En börsnedgång, eller bear market, kan vara endast under några månader eller under flera år. Hur lång en nedgång är i genomsnitt är en klen tröst för den som befinner sig mitt i nedgången. Nedgångar kan komma smygande men också väldigt hastigt. Det vi vet med statistik är att börsen har fler månader med stigande kurser än med nedåtgående kurser. Oavsett kan perioderna när kurserna sjunker få oss att göra de mest osmarta handlingarna som i slutändan leder till ett sämre resultat. Nedgångar är dessutom oftast mer dramatiska (volatila) än uppgångar vilket förstärker känslan av panik.
Det vi vet statistiskt är att det, hittills, lönat sig att öka sina aktiepositioner i samband med nedgång. Något som i verkligheten är betydligt enklare sagt än gjort. Samtidigt som vi vet att det, än en gång med statistik som underlag, alltid lönat sig att vänta ut nedgångar och inte sälja i tron om att man skall lyckas köpa tillbaka till lägre kurser har det visat sig att det är betydligt svårare att göra just detta i samband med nedgångar.
Risken att helt freaka ur när man ser att värdet i depån sjunker drastiskt, är överhängande, även om vi i mer rationella stunder vet att vårt beteende högst sannolikt kommer leda till ett sämre om inte katastrofalt resultat.
Jag har själv tillhört dem som levt i tron att det är bättre att försöka kliva in och ur i marknader. Nuförtiden vet jag bättre, både genom acceptans av aktuell forskning och statistik samt genom eget skapande av empirisk data. Jag har inte heller sett någon, inte ens på twitter, som under en längre tid kunnat påvisa att de tjänar på att kliva in och ur i marknader. Att kliva in och ut ur en marknad vid ett enstaka tillfälle, och känna sig duktig, kan vem som helst lyckas med. Att göra det under hela sin investerar- och spararkarriär är något annat.
Med oddsen emot oss tycker alltså jag det är bättre, utifrån mitt småspararperspektiv, att planera mitt sparande på ett sådant sätt att jag underlättar för mig själv i samband med börsnedgångar som innebär att jag inte freakar ut och får för mig att börja med marknadstajming. Skall man pröva det är börsnedgångar mycket dåliga tidpunkter att börja med just detta.
Tanken med det här inlägget är att resonera kring olika åtgärder man kan vidta under ordnade former innan börsnedgången är ett faktum, då är risken i alla fall betydligt mindre att du agerar i panik och helt enkelt sätter dig i en situation som gör dig till en av förlorarna i nedgången.
Risknivå. Det första man bör fundera på är vilken risknivå man skall ligga på. Alltså hur mycket av den totala portföljen som skall vara allokerat i aktier. Det är lätt, inte minst i sociala medier, att få uppfattningen att det naturliga är att ha 100 % allokerat i aktier. Jag har själv gått i den fällan och ansett att full allokering till aktier är det optimala. Visst, över riktigt lång tid kommer aktier att vinna över andra tillgångsslag, men poängen här är att det är viktigare att bevara sitt kapital än att föröka det. En allmän nedgång på 50 % samtidigt som du är allokerad med 60 % i aktier innebär att din nedgång blir 30 % istället (om du följer index ungefär, vilket är extra sannolikt vid en krasch då det mesta tenderar att korrelera). Teoretiskt låter det kanske inte som att det spelar så stor roll om värdet halveras eller minskar med en tredjedel, men psykologiskt kan det vara helt avgörande för om du kommer hålla ut under nedgången. Dessutom har du, när det är dags för ombalansering, torrt krut att allokera över till aktier där du kommer in i marknaden på betydligt lägre nivåer med högre sannolikhet till bättre avkastning i framtiden. En aktieallokering långt från 100 % ger alltså både möjligheten till handling senare samt gör att ditt totala depåvärde minskar med mindre än marknaden.
Hur man än vrider och vänder på det är aktieallokeringar högre än 60 % väldigt mycket. Enda situationen som jag själv tycker att det skulle vara lämpligt är om man är i början av sitt sparande och det totala portföljvärdet motsvarar ett eller två års totalt sparande. Med större värden än så måste horisonten vara extremt lång (t ex om du precis startat ett sparande till dina barn) om du skall vara helt exponerad mot aktier.
Skulle jag välja en enda förberedelse inför nästa nedgång så är det förmodligen att säkerställa att andelen aktier i portföljen är i paritet med min risktolerans. Med en allokering på runt 60 % krävs alltså en nedgång på nästan 80 % för att värdet skall halveras, det i sig är en rätt bra trygghet. Vid en halvering krävs 100 % uppgång, medan 80 % kräver en uppgång på flera hundra procent för att komma tillbaka till utgångsläget. Stor skillnad, inte minst psykologiskt.
