckning för den potentiella förlusten. Vilket leder till stora försäljningar av andra aktier på marknaden med efterföljande globala kursfall (handlar alltså om enorma belopp som skall täckas när hela börser faller till föjd av detta).

GameStops aktiekurs efter attacken på blankarna.

Småspararnas hämnd på kapitalförvaltarnas blankningsaktiviteter, en så kallad short squeeze, gav alltså storkapitalet en rejäl näsbränna samtidigt som det fick börser på fall och gjorde oskyldiga småsparare och pensionärer fattigare när börserna drogs med i fallet.

*Jag rekommenderar inte blankning.

Flygaktier och Scandinavian Airlines

Flygindustrin har i genomsnitt en vinstmarginal på en procent. Det innebär att ganska många flygbolag aldrig uppnår lönsamhet. Att investera i flygbranschen, i alla fall när det handlar om passagerartrafik, har överlag varit en rätt dålig affär genom tiderna.

Det finns många bra exempel på framgångsrika och lönsamma flygbolag, men det finns betydligt fler exempel på olönsamma flygbolag. Under pandemin som briserade under 2020 blev lönsamheten så klart inte bättre utan branschen gick snabbt från ett rekorddecennium till en total härdsmälta. Pandemin under 2020 är kanske det värsta som drabbat flygindustrin i modern tid, men egentligen så har kriserna avlöst varandra även tidigare. Perioden 2010-2019 var förmodligen bara ett undantag i en annars hopplös bransch sett till lönsamheten.

Trots det fortsätter flygbolagen att fascinera och vi människor tycks älska att resa.

Flygbranschen är en känslig bransch. Under pandemin 2020 minskade omsättningen i branschen med 70 procent. År 2010-2011 stod stora delar av flyget helt stilla på grund av ett vulkanutbrott som efterlämnade partiklar i luften, 2008-2009 hade vi en finanskris och med start 2001 i samband med 9/11 samt lågkonjunkturen 2000-2003 drabbades flyget oerhört hårt. Lägg till detta en oerhört kapitalintensiv och avancerad verksamhet som är väldigt känslig för svängningar i oljepriset. Extremt utsatta för lågpriskonkurrens, fast i gamla strukturer och under mycket hård press från stater för att utveckla sin hållbarhet.

Det finns enklare branscher.

Som småsparare håller jag mig så långt borta från vad allt vad flygaktier heter. Av ovan nämnda skäl.

SAS förr i tiden. Före Eurobonus.

Det skrivs mycket om att det går dåligt för SAS nu. Det har egentligen alltid gått rätt dåligt, även före pandemin. Ackumulerade resultat från 90-talet och framåt är häpnadsväckande läsning, inte en krona i vinst! Lägg därtill ett antal nyemissioner och det blir lätt att inse att SAS är något annat än ett vanligt aktiebolag. Kombinationen flera statliga ägare och mycket gammal infrastruktur är helt enkelt en kombination som inte flyger*.

SAS kursutveckling senaste åren. Exklusive utdelning.

Nyligen gjorde man en nyemission för att fylla på med pengar i kassan, det resulterade i en utspädning för befintliga ägare som inte deltog i kalaset. Det innebar ytterligare ett kurstapp på runt 30 %. Syns dock inte så mycket i slutet på grafen eftersom aktien redan var ner mer än 99 % sedan millennieskiftet.

Att SAS dessutom tappat mer än 95 % av sitt värde från botten 2008 är dessutom extra anmärkningsvärt med tanke på att 2010-talet var det kanske bästa decenniet för flygindustrin någonsin. Något är allvarligt fel här. Dessutom tycks det alltid pågå någon form av sparprogram i bolaget, trots det fortsätter förlusterna att skena. Och nej, det hjälper inte att man gör vinst enskilda år här och där, det finns ett djupare systemfel i bolaget.

Riktigt så nattsvart som det blir när man tittar på SAS är inte fallet när man tittar utanför Norden. Det finns trots allt flygbolag som även prioriterat sina ägare och lyckats med sin produkt.

Delta. Världens mest lönsamma flygbolag 2019 bland de tio största bolagen.

