Den som sparar i en 60/40-portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor sedan 1926 har haft en genomsnittlig årsavkastning på 9,1 % senaste 94 åren. På en miljon blir det under en 30-årsperiod cirka 13,6 miljoner. Det kan jämföras med en 100-procentig aktieportfölj där den årliga avkastningen varit 10,3 % per år. En miljon hade med en sådan avkastning gett 18,9 miljoner kronor. Alltså 39 % mer.
Det bygger dock på att man har för avsikt att inte röra pengarna under hela perioden samt att man inte har något emot att kapitalet halveras, eller värre, i snitt var femtonde år. Man måste alltså fundera på om man tycker det är bekvämt med att ha väsentligt större svängningar under enskilda år i utbyte mot högre avkastning.
![]() |
| Avkastning per allokering, mätperiod 1926-2020, Vanguard. |
Teori och praktik är inte sällan väldigt olika. Möjligheten att sitta på räntepapper och, nästan garanterat, vara bättre än index under nedgång skall inte underskattas. I ett teoretiskt perspektiv är det enkelt att säga att kapitalet inte kommer röras under 30 år eller längre, men i verkligheten vet vi att livet sällan utvecklas på det sättet.
För den som planerar att använda delar av kapitalet under en 30-40-årsperiod kan det alltså vara värt den lägre avkastningen i utbyte mot väsentligt lägre svängningar, samt känslan av att ha torrt krut att allokera till aktier under stora nedgångar.
Som alltid styrs allokeringen av vilka mål man har och var någonstans man befinner sig i livet. Just 9,1 % versus 10,3 % är också baserat på just Vanguards investeringsalternativ, som förmodligen innebär ett val av deras indexfonder. Även om deras mätperiod på drygt 90 år är väldigt lång, så kan det mycket väl vara så att den genomsnittliga avkastningen de kommande 40 åren kommer vara annorlunda.
Många argumenterar för att avkastningen sannolikt kommer vara lägre i framtiden. Jag är beredd att hålla med om det argumentet. Dessutom kan man argumentera för att särskilt räntedelen kommer vara sämre de kommande decennierna givet det ränteläge som vi har idag, vilket över lång tid självklart kan ha stor effekt på den genomsnittliga avkastningen. Oavsett så är inte maximal avkastning allt utan snarare väger riskhanteringen större.
Jag kan alltså köpa 28 procent lägre totalavkastning under en 30-årsperiod i utbyte mot lägre svängningar samt en godare nattsömn. Exakta årsavkastningar beror även på vilket index man tittar på, även om Vanguard använder globala index som mätetal för aktiedelen kan resultatet se helt annorlunda ut om man tittar på andra index, t ex index för Sverige. Hur vi än vrider och vänder på det kommer 100 % aktier alltid slå portföljer där en del är räntor, sett över flera decennier, är med i allokeringen. Hur det skall gå enskilda decennier kan dock variera, t ex gav en 60/40-portfölj med årlig omallokering, bättre avkastning än en 100-procentig aktieallokering under 00-talet. Självklart ren tur, men vi kan aldrig veta förrän i efterhand om just vi befinner oss i ett sådant decennium.

No comments:
Post a Comment