Elbilarnas marknadsandel i Sverige 2023

Tillväxten för elbilar blev inte lika extrem under 2023 som varit under 2020-2022, men det är fortfarande bra tillväxt och att tillväxten lugnar ner sig lite är i sig inget konstigt. Perfekta linjära eller exponentiella kurvor faller sällan ut i verkligheten.

Hur gick det då? Avrundat var sex av tio bilar som såldes 2023 laddningsbara, alltså ganska exakt 60 % av marknaden var laddningsbar 2023 vilket kan jämföras med 56 % under 2022.

Nästan 60 % av marknadsandelen är laddningsbar år 2023.

Andelen laddningsbart ökade alltså sin marknadsandel med sju procent från 56 till 60 procent. Andelen laddhybrider minskade sin marknadsandel från 23 till 21 procent. Eftersom laddningsbart ökade totalt sju procent innebär det att de rena elbilarna kompenserade för minskningen av laddhybrider på marknaden.

Elbilar (BEV) ökade sin marknadsandel från från 33 till 39 procent av marknaden, vilket alltså är en ganska extrem ökning med 18 procent. Så även om tillväxten totalt var lite sämre i år jämfört med de tre senaste så fortsätter rena elbilar att kraftigt ta marknadsandelar även om det i år skedde lite extra på bekostnad av laddhybrider.

I sig är det positivt eftersom laddhybrider bara är ett mellansteg som på sikt även kommer fasas ut från marknaden, något som alltså redan börjat vilket är positivt för elbilarna (BEV).

Vi skall även ha i åtanke att om vi tittar på detta lite i perspektiv så var andelen laddningsbart för tio år sedan runt en halv procent och andelen elbilar (BEV) av denna halva procent var knappt mätbar med sina 0,15 procent i marknadsandel.

Beroende lite på hur mycket politiken kommer att hjälpa till så är det inte på något sätt omöjligt att 90 procent eller mer av marknadsandelen är laddningsbart redan 2030-2035. Alltså lite senare än vad prognosen sa förra året med tanke på ändringen av tillväxten, men i det långa loppet så är fem år hit eller dit rätt marginellt. 

Tänk på att så sent som mitten på 1920-talet så fanns det ungefär lika många hästar som personbilar som stod för transporterna. Först runt 1960, alltså sex decennier senare efter att bilen börjat göra entré var hästarna helt utfasade som primärt transportmedel.

Allokering 2024 - båda portföljerna

Eftersom både basportföljen och min aktiva portfölj har identiska innehav på aktiesidan dokumenterar jag bådas portföljernas allokering och innehav i samma inlägg för 2024. Smidigare och tidseffektivare helt enkelt.

Allokering

Basportföljen har ombalanserats under december enligt plan så att vi har en utgångsfördelning mellan aktier och räntor på 60/40.

Basportföljen

60 % Aktier

40 % Räntor

I den aktiva portföljen som även fylls på med ett månadssparande vanligtvis är det bara aktier som gäller.

Aktiva portföljen

100 % Aktier

Aktieallokeringen består till 100 % av aktiefonder och den fördelningen är identisk för närvarande i båda portföljerna. Den aktiva portföljen var nästan helt ombalanserad i samband med den årliga uppdateringen då månadsinsättningarna har använts löpande för att balansera, jag har alltså ökat i de fonder som utvecklats sämst under året så vikterna mellan fonderna har legat enligt de ingångsvärden som gjorts i början av året.

Aktier

Basportföljen har alltså 60 % av sitt totala värde i aktier i årets utgångsläge, vilket är samma sedan starten 2021. Aktiva portföljen har 100 % av sitt värde i aktier vilken den också haft sedan starten 2021. Aktiva portföljen har månadsinsättningar från mitt månadssparande och här finns egentligen inga regler utan jag får göra vilka placeringar jag vill.

Eftersom aktivitet innebär en risk för sämre utveckling kör jag för närvarande exakt samma innehåll i aktiva portföljen som jag gör i basportföljen, fast endast med aktier.