Ryanair, som fått ta mycket skit genom åren, är trots allt ett väldigt lönsamt flygbolag. Varför det är så finns det många anledningar till, men framför allt har de kunnat bygga en affär helt från scratch utan hänsyn till gamla strukturer som sätter käppar i hjulen. Dessutom är de fantastiska på att skapa intäkter inom områden som är kostnader för andra flygbolag. Till exempel tar Ryanair betalt för att landa på vissa flygplatser, istället för att betala landningsavgift som de flesta flygbolag gör. Deras argumentation är helt enkelt att flygplatsen i området får intäkter genom att Ryanair lämnar och hämtar passagerare där, vilket är helt sant. Och så här fortsätter det genom hela linjen.

Southwest Airlines. Ett av de mest framgångsrika lågkostnadsbolagen i USA genom tiderna.

Delta. Är det mest lönsamma bland de största bolagen. Företaget genomgick en konkurs 2005 och fick då möjligheten att helt strukturera om sin verksamhet (alltså det som SAS försökt göra i 30 år).

Så även om det finns många bra exempel på framgångsrika flygbolag kvarstår fakta. Flygbranschen är en hopplös bransch när man tittar totalt. För mig som småsparare innebär det att jag aldrig kommer investera i branschen, särskilt inte i ett enskilt flygbolag.

Flygindustrin är dock en spännande bransch och behovet av att resa kommer vara stort även i framtiden. Fantastiska och fascinerande företag skall dock inte blandas ihop med investeringar, det kan vara två helt skilda saker.

* Göteborgshumor.

Optimerat sparande

Det här inlägget är en uppföljare till mitt inlägg om strukturellt sparande. När man gjort sina livsval runt boende och transporter är strukturen för sparandet för de allra flesta satt. Det som återstår är att optimera sina kostnader ute i marginalen. Optimering skall inte underskattas och i större skala kan det totalt sett ha en stor påverkan på ditt kassaflöde.

Problemet med optimering är att det ofta kräver olika typer av inskränkningar i din vardag som riskerar att göra ditt liv tråkigare och med det svårare att faktiskt leva efter. Standardexempel 1A är att byta ut utelunchen mot lunchlåda. Argumentet är hemlagad lunchlåda är betydligt billigare än att köpa lunchen ute. Standardexempel 1B brukar handla om att skippa utekaffet. Sammantaget kan du kanske spara 20K per år om du slaviskt gör de här uppoffringarna.

Istället för att peka ut enskilda exempel, vilket jag tycker är ganska meningslöst, är det bättre att ta ett helhetsgrepp. En bättre approach handlar om att helt enkelt sluta konsumera skit över hela linjen, skaffa sig kontroll över löpande utgifter och säkerställa att varje utgift motiverar ett värde. Ett sådant perspektiv sätter istället ett mindset som ger dig möjligheten att tänka kritiskt kring onödiga utgifter och göra bättre prioriteringar. Att aldrig käka lunch med kollegorna leder kanske till oönskade effekter på ditt sociala liv medan onödiga försäkringar eller abonnemang endast är meningslösa kostnader som grundar sig i slarv och dålig kostnadskontroll.

Detta kan jämföras med ett scenario där du vill gå ner i vikt snabbt. Testa att gå från soffan och skräpmat sju dagar i veckan till kraftigt kaloriunderskott, totalt celibat från sötsaker och börja träna sex dagar i veckan så har du en perfekt setup för att misslyckas och falla tillbaka i gamla vanor.

Om du istället funderar över vad som verkligen är viktigt för dig och succesivt inför sunda ekonomiska prioriteringar kommer dina förutsättningar för att uthålligt hålla fast vid detta vara väsentligt bättre. Optimering handlar om att ha kontroll över sina egna handlingar. Du kommer med det också uppleva att du får mer värde för de pengar du faktiskt konsumerar.

