Belåningsgrader

Någonting som sällan uppmärksammas är hur vi beräknar belåningsgrad olika när det kommer till bolån versus belåning i en aktieportfölj.

När vi skall köpa hus beräknar vi belåningsgraden utifrån aktuellt marknadsvärde på boendet. Du som köper en villa för tio miljoner kronor och själv slantar upp två av dessa miljoner och sedan tar ett lån på åtta miljoner får då en belåningsgrad på lånet genom marknadsvärdet. Alltså 80 %. Detta anses vara helt normalt i dagsläget.

Den som däremot sätter in en miljon kronor i eget kapital i en portfölj för att investera i aktier får en helt annan utgångspunkt när det gäller belåningsgrad. Här börjar man ofta i andra änden och tittar på lån i förhållande till insatt kapital. Adderar man ett lån på kanske 20-30 procent av eget kapital anses detta vara ganska mycket.

Räknar man på samma sätt på huslånet skulle belåningsgraden i förhållande till insatt kapital vara fyra gånger, eller 400 %, något som skulle vara helt otänkbart i aktiesammanhang under normala former.

Tyvärr är massiv belåning det som gäller för den som inte har ett stort eget kapital om man vill köpa boende utan lån eller med liten belåning, men det här hade man på samhållsnivå göra mycket smartare. Om ingen, från början, hade fått låna mer än t ex 100 % av eget insatt kapital skulle det hållit tillbaka bostadspriserna rejält och vi skulle sannolikt ha en helt annan situation på bostadsmarknaden.