Kontanter utanför portföljen. Att ha trygghet utanför depån är för mig väldigt viktigt, pengar som jag vet att måste ha närmsta året eller som jag bör ha de kommande två-tre åren skall inte vara exponerade för risk över huvud taget. Rejäla buffertar är alltså att föredra innan man skall befinna sig på börsen över huvud taget. Vetskapen om att jag klarar vardagen de kommande åren är i sig något som garanterat underlättar för att härda ut vid en nedgång.
Inkomstförsäkring. Börsnedgångar kommer inte sällan i anslutning till kriser, att då veta att man är inkomstförsäkrad om det även finns risk för att ens arbete är i farozonen är ytterligare en trygghet som minskar risken för snedsteg.
Ekonomiska förhållanden utanför portföljen. Att ha låga fasta kostnader, ingen eller låg belåning, och en handlingsplan för att snabbt minska kostnader utan att tvingas till drastiska åtgärder som t ex att lämna sitt boende är alltid ett bra sätt att parera risk. Även om vardagslivet aldrig skall ha en direkt koppling till investerade pengar kan det mentalt vara viktigt att veta att man har kontroll över sina kostnader och inte sitter fast i lösningar som inte går att förändra vid behov utan mycket drastiska åtgärder.
Tillvänjning. Den som, innan man befinner sig i en nedgång, funderat på hur det kommer att kännas när depåvärdet är halverat har sannolikt en bättre möjlighet att kunna hålla ut. Har du förlikat dig med innebörden av att dina tillgångar kommer vara värda betydligt mindre under en period redan innan det sker kommer du att känna betydligt mindre stress när du befinner dig mitt i nedgången.
Du måste helt enkelt innan nedgången ha svaret på vad innebär det för mig om mina tillgångar kommer bestå av endast hälften under en tid? Nedgångar ger mer negativa känslor än positiva känslor som vi får under uppgång, men om du redan förlikat dig med tanken att jag kommer vara precis lika lycklig om depåvärdet förblir halverat under några år slipper du ta dig igenom den ofta ganska påfrestande mentala press man befinner sig i mitt under rådande nedgång. Exakt hur man gör detta ser förmodligen olika ut från person till person, men här måste man hitta sin egen väg. Ett sätt kan vara att dokumentera sina tankar kring detta för att kunna plocka fram dem när man är i det där mentalt pressade läget och kanske tänker helt annorlunda.
Har du mentalt övertygat dig själv med att det går precis lika bra med ett halverat depåvärde och att du dessutom mentalt ställt in dig på att detta kommer att ske, har du förmodligen kommit en bra bit på väg.
Minimera nyhetsbruset. De flesta blir generellt mer intresserade av nyheter i samband med nedgångar och kriser. Man vill veta vad som händer. Särskilt varför det går ner. När något stiger är det inte så noga, det stiger ju och ärligt talat är jag inte så intresserad av varför, högre värde är bra för mig oavsett. Omvänt är det lite annorlunda, vi försöker hela tiden förstå och avgöra om läget kräver något agerande. Samtidigt som vi vet att känslobaserat agerande alltid är dåligt i den här typen av situationer. Problemet med att följa nyhetsrapporteringen inklusive sociala medier är att medier är mer intresserade av att generera klick snarare än att ge dig en nyanserad bild av läget.
Coronakrisen våren 2020 är ett bra exempel på hur medierna gjorde vad de kunde för att förmedla något som kan likställas med jordens undergång. När du som läsare befinner dig i ett emotionellt upprört tillstånd är det svårare att tänka kritiskt och mycket lätt att dras med i domedagsstämningen. Lägg därtill alla troll på sociala medier som spinner vidare på undergångsberättelserna och skryter om hur de klivit ur marknaden i precis rätt ögonblick.
Ju mer du kan avskärma dig från det mediala bruset och troll på sociala medier, desto bättre. Eftersom du redan har en plan för hur du skall agera behöver du inte följa finansmedia och finanstwitter tjugo gånger om dagen. Följ ett fåtal media som du litar på och låt det stanna vid det.
Ingen belåning. Belåning av depån är generellt något som är väldigt skönt att vara utan under nedgångar. Eftersom du inte på förhand vet när nedgångarna sker är det så klart alltid bäst att helt avstå från belåning. Belåning kan ge en fin hävstång i uppgång. Själv tycker jag inte att det är värt risken, så bråttom har jag inte och under nedgångar är det en skön känsla att vara helt fri från lån som är kopplade till depån.