När du systematiskt ställer dig frågor som, är det värt lägga fyra procent av sin nettolön på uteluncher? Är det värt att lägga en halv procent av sin årslön på streamingtjänster som du kanske tittar på några enstaka gånger i månaden? Är det värt att betala onödigt höga försäkringar för att du inte orkar ta det där årliga samtalet med försäkringsbolaget. Optimering handlar om sunda beslut och permanent goda och hållbara vanor i hur man agerar i vardagsbesluten.

Omvänt kan det ibland vara roligt och motiverande med initiativ som sparmånad eller andra initiativ där målet är att verkligen göra av med så lite pengar som möjligt, men då handlar det om punktinsatser i projektform som dessutom har ett inslag av lust snarare än tvång.

Sammanfattat är strukturellt sparande mer avgörande för ditt långsiktiga sparande och optimeringen mer av ett komplement som snarare skall styras av sunda värderingar och hållbara vanor som är i linje med det som du tycker är en hållbar tillvaro. Och där du inte lägger pengarna på skit som inte tillför något värde. Med det sagt är det inget fel i att vara extrem inom området spara, om det är det som man tycker tillför värde i livet.

Morgan Stanleys Global Advantage

Morgan Stanley har två, för tillfället, mycket framgångsrika fonder med inriktning mot globala tillväxtbolag. Jag har tidigare skrivit om Global Opportunity som har en liknande inriktning, men med en annan förvaltare och lite andra vikter mot olika branscher och regioner. Ungefär halva fonden är exponerad mot USA medan andra halvan är väl spridd över andra länder i hela världen.

Teknik utgör cirka 30 procent av fondvärdet och därefter är det kommunikation, konsumentkonsumtion och sjukvård som står för de större exponeringarna. Resterande tio procent av fondvärdet är väl utspritt över andra branscher.

Fonden är självklart aktivt förvaltad, vilket varit framgångsrikt senaste fem åren (i alla fall jämfört med en vanlig global indexfond). Förvaltningsavgiften är 1,60 % på Avanza. Eftersom fonden handlas i USD har vi en valutarisk samt en extra köp- och säljavgift i form av ett valutaväxlingspåslag. 

Morgan Stanley Global Advantage. Bättre in index.

Utvecklingen har varit riktigt bra både på fem, tre och ett års sikt, den har dessutom fått en bra start under 2021 jämfört med sin syskonfond Global Opportunity. Fonden har lite drygt 7 000 ägare hos Avanza och fondens värde uppgår till cirka åtta miljarder SEK i nuläget. Sharpekvoten är 1,39.

FOMO - Fear of missing out

Rädslan för att missa bra affärer trots att du är tveksam till investeringen som redan dubblats i värde samtidigt som alla andra verkar lyckas. Det är FOMO – fear of missing out. Du börjar tvivla på din egen förmåga och blir alltmer stressad av att något utvecklas rakt emot din egen bedömning, samtidigt som du står vid sidan och bara tittar på när alla andra verkar lyckas.

Risken att missa tåg som alla andra redan verkar ha hoppat på kan vara oerhört stressande och få oss att agera på ett sätt som inte är rationellt. Även om du redan har tillräckligt med pengar för att leva gott resten av livet finns risken att du kommer bli stressad av att se hur andras tillgångar ökar i värde snabbare än dina egna.

FOMO är inte bara kopplat till investeringar och sparande, det är lika etablerat inom andra områden. Till exempel konsumtion. Du ser grannen som skaffar ny bil, större pool, senaste grillen och dyra semesterresan. Om du inte också skaffar allt detta kommer du att vara sämre än din granne och missa massor av livets goda – även om det innebär att du måste ta ekonomiska risker och skuldsätta dig.

Det kanske mest klassiska exemplet i det här sammanhanget är det spännande tillväxtbolaget som du bevakar vars aktiekurs aldrig tycks sluta stiga. Du gillar bolaget starkt men tycker att värderingen är helt omotiverad. Dagar blir veckor som blir månader, kursen fortsätter stiga och snart har kursen dubblats sedan du började följa bolaget. Vänner och konton du följer i sociala medier publicerar uppdateringar om hur de tjänar grova pengar på utvecklingen. Stressnivån stiger och din förmåga att tänka rationellt försämras allt mer och till slut dominerar känslorna helt med ett efterföljande köpbeslut.