Svenska investmentbolag

30 % Spiltan Investmentbolag

Svenska kvalitetsbolag

10 % Spiltan Stabil

Nordiska småbolag

5 % AMF Småbolag

5 % SEB Småbolag C/R

5 % Spiltan Småbolag

5 % Evli Småbolag

5 % Enter Småbolag

5 % Cliens Småbolag

Globala aktier

15 % Robur Globalfond

Global teknologi

15 % Robur Technology

Räntor

Räntor utgör 0 % av aktiva portföljen och 40 % av basportföljen. 

20 % Spiltan Räntefond

20 % IKC Avkastningsfond

20 % Case Högräntefond (Fair Play)

20 % Case Safe Play

20 % Captor Aster Global High Yield (valutasäkrad)

I princip så har jag inte ändrat några innehav under året utan kör samma upplägg sedan sommaren 2021, förutom på räntesidan där jag bland annat bytt ut Spiltan Högräntefond som har haft en bedrövlig utveckling. Med tanke på att det ser väldigt bra ut för räntefonder framgent med tanke på de numera normaliserade räntorna har även Atlant Opportunity fått lämna till förmån för en global högräntefond.

Nästa år vet vi hur det gick.

Portföljbokslut 2023 - aktiva portföljen

2023 blev ett bra börsår även för den aktiva portföljen. Vi stängde på fantastiska 36,63 % vilket är 4,1 % bättre än mitt index. Beräkningen utgår från totalt värde i januari, därefter beräknas en genomsnittlig bassumma genom att ta genomsnittligt insatt kapital under året plus totalt värde vid årets början.

Detta eftersom detta är en portfölj där det månadsvis sätts in summor som är betydande i förhållande till befintligt värde, det är alltså en ganska liten portfölj. Därav sättet att beräkna avkastningen. Detta sätt att räkna påverkar totalavkastningen i procent på ett sådant sätt att det ser bättre ut än det är. Totalavkastningen skulle kunna beräknas i slutet av året genom att ta totalt belopp minus totala insättningar och sedan dela detta med totala insättningar, men det ger inte ett rättvist värde heller eftersom bra avkastning tidigare år på lägre belopp förminskas i betydelse.

Jag väljer därför att bara titta på enskilda år, totalvärde och CAGR får man ta för vad det är. Det väsentliga är att beräkningen av utvecklingen för index är densamma så att jag kan jämföra om mina aktiva val har varit bättre eller sämre än index.

Kul för i år är att mina val gått bättre än mitt jämförelseindex vilket fortsatt bekräftar att en större allokering till svenska aktier med fokus på investmentbolag, kvalitetstillväxt samt småbolag är en vinnande strategi på sikt. Men om det blir så i fortsättningen återstår att se.

Med mitt sätt att räkna har jag inte gått bättre än index totalt sett, men avståndet är på inget sätt omöjligt att ta igen på några års sikt.

Aktiva portföljen

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,08 %	32,89 %	-8,81 %
2022	-3,22 %	3,64 %	-6,86 %
2023	36,63 %	32,53 %	4,1 %
Totalt	64,06 %	82,53 %	-18,47 %
CAGR	17,94 %	22,21 %	-4,27 %

Min aktiva portfölj har exakt samma allokeringar som min basportfölj när det gäller aktiesidan, men med skillnaden att det är 100 % aktier tillsammans med månadssparande som gäller här.

Jag har i nuläget inga planera på att ändra allokeringen och balansering är inte heller aktuellt eftersom årets insättningar har kunnat användas till att balansera portföljen. De vikter som jag vill ha finns redan i portföljen med mindre än någon procentenhets skillnad.

Genom att även här vara lat, passiv, oengagerad och inte inloggad så ofta tror jag alltså fortsatt att det är en vinnande strategi baserat på de val jag redan gjort.

Återhämtningen under sista kvartalet har verkligen varit urstark generellt och i synnerhet för svenska aktier. Om det nu blir lite räntesänkningar under nästa år eller i alla fall inte högre räntor finns det goda möjligheter för att uppgången kan fortsätta. Men det återstår som alltid att se.

Det blir bara lite korta kommentarer här kring fondernas utveckling, djupare analyser tänkte jag ta vid ett annat tillfälle.

