Nätmäklarna är de nya gammelbankerna

Omkring 20 år tillbaka i tiden var nätmäklarna ganska fräscha på marknaden för småspararna. Skaffade själv konton hos både Nordnet och Avanza tidigt och tyckte att de var riktigt bra! På den tiden då det begav sig kostade ett aktieköp runt 99 kr (som jag minns det). Idag går det att handla aktier hos samma nätmäklare för lika mycket eller till och med betydligt lägre belopp med rätt förutsättningar. Allt har alltså inte blivit dyrare med tiden.

Det som attraherade mig mest var användargränssnittet, på den här tiden gick det knappt att handla aktier online via dåtidens gammelbanker. En annan sak som var stort var möjligheten att skaffa kapitalförsäkring utan en inledande inlåsningseffekt på minst fem år. Utan årlig avgift dessutom!

En tredje anledning att välja nätmäklarna var deras fondutbud, det gick plötsligt att få tillgång till alla (nåja) fonder från samtliga fondförvaltare från en och samma plattform. För det fjärde var dessutom avgifterna mycket låga, relativt gammelbankerna över hela linjen.

Avanzas hemsida. När det begav sig.

Och under de senaste tjugo åren har Avanza och flera av konkurrenterna haft en fantastisk resa. Både i tillväxt och i utveckling av sin tjänst. Trots att gammelbankerna haft två decennier på sig att möta upp deras utveckling och förmodligen nära på obegränsat med utvecklingsmöjligheter är Avanzas plattform sett till användargränssnittet fortfarande extremt långt före.

Om det är något jag fortfarande gillar med Avanza så är det deras utsökta användargränssnitt. Få konkurrenter är ens i närheten om du frågar mig.

De, liksom flera andra nätmäklare som till exempel Nordnet, har varit duktiga på att utveckla sin marknadsföring i sociala medier och har en riktigt bra community. Något som inte heller gammelbankerna är ens nära idag om du frågar mig.

Det som däremot inte har utvecklats lika bra, är nätmäklarnas avgifter. Här har det istället dykt upp andra, om än mer nischade, aktörer som gjort nätmäklarna till nutidens gammelbanker.

Nordea (alltså den gamla gammelbanken) erbjuder sedan en tid aktiehandel för ett courtage på 0,06 procent med ett tak på 99 kr oavsett belopp. Ett köp eller sälj på 100 000 kr kostar alltså 60 kr, men aldrig mer än 99 kr.

Att jämföras med Avanzas 0,069 procent där motsvarande köp kostar 69 kr. I sammanhanget en liten skillnad, men då skall man komma ihåg att Nordea inte har massa olika courtageklasser som man måste låsa in sig i med en månad åt gången. Handlar det dessutom om aktier på utländska marknader ligger Nordea väsentligt under Avanza.

Köp på amerikanska marknaden kostar också 0,06 % med minimicourtage på en 1 dollar. Samma nivå gäller på i princip samtliga utländska marknader hos Nordea. Hos Avanza kostar samma köp 0,079 %, alltså 30 % högre. Det gäller endast om du köper för lite större belopp, eftersom Avanza har ett minimicourtage på 12 dollar.

Ett köp motsvarande 100 000 kr kostar alltså 12 dollar hos Avanza och 7,5 dollar hos Nordea. Alltså 60 % mer, rätt rejäl prisskillnad vilket gör Avanza till rena gammelbanken i sammanhanget.

I båda fallen tillkommer även en växlingsavgift, både på köp, sälj och utdelningar på 0,25 % (vilket drar upp kostnaden rejält i båda fallen).

Ett annat område som varit på tapeten senaste åren är sättet som nätmäklarna hanterar källskatt på utdelningar från utländska aktier. Här tar det vanligtvis upp till tre år innan man får de sista 15 % av utdelningen utbetald. I Avanzas fall verkar det dessutom vara så att lite av de femton procenten uteblir eftersom alla sparare kollektivt får vara med och finansiera de sparare som har aktier i länder där man inte lyckas kräva tillbaka källskatten.