Köpet sker då inte helt oväntat precis när aktien peakar och veckan efter vänder kursen neråt. Marknaden verkar precis efter just ditt köp börjat resonera som du gjorde innan köpet och handlar ner kursen. Kvar sitter du med en investering som nu istället bara tycks minska i värde. Allt fler blir negativa och börjar ta hem vinsten samtidigt som du återigen sitter kvar övertygad om att ditt tidigare helt känslobaserade beslut fortfarande är rätt. Tiden går och kursen fortsätter ned, du börjar återigen tvivla på dina egna bedömningar och blir allt mer stressad av hur andra agerar. Slutligen är även du övertygad om att aktien inte längre är lika bra och du prickar istället säljbeslutet när aktien står som lägst. Du har återigen tagit ett beslut baserat på känslor kopplat till hur andra agerat.

Detta är ett exempel på FOMO när den drabbar dig som investerare allra värst. Att stå emot känslor kopplade till hur andra lyckas kan vara svåra att värja sig emot. Vi människor tenderar att vilja agera när vi ställs inför ett problem eller en möjlighet.

Det finns förmodligen inget säkert sätt att undvika att drabbas av FOMO i olika utsträckningar. Men två sätt att minska risken är att ha en egen plan och aktivt arbeta för att inte jämföra sig med andra. Lättare sagt än gjort, men en medvetenhet om fenomenet är en bra start.

Future Mobility

Det råder ingen tvekan om att elbilar och allt runt om dem är ett hett ämne. Bara i Sverige var fler än 31 procent av alla bilar som såldes laddningsbara under 2020. En väldigt kraftig ökning jämfört med 2019 då bara elva procent av nybilsmarknaden var laddningsbar. I en tid av omställning till det som vi gärna kallar hållbara alternativ är eldrivna fordon en viktig komponent.

Hittills har vi småsparare fått hålla tillgodo med fonder som är fokuserade på hållbar energi eller fonder som har en generell hållbarhetsinriktning (lite oklart ibland exakt vad det innebär, men det är en en annan fråga). På Avanza går det nu att köpa en fond som enbart är fokuserad på företag som verkar i elbilsbranschen, eller mer specifikt företag som levererar komponenter till elbilarna (och andra hållbara energilösningar).

Fonden heter Thematica Future Mobility och är tungt investerad i företag kopplade till komponenter som levereras till eldrivna fordon. Sett till fondens största innehav i skrivande stund är det stort fokus på batterier. 

Fonden har haft en helt galen utveckling senaste året, inte minst sista tiden, och det är ingen tvekan om att området är glödhett. 188 % på ett år.

Glödhett.

Att fonden just nu har ett kraftigt momentum är det svårt att argumentera emot. Värderingarna inom området är skyhöga, men samtidigt saknas det inte kapital och intresse inom den här branschen för tillfället. Att elbilar är på frammarsch är det knappast något tvivel om och 20-talet kan mycket väl vara det årtionde då vi kommer att se en fullkomligt extrem tillväxt.

Det pratas om prognoser på att laddningsbara bilar kommer utgöra 90 % av marknaden innan år 2030 och innan år 2040 kommer 90 % av hela fordonsflottan att vara utbytt. Den prognosen gäller främst för Sverige (med reservation för att jag kommer ihåg fel) men det är knappast så att Sverige kommer vara ensamt drivande i den här frågan. Tvärtom.

Två av bolagets största innehav är svenska. SolTech Energy och Ferroamp Elektronik.

Fler bloggar om aktier än fonder

Googla på ekonomibloggar och gå igenom antalet som förespråkar investeringar i enskilda aktier framför fonder. Det är slående hur överrepresenterade bloggar med inriktning på enskilda aktier är i förhållande till de som hellre förespråkar fonder. Jag brukar fundera på varför det är så. Eller är det bara jag som råkat snubbla över just de bloggar som hellre fokuserar på enskilda aktier?

Kanske handlar det om att de som sparar i enskilda aktier är mer intresserade i frågan och därför väljer att lufta sina tankar i en blogg? Eller har det att göra med att personer som hellre väljer enskilda aktier anser sig smartare än snittet och med anledning av det vill dela med sig av detta till andra? Jag vet inte. Det som jag däremot vet är att majoriteten av småsparare som prövar lyckan med enskilda aktier över tid kommer att lyckas sämre än den enklaste och billigaste indexfonden.

Jag har tidigare resonerat kring det här med att detaljerat dela sina innehav. Men varför skulle det vara mindre intressant att dela tankar och resonemang kring investeringsbeslut som rör fonder? Jag gillar att uttrycka mig i skrift och dela tankar och åsikter, men jag gör det hellre på makronivå. Att grotta i detaljer som ett företags kassaflöde eller hur vinsttillväxten varit i detalj för enskilda bolag intresserar mig ganska lite. Däremot kan jag förstå att det finns andra som tycker detta är intressant. Konstigt vore väl annars. Att det här intresset sammanfaller med att man tar det till en sådan nivå att man även väljer att allokera sina besparingar i enskilda företag är däremot något annat. Det är en risk som jag på senare tid själv har svårt att motivera. Det finns övertygande statistik att jag har oddsen emot mig för att lyckas och jag väljer att lita på det. Många argumenterar för att det finns gott om exempel där man lyckats bättre än index. Det är helt rätt, det finns många anekdotiska exempel att lyfta fram, men de är hopplöst i minoritet sett till alla som inte är bättre än index. Tyvärr vill personer som är sämre än index sällan skylta med det, av fullt naturliga skäl.

Sparvärlden uppmuntrar till att vi skall äga enskilda aktier. Inte minst nätmäklarna som tävlar i att skapa bra användarupplevelser för analys och handel med värdepapper. Fundera på vad du som småsparare skall ha det till egentligen. Kommer du förbättra din avkastning genom att du får en bättre användarupplevelse just i själva köpögonblicket?

Åter till ämnet, varför bloggar fler om aktier än fonder? Kanske anses det lite finare med aktieportföljer än fondportföljer? Frågan lär vara fortsatt obesvarad, men jag hoppas att vi framöver får fler bloggar med fondfokus där den som skriver gör det utifrån ett småspararperspektiv. Det behövs lite motvikter i bloggvärlden som kan balansera upp övervikten av fokus på enskilda aktier bland våra bloggar.

Vi får inte glömma att det är fler som sparar i fonder än enskilda aktier, även om det inte alltid är den bilden som ges när man tittar runt bland enskilda bloggar.

En annan vinkel på detta handlar om hur olika sparprofiler ofta gör uttalanden där de tycker att det är tråkigt att det är så få privatpersoner som inte direktäger enskilda aktier. Min uppfattning är att det förmodligen är ganska klokt att de flesta inte direktäger aktier. Dels för att forskningen visar att de allra flesta inte tjänar på detta jämfört med sparande i fonder, dels för att diversifieringen tenderar att bli usel och dels för att de aktier som folk faktiskt verkar investera i antingen är folkaktier som Telia och Ericsson eller aktier i bolag på smålistor där risken är skyhög och där majoriteten av bolagen inte finns kvar efter några år. Detta ämne förtjänar ett eget inlägg.

Aktiv vs passiv förvaltning

Om man som småsparare skall satsa på aktivt eller passivt förvaltade fonder kommer det alltid råda delade meningar om. Själv tycker jag att det är bra att båda alternativen finns. Först lite fakta. På riktigt lång sikt vet vi att passiv förvaltning, alltså indexfonder, slår aktiv förvaltning. Där är forskningen tydlig och den bygger på massiv statistik där man gör det här konstaterandet med ett enormt underlag.

Skall vi spetsa till det så kommer en aktivt förvaltad fond i snitt gå sämre än en indexfond över tid. Innebär detta då att alla sparare under alla förutsättningar alltid skulle lyckas bättre om de väljer en indexfond? Alltså sett utifrån perspektivet att man är småsparare? Nja, riktigt så enkelt är det kanske inte.

Till att börja med beror det mycket på hur aktiv du själv är. Är du helt ointresserad av investeringar kommer det alltid över tid vara bättre att vara allokerad i indexfonder. Om du däremot är intresserad och har möjligheten att lägga ner tid på att löpande utvärdera fonder och följa med hur marknaden utvecklas kan det finnas förutsättningar för att lyckas med allokeringar i aktivt förvaltade fonder. Detta skall inte blandas ihop med aktiv handel med enskilda aktier. Inte heller skall det tolkas som att man automatiskt kommer att lyckas bättre än index bara för att man är aktiv, tvärtom tar du som småsparare en betydligt högre risk genom att exponera dig mot en aktiv förvaltning.

Verkligheten är sällan varken så enkel eller svart eller vit som teorin. Utan i praktiken handlar det om avvägningar givet de förutsättningar som du som sparare i det enskilda fallet har. Fonder som under lång tid bevisat sig gå bättre än index har så klart goda förutsättningar att fortsätta göra det, men det betyder inte att de kommer göra det för alltid.

Genom att välja fonder, eller kanske snarare fondförvaltare, som har ett bra track record ökar man sina chanser att slå index. Det kräver samtidigt att man är beredd att flytta sitt kapital när en fond inte längre håller måttet. Här krävs det alltså att du själv är aktiv och bevakar utvecklingen. Är du allokerad mot flera olika fonder inom olika inriktningar där alla under en längre tid överpresterat index kommer förhoppningsvis inte alla fonder att samtidigt sluta överprestera index utan det finns utrymme både för bakslag och tid att allokera om, utan att du på totalen underpresterar mot index.

God historik är samtidigt inte en garanti för någonting i framtiden utan endast en indikator bland andra. Och som alltid är det viktigt att för sig själv definiera vad vi menar med att jämföra oss mot index som jag resonerat om tidigare. En fond som verkar gå bättre än index kanske också innebär en högre risk? Här måste alltså det index som man jämför mot vara relevant och ha samma förutsättningar som ditt aktiva val. Annars blir det inte relevant att jämföra. Vad som är relevant kan också variera beroende på vad jämförelsen handlar om.

Sammanfattat så är min uppfattning att det är bra att det finns både aktiva och passiva alternativ och att vi själva kan välja när vi tror att det finns en mening att välja aktiva alternativ framför passiva. Det kan förmodligen även vara så att en kombination av valmöjligheterna kan vara fördelaktigt. Oavsett så kan vi dra den gamla hederliga slutsatsen att till slut så landar man ändå i att det är man själv som måste göra analysen och komma fram till vad som passar bäst för en själv.

Allokering 2021 - aktiva portföljen

Merparten av mitt sparande ligger i min basportfölj som, relativt sett, är en helt passiv portfölj med normalt sett årliga justeringar och blandade tillgångsslag mellan räntor och aktier. Som komplement har jag en mer aktiv portfölj där jag normalt sett alltid har hundra procent aktier. Det är även här som jag normalt adderar mitt månadssparande.

Aktieslaget består normalt sett alltid av fonder, jag har ingen regel som utesluter enskilda innehav, men målet är att enbart arbeta med fonder.

För 2021 har jag ett utgångsläge enligt nedan.

25 % Hållbar energi

25 % Småbolag

25 % Ny teknik

25 % Globala tillväxtbolag

Utgångsallokering i aktiva portföljen 2021.

Det är på inget sätt några konstigheter. Jag har gjort aktiva val som är lite mer riskfyllda där utgångspunkten är att generera högre avkastning än i basportföljen. Eftersom den aktiva portföljen endast utgör några få procent av det totala sparandet tror jag mig kunna acceptera större svängningar i den här portföljen. Halva portföljen består av globala tillväxtbolag och småbolag (både svenska och utländska). Det är ingen megatrend utan ett generellt antagande om att småbolag eller bolag generellt som befinner sig i en tillväxtfas kommer att leverera mer avkastning över tid än mer mogna bolag.

Hållbara energialternativ och omställningen till förnybar energi är en långsiktig megatrend på samma sätt som ny teknik. Branscher som har hög sannolikhet att övertid kunna leverera mer avkastning än börsen generellt.