Aktieägaravtal

Det är ibland förbryllande under vilka lösa premisser personer startar gemensamma aktiebolag med varandra utan att reflektera över väldigt centrala frågor som vad händer ifall någon vill sälja sina aktier eller när någon av delägarna slutar i bolaget. De som ytterst beslutar om ett bolags framtid är alltid ägarna, om fel ägare är kvar eller kommer in i bilden kan det få rätt katastrofala följder för övriga ägare. Trots detta finns det lite eller inget i aktiebolagslagen som reglerar hur och till vem man får sälja sina aktier till.

I stora noterade bolag där varje delägare har en mycket liten del, kanske bara några promille är detta ofta en ickefråga, men i mindre onoterade bolag där varje ägare kanske har 5-30 procent av hela bolaget kan det lätt bli ett problem, både ekonomiskt och kring besluten. Två vanliga fall där det kan uppstå problem är när bolaget fått ett erbjudande om att köpas upp eller när någon vill lämna bolaget.

I det första fallet handlar det ofta om att bolaget fått ett bud från ett större företag för att köpas upp. I sådana sammanhang kräver ofta köparen att 100 procent av aktierna måste säljas, i ett sådant fall kan inte affären gå igenom om det finns en eller några få ägare som sitter på betydande poster som, oavsett skäl, vägrar sälja. Det finns i sådana sammanhang inget i lagen som reglerar om eller när en enskild ägare måste sälja. Via ett aktieägaravtal som alla delägare skrivit under går det att reglera den här typen av frågor. T ex att alla ägare måste sälja om en majoritet av ägarna vill sälja och/eller om vissa förutsättningar är uppfyllda såsom att en oberoende värdering gjorts eller motsvarande. Den här typen av avtal gör det enklare att hantera den här typen av situationer och ingen behöver fundera på vad som gäller.

Ett annat, kanske ännu vanligare fall, är när någon av delägarna slutar i bolaget. Det kan ske av flera olika skäl, allt ifrån att delägaren vill gå vidare och göra något annat, pension, medicinska eller privata skäl. Det kan också handla om att delägaren inte längre delar övriga ägares ambitioner med företaget och med anledning av det inte vill vara med längre. Oavsett skälet kan det i små bolag vara vanskligt att ha kvar delägare som inte längre arbetar i bolaget, särskilt om det från start var tänkt att alla delägare skulle vara aktiva i bolaget. Det blir alltså problematiskt oavsett om ägaren vill behålla sina aktier eller om de säljs till någon tredjepart som befintliga ägare inte vill ha som ägare i bolaget. Det är särskilt problematiskt om det är en stor aktiepost med vilken kan man påverka bolagets riktning. En annan aspekt är att små bolag med få delägare kanske inte heller är intresserade av att dela utdelningen men tidigare aktiva ägare eller helt externa ägare som inte är aktiva i bolaget.

Med ett enkelt aktieägaravtal är det enkelt att reglera den här situationen så att delägare som slutar sin anställning i bolaget dels måste sälja sina aktier, om kvarvarande ägare vill det, och dels att kvarvarande ägare har rätt att till marknadspris köpa ut delägaren som slutar vara aktiv i bolaget. En rätt enkel åtgärd för att försäkra sig om att ägandet inte kommer på vift samt att aktieutdelningarna stannar hos de som är aktiva i bolaget. Liksom att det är tydligt hur man skall agera ifall man får ett bud på bolaget.