År 2020 i digitaliseringens värld kan man tycka att detta borde gå att ordna lite bättre än att kollektivt bestraffa alla sparare för äventyr som vissa sparare gör i länder där det är problematiskt med källskatt.

Detta kan vi ställa i relation till gammelbankerna där vissa av dem idag istället återbetalar full källskatt samma år som utdelningen sker. 

Hittills har vi tittat på kostnaderna för direktägande av aktier. Tar vi oss en titt på fondsidan har vi uppstickare som Savr som helt slopar sin mellanskillnad på fondavgiften. Istället för att lägga på en marginal på fondavgiften som fondförvaltaren tar ut jobbar man istället med en låg avgift som man tar ut på hela kapitalet. En så kallad plattformsavgift på 0,09 %.

Startsidan hos Savr som bara tar ut plattformsavgift.

Sett över en tioårsperiod eller ett helt arbetsliv på mer än 40 år är det alltså betydande summor som det kan handla om. Om fondavgiften är 0,2-1 procentenheter lägre på alla innehav i utbyte mot en blygsam plattformsavgift blir det betydande belopp.

Nästa område där nätmäklarna är gammelbanken är bland fondrobotarna. En fondrobot automatiserar ditt sparande och allt du behöver göra är att sätta in pengar och sedan välja fördelning mellan räntor och aktier. Sedan ordnar fondroboten allt åt dig. Debiteringen sker sedan genom en förvaltningsavgift på hela kapitalet samt vanliga fondavgifter. Dock mycket konkurrenskraftiga nivåer, även om det i fondrobotens fall inte är avgiften som är det viktigaste utan just det att allt är väldigt automatiserat och helt enkelt busenkelt för den som är ointresserad av sparande i övrigt. Vilket vi nog kan anta att de flesta tyvärr är. Ett exempel på en sådan uppstickare är Lysa som seglat upp som ett populärt alternativ senaste tiden.

Vi avslutar med en duell bland aktörerna.

Årliga avgifter för depån

Oavgjort. Nätmäklarna var först ut med att ta bort årliga avgifter för till exempel kapitalförsäkringar, idag har inte gammelbankerna någon avgift här heller (i alla fall inte de flesta). Uppstickarna har självklart inga sådana här avgifter i de fall som depå erbjuds.

Aktiehandel

Gammelbanken. För handel i Sverige är det ganska oavgjort, men handel på utländska marknader är solkart billigare hos gammelbanken (om man kör Nordea).

Källskatter

Gammelbanken. Nordea erbjuder återbetalning av källskatter i anslutning till att utdelningar betalas ut, eller i alla fall samma år i de flesta fall. Nätmäklarna behöver tre år för att ordna samma sak, i Avanzas fall har man senaste åren inte fått riktigt 100 % av återbetalningen. Om jag minns rätt så hoppas de kunna lösa detta så småningom.

Fondavgifter

Uppstickarna. Med plattformsavgifter som motsvarar faktiska kostnader och en marginal kopplad till faktiska kostnader är uppstickarna solklart bäst.

Automatisering

Uppstickarna. Ingen djupare förklaring behövs. Räcker det med att sätta in pengar och sedan ange fördelning mellan räntor och aktier är det väldigt automatiskt. Dessutom till lägre avgift.

Användargränssnitt

Nätmäklarna. Särskilt Avanza har ett outstanding användargränssnitt och där är varken gammelbanken eller uppstickarna ens i närheten ännu.

Community

Nätmäklarna. Både Avanza och Nordnet har blivit riktigt duktiga på att arbeta med sociala medier och skapa en bra kommunikation med kunderna. Där är varken gammelbanker eller uppstickare ännu.

Det blir två förstaplatser till varje alternativ. Men om vi bara pratar om att minimera kostnader så är det alltså inte nätmäklarna som är vassast längre. Nätmäklarna är alltså själva de som är gammelbanken numera. Uppföljning får ske om tio år.

Till allas försvar skall sägas att det finns betydligt fler gammelbanker än Nordea, fler nätmäklare än Avanza och Nordnet och fler alternativ än Savr och Lysa. Men det är plattformarna som jag utgått från i det här inlägget.