Robur Tech, Robur Global och Spiltan Investmentbolag har gått bättre än LF Global och Spiltan Stabil landade strax under LF Global. Sammanfattat väldigt bra alltså, då skall vi även komma ihåg att LF Global till skillnad från mina svenska fonder har varit rejält valutadopat under året även om det lugnade sig lite under årets sista veckor.

Samtliga mina småbolagsfonder för Sverige har gått sämre än globalt index, men en fantastisk återhämtning på slutet. Sämst gick faktiskt trotjänaren AMF Småbolag, men jag har fortsatt tilltro till denna fond så den får vara kvar. I övrigt så har utvecklingen för fem av sex småbolagsfonder här ovan varit likvärdig. Värt att notera är att Spiltan Småbolag hade en fantastisk ledning under första halvåret.

Tittar vi på hur fonderna stod sig jämfört med svenskt index (LF Sverige Index) så excellerade Spiltan Investmentbolag medan övriga gick ungefär som index om än lite sämre. Förutom AMF och Evli som faktiskt med tydlig marginal fick sämre än index även i Sverige.

Tack var att köpen skett under året med nyinsatt småsparande inklusive när kurserna var som lägst tillsammans med fenomenal utveckling på Roburs fonder och investmentbolagen blev det alltså bättre än index i år även i den aktiva portföljen, vilket jag är supernöjd med.

Nu siktar vi på 2024 istället!

Portföljbokslut 2023 - basportföljen

2023 blev ett bra börsår, min egna basportfölj är upp 13,93 % vilket är bättre än index som ligger på 11,32 %. Min portfölj slog även index enbart på aktiedelen ganska rejält med en uppgång på 19,94 % mot index som steg 14,91 %. På räntesidan gick det inte riktigt lika bra utan jag fick nöja med med 5,61 % mot index som slutade på 5,95 %. Jämförelsevärdena är justerade för schablonskatt år 2023 som var 0,882 %.

LF Global och LF Sverige, mitt jämförelseindex med 50/50.

På totalen ligger fortfarande index lite bättre, men det positiva är att avståndet mellan min portfölj och index har minskat, rejält, både enskilt på aktier och räntor samt totalt vilket är gläjdande. Detta samtidigt som jag under det här året varit extra passiv, lat, oengagerad och oinloggad. Soft work pays off.

Enda transaktionen som skedde under året var en försäljning av hela innehavet i Spiltan Högräntefond. Detta efter att i princip samtliga räntefonder på marknaden satt gasen i botten efter de kraftiga nedgångarna under 2022 när räntorna steg kraftigt på kort tid för första gången på fjorton år. När justeringen av värdet på obligationerna blev det som sagt full fart i räntefonderna - utom i Spiltans Högräntefond. Jag skulle vilja likna det vid något slags haveri. Detta är riktigt märkligt med tanke på att Spiltan annars är helt outstanding när det gäller bra och stabila fonder till låga avgifter.

Fördelningen mellan aktier och räntor stängde på 64 % aktier och 36 % räntor, drivet av att aktier utvecklats starkare än räntor under året. Det blir därför en ombalansering i år igen så att vikterna mellan aktier och räntor är 60/40 igen inför 2024.

Räntorna har stabiliserats och förväntas ligga där de ligger och så småningom börja sänkas. Detta är så klart musik för mig som har runt 30 % av aktieandelen i småbolag som historiskt alltid har utvecklats bra när räntebanan varit sluttande.

Det är också glädjande att kronan har börjat stärkas rejält. I skrivande stund kostar en dollar runt en tio, för några veckor sedan var dollarn uppe och nosade på nästan 11,20 kronor. Globalfonderna har gått generellt rejält mycket bättre än mina svenska innehav i år, vilket självklart varit drivet mycket av att kronan försvagats, alltså ändå fram till nu på slutet. Global teknik har haft ett riktigt bra år och är upp med nästan femtio procent vilket är fantastiskt bra medan globalfonden gått ungefär som min jämförelsefond. Totalt sett har båda fonderna slagit mitt egna aktieindex. För en gångs skull blir det bra tajming att även balansera om dessa fonder så att de återigen tillsammans utgör 30 % av aktieandelen, överskottet läggs istället i den svenska aktieandelen.

