December 20, 2020

Omstart av portföljen

I samband med att det blir nytt räkenskapsår har jag för vana att se över allokeringen. Utöver en ombalansering av portföljen till önskat utgångsläge både mellan och inom tillgångsklasser ser jag även över vilka placeringar som jag faktiskt äger. Jag bevakar självklart både allokering och enskilda innehav löpande under året, men utgångspunkten är att försöka hålla alla förändringar till ett särskilt tillfälle under året. Då blir det även naturligt att stämma av hur utvecklingen varit under året och om valet av innehaven varit gynnsamt i jämförelse med att bara äga breda indexfonder.

Det är alltså flera aktiviteter som sker i samband med årsgenomgången.

  • Allokering
  • Ombalansering mellan tillgångsslag
  • Ombalansering inom tillgångsslag
  • Översikt och eventuell förändring av aktuella innehav
  • Jämförelse av utvecklingen versus jämförelseindex
  • Eventuella uttag
  • Omstart av alla innehav (säljer och köper om)

Allokering
Min utgångsallokering är alltid 60/40 i min basportfölj, skall jag avvika från den måste det finnas goda skäl till det. Till exempel att jag behöver pengarna i närtid och vill ta lägre risk eller att förutsättningarna på marknaden bedöms vara annorlunda. Timing av marknaden är normalt sett inget jag sysslar med så det måste verkligen vara överväldigande skäl till att ändra utgångsallokeringen.

Ombalansering mellan tillgångsslag
När beslutet om allokering är taget genomför jag vanligen en ombalansering mellan tillgångsslagen i samband med att vi går in i ett nytt år. Fler, oplanerade omallokeringar, kan eventuellt ske under året men det är inget jag varken planerar eller strävar efter. Det finns heller inget i forskningen som tyder på att det skulle vara mer optimalt att ombalansera oftare. Förmodligen bara onödigt och tidskrävande, om det inte handlar om extrema tillfällen.

Ombalansering inom tillgångsslag
Om vissa innehav utvecklats bättre än andra kan det hända att jag även ombalanserar mellan innehaven i samma tillgångsslag. Exakt hur fördelningen inom aktieslaget skall se ut beror på en egen bedömning av marknadsläget och hur enskilda innehav presterat.

Översikt och eventuell förändring av aktuella innehav
Om jag inte enbart äger breda indexfonder är det självklart att göra en utvärdering av aktuella innehav, över hela linjen. Avkastning, framtidsutsikter, avgifter, risk etcetera. Innehav som har ändrade förutsättningar jämfört med när de klev in i portföljen kan alltså bytas ut om de inte längre bedöms vara optimala.

Detta går så klart hand i hand med utvärderingen av hur innehaven utvecklats gentemot mitt jämförelseindex.

Jämförelse av utvecklings versus jämförelseindex
Om man allokerar i andra innehav än breda indexfonder och vanliga räntefonder bör man självklart utvärdera utvecklingen i dessa för att bedöma om det är värt besväret att faktiskt aktivt välja innehav som är aktivt förvaltade och/eller mer snävt inriktade än breda indexfonder.

Innehav som inte utvecklats som tänkt och inte längre bedöms vara de bästa alternativen byts ut mot andra alternativ.

Skulle det även visa sig att det verkar vara en trend att jag systematiskt underpresterar mitt jämförelseindex går det alltid att överväga alternativet att faktiskt bara allokera enligt mitt jämförelseindex, alltså två breda indexfonder med hälften i Sverige och hälften globalt.

Eventuella uttag
Om delar av medlen skall användas försöker jag begränsa uttagen till ett särskilt tillfälle varje år. Eventuella uttag från min långsiktiga portfölj skall vara just långsiktigt planerade.

Omstart av alla innehav
När all planering är gjord säljer jag samtliga innehav och köper sedan nästa års innehav på nytt, även de innehav som skall vara samma som tidigare. Då blir det verkligen en omstart och man kan under hela året se hur varje innehav utvecklats under året.

En fördel med detta är att man inte riskerar att fastna i mentala fällor där man hänger upp sig på tidigare positiv avkastning. Det spelar egentligen ingen roll hur mycket ett innehav utvecklats tidigare år, går det dåligt under året är det varken sämre eller bättre oavsett hur det gått innan. Jag underskattar inte den mentala faktorn i att man annars riskerar att sitta kvar i innehav med kanske flera hundra procents positiv avkastning, även om de inte längre är fortsatt gynsamma. Omvänt gäller innehav som utvecklats dåligt, att sitta och vänta på att de skall få positiv avkastning när det finns bättre alternativ är heller inte någon bra plan.

No comments:

Post a Comment