Att köpa kostnader

Ibland funderar jag på hur man i genomsnitt resonerar när man konsumerar dyra kapitalvaror som inte bara direkt minskar i värde, utan även genererar permanenta kostnader – även om du inte använder dem. Det kanske allra tydligaste exemplet på detta är bilen.

En bil som inte används kostar ändå pengar i form av skatt, parkering och försäkring. Börjar du använda den tillkommer kostnader för till exempel bränsle, vägavgifter, underhåll, däckbyte med mera. Få resonerar kring detta utan tittar bara på om det är en acceptabel månadskostnad i utgångsläget. Utan att ens reflektera över om kostnaderna som tillkommer motsvarar det värde som faktiskt tillförs.

Andra exempel kan vara fritidsbåten som förutom att kräva kostnader i form av kajplats, förvaring på vintern, bränsle, service, reparationer, hamnavgifter och kompletterande utrustning också drar tid från ditt övriga liv. Inte bara tiden som du tillbringar i båten för nöjes skull utan också tiden det tar att underhålla båten, forsla den mellan sommar- och vinterförvaringen, kanske ingår vissa aktiviteter om du är med i en båtklubb med mera? För de som är sällananvändare av sin fritidsbåt uppgår kanske tiden man spenderar på att hantera sin båt till fler timmar på ett år än man faktiskt tillbringar i den för nöjes skull.

Synsättet att reflektera över hur kostnader och tidsåtgång som tillkommer permanent när man köper något som är tänkt att öka värdet i tillvaron verkar det vara få som reflekterar över.

Tid är kanske en av de viktigaste tillgångar vi har i vårt liv, och det är förvånansvärt många som verkar spendera sin tid på att skaffa sig åtaganden som drar ännu mer tid och pengar än de man lägger på att skaffa dem. Jag menar inte att detta är fel om man verkligen kan påvisa att det finns ett mervärde i detta. Något säger min att alla inte gjort den här kalkylen från scratch.

Det lär finnas forskning som visar att upplevelser skapar mer värde än prylar, jag har tyvärr ingen källa på det, men jag kan anekdotiskt bekräfta detta. Det går att argumentera för att upplevelser är ännu värre, du köper aktiviteter var ekonomiska värde är noll efter att aktiviteten är utförd. Kvar finns endast minnena från den. Goda minnen skall inte underskattas. Dessutom är du helt fri att gå vidare till nya spännande upplevelser utan några förpliktiganden eller fasta kostnader som du ådragit dig. En frihetskänsla helt enkelt att nästa steg kan vara precis vad du vill. Dessutom utan begränsningar i form av kostnader som är kopplade till prylar som du skaffat dig för längesedan men som nu kanske inte uppbringar samma värde som vid inköpstillfället?

Varje gång man konsumerar något som innebär ett åtagande i form av permanenta kostnader och/eller tidsåtgång är en ekonomisk begränsning, både ekonomiskt och på ditt konto över tillgänglig tid.