Robur Global och Technology vs LF Global

Svenska investmentbolag levererade via Spiltan Investmentbolag går också bättre än den svenska indexfonden vilket är glädjande då 30 % av min aktieallokering ligger här. Spiltan Stabil kom in fyra procent under indexfonden i år, men den följer ändå med skapligt och på lite längre sikt så leder Stabil över index, rejält.

Svenska investmentbolag går bättre än index.

Slutligen har vi de svenska småbolagen, som också är 30 % av min aktieallokering.

Svenska småbolag, har haft det lite tufft i år.

Småbolagen har legat strax under det svenska indexet i år, trots ett surt år under 2022. Men återhämtningen under hösten har varit fenomenal och har utifrån perspektivet ökad förväntad avkastning när man legat efter index ett tag i kombination med peakad ränta och kanske rentav sänkt ränta kan vi ha ett perfekt utgångaläge för ett trevligt år för småbolag.

Mina ränteinnehav 2023.

Räntefonderna det här året har inte heller gått särskilt tokigt. Spiltan Räntefond har gett 6,83 % vilket är otroligt bra, tack och lov har jag en rejält andel av mina räntor i just den här fonden. Men av de andra fem fonderna har tre gått bättre, särskilt fonderna från Case. Atlant Opportunity som bara delvis är en räntefond har gått sådär men får ändå godkänt. Som jag nämnde tidigare här ovan är det endast haveriet i Spiltan Högräntefond som dragit ner totalresultatet för räntor, den fick även helt lämna portföljen i somras med tanke på det usla resultatet. Den kommer inte att göra comeback i min portfölj inför 2024 heller.

Summerat får man ändå vara nöjd, jag har med undantag för justeringen av räntefonden i somras gjort absolut ingenting utan bara låtit innehaven tuffa på, och det har med facit i hand varit bra för utvecklingen i min portfölj.

Skönt att kunna fokusera på annat.

Så här har det i alla fall gått i år och de senaste tre åren, tabeller enligt nedan.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022	-18,80 %	-11,40 %	-7,40 %
2023	19,94 %	14,91 %	5,03 %
Totalt	20,77 %	31,86 %	-11,09 %
CAGR	6,49 %	9,66 %	-3,17 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022	-5,58 %	-1,80 %	-3,78 %
2023	5,61 %	5,95 %	-0,34 %
Totalt	2,91 %	6,06 %	-3,15 %
CAGR	0.96 %	1,98 %	-1,02 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022	-13,52 %	-7,56 %	-5,96 %
2023	13,93 %	11,32 %	2,61 %
Totalt	14,03 %	21,72 %	-7,69 %
CAGR	4,48 %	6,77 %	-2,29 %

Marknaden kommer att välja vinnarna åt dig

Ben Carlson skriver skarpt om hur indexfonderna, väljer vinnarna åt dig. Merparten av all avkastning som genereras av de största bolagen genereras innan de blir riktigt stora. Som indexinvesterare är du garanterad att kunna ta del av den här avkastningen eftersom du äger alla aktier i ett index.

Senaste tio åren har vi sett hur många techbolag passerat gamla klassiska storbolag. Hade man köpt dessa innan 10-talet hade man haft en fantastisk resa, problemet var bara som vanligt att det var få som såg t ex cloud-trenden komma innan det var för sent.

Eller såg du framför dig på 90-talet hur Amazon tjugo år senare skulle bli ett av världens största bolag genom sitt AWS? Eller hur Microsoft efter att ha stagnerat runt 2000 skulle få en nystart i och med cloud på 10-talet?

Genom att äga indexfonder eller indexliknande fonder får du automatiskt ta del av de här uppgångarna samtidigt som all statistik indikerar att när bolag väl har nått toppskiktet av de största bolagen, är merparten av avkastningen redan genererad.

Förväntad avkastning och mean reversion

Sommaren är snart över och jag noterar som alltid Avanzas inlägg om vilka aktier och fonder som har köpts och sålts mest under månaden. Under juli kan vi se att globalfonderna toppar köpen allt mer och småbolagsfonderna ligger högt på säljlistan. Det är lite deja vu över det här beteendet. Som många säkert redan noterat går globalfonderna betydligt bättre än de svenska fonderna, mycket bättre faktiskt Just nu. Med stöd i statistik och forskningen vet vi att det inte är bra för den långsiktiga avkastningen att satsa på det som gått bäst på kort sikt.

Två saker:

1)

Desto mer något har gått ner, ju högre kommer den framtida förväntade avkastningen vara/bli.

2)

Mean reversion. Över tiden tenderar de aktier som gått sämre än de som gått bättre, att komma ikapp.

Sjävklart gäller ovanstående inte enskilda aktier utan på gruppnivå.

Vill man, med statistik och forskning, maximera möjligheterna att få bäst avkastning på lång sikt bör man alltså ta sig en funderar innan man ökar inköpen i globalfonder på bekostnad av till exempel småbolagsfonder (och svenska aktier generellt) som just nu går lite sämre än globalfonderna.

Halvtid 2023 - aktiva portföljen

Så var första halvåret 2023 avklarat och det har blivit dags för en avstämning  av min aktiva portfölj, som sedan start än så länge följer närmast exakt samma upplägg som min basportfölj för tillfället, men med undantaget att den är allokerad 100 % till aktier och nyinsättningar sker regelbundet. Det har varit ett bra år och jag kan konstatera att jag har slagit mitt index även i den här portföljen under första halvåret 2023 - även om jag fortfarande sedan start ligger efter index.

Eftersom det sker nyinsättningar regelbundet till den här portföljen använder jag årets startvärde (samtliga insättningar sedan start plus minus utvecklingen sedan start fram till årets början, sedan summerar jag detta värde med samma värde kommande månader plus insättningarna. Därefter användare jag detta värde som genomsnittsvärde för att beräkna avkastningen under perioden. För att jämföra mot index gör jag en simulering av samma upplägg med en portfölj som är 50/50 investerad i en svensk och en global indexfond och justerar denna för årets avkastningsskatt.

Börsåret har alltså inletts väldigt bra, i alla fall på den globala sidan är indexfonden är upp 22,58 %. På svenska sidan är det faktiskt inte alls riktigt lika bra, även om den också är upp med 11,23 %. Inte illa på ett halvår men betydligt sämre än globalt. Utifrån min indexberäkning inklusive justering för avkastningsskatt landar mitt jämförelseindex på 23,70 %. I det här indexet har vi även tagit hänsyn till insättningar som påverkats av avkastningen med start från olika månader under halvåret, som även styrs av att jag löpande allokerar insättningarna till de fonder som haft lägst avkastning vanligtvis, för att hjälpa till att hålla balansen mellan allokeringarna.

Så, utvecklingen för min portfölj landar då på 24,75 % vilket är 1,05 procentenheter bättre än index under perioden. En marginell skillnad men ändå ett steg i rätt riktning.

Totalt sett är min portfölj upp cirka 50 % sedan starten 1 januari 2021 vilket kan jämföras med mitt index som är upp 70 % sedan start. Jag får dock glädja mig år att förväntad avkastning i Sverige och särskilt på småbolagen som haft en lite jobbig start på året har en väldigt bra förväntad avkastning utifrån perspektivet att de nu ligger efter övriga världen. Detta bygger jag på statistik och mean reversion.

Lite allmänt kring mina fonder så ser det ut så här första halvåret (exklusive avkastningsskatt):

45,21 % Robur Technology

23,70 % Robur Globalfond

19,10 % Spiltan Småbolag

16,76 % Index

13,84 % Spiltan Investmentbolag

11,80 % Cliens Småbolag

10,92 % Spiltan Stabil

10,65 % Evli Småbolag

9,51 % SEB Småbolag C/R

7,71 % Enter Småbolag

2,46 % AMF Småbolag

Jämför vi de globala fonderna med globalt index ligger globalfonder marginellt bättre