Nedgång som ett köptillfälle. När börsen går ner, dina tillgångar minskar i värde och världen ser ut att vara i totalt förfall kan det vara svårt att satsa ännu mer av sitt tillgängliga kapital. Statistiskt har detta historiskt alltid lönat sig, det har bara varit en fråga om horisont. Oavsett hur mycket man vill allokera till aktier allt eftersom kurserna sjunker är det här tankesättet, att nedgång faktiskt är en möjlighet betydligt mer positivt att fokusera på snarare än att befintliga tillgångar tappar i värde. Detta är ytterligare ett skäl till att aldrig vara fullinvesterad i aktier och inte ha något torrt krut över huvud taget. Ett balanserat risktagande mellan allokeringar i aktier och andra tillgångsslag som räntor möjliggör just detta, oavsett när nedgången sker.
Hur brukar det se ut efter en nedgång. Statistik finns det gott om. Tar vi oss en titt på den ser vi att alla bear markets resulterat i uppgångar, vi kan också se hur avkastningen blivit högre på allokeringar som gjorts till lägre kurser. Ju mer du kan fokusera på detta, istället för att fundera på om det är dags att kliva ur marknaden när det går ner, desto bättre. Nyckeln är alltså att flytta fokus från att göra förhastade säljtransaktioner och istället tänka framåt.
Minimera inloggningarna. För den intresserade är det förmodligen normalt att vara inloggad på sin depå ofta, gärna flera gånger om dagen. Om man inte mår bra av att se sitt depåvärde minska, skall man sluta logga in flera gånger om dagen. Detta blir enklare om du även under normala förhållanden har en bra disciplin för detta. Eftersom du skall minimera antalet transaktioner som du gör på ett år borde det räcka med att vara inloggad en gång i månaden när du hanterar ditt månadssparande. Även om en gång per månad är extremt för den intresserade är det kanske mer realistiskt med en gång per vecka, men inte mer. Att logga in oftare, särskilt om du har fonder, är onödigt och det finns förmodligen bättre saker att lägga energi på.
Tänk på att uttagsfasen är lång. Bekanta dig med hur du skulle göra om du skulle ta ut/leva på kapitalet med start idag. Då hade du knappast tagit ut allt på en gång? Även om nedgången är kraftig hade du ändå bara tagit ut en liten del av tillgångarna, och under nedgången kanske du dessutom hade valt golvnivån i uttaget. Genom att tänka på att det ändå bara är en marginell del av tillgångarna som skall användas nu köper du dig själv tid där du vet att tillgångarna kommer att hinna återhämta sig innan du faktiskt skall använda dem.
Gör aldrig något i affekt eller under stress. Om du ändå känner att du måste agera, se då till att du har gett dig själv tid att fundera på besluten under en rimlig tid. Agera inte i panik.
Gör inte stora förändringar på en gång. Om du ändå måste göra något, gör då åtminstone en långsiktig plan så att du själv förstår vad agerandet skall leda till och varför du gör det och hur agerandet skall leda till att du inte hamnar i samma situation igen. Implementera sedan förändringarna under en övergångsperiod och gör inget drastiskt, risken är att du agerar precis under absolut sämsta tänkbara tidpunkt (brukar vanligtvis sammanfalla med när det känns som allra jobbigast att stå fast vid sin långsiktiga plan).
Gå aldrig helt ur eller in. Gå aldrig helt in eller ur marknader. Att vara 0 % allokerad i aktier när man sparar på lång sikt är precis lika illa som att vara 100 % allokerad.
Ha en aktiv portfölj. Att ha en aktiv portfölj, gärna med betydligt mindre kapital än din mer passiva, skall inte underskattas. Vi människor vill gärna känna att vi gör något, och att vara aktiva med en mindre avgränsad del av sin portfölj ger just känslan av att man gör något – samtidigt som man låter bli att göra drastiska saker med sitt stora sparande.
Diskutera med andra. Omge dig med andra som är i samma situation. I bästa fall med vänner som har samma intresse, om det inte är lämpligt/möjligt finns det kanske forum eller sociala medier som är seriösa. Oseriösa forum har motsatt effekt och skall undvikas. Det viktiga är att ha allt sådant etablerat innan du hamnar i en sådan situation när det gäller.
Sist men inte minst, erfarenhet spelar roll. I bästa fall har man tillgång till mer erfarna personer som man inte bara lyssnar på utan även vars råd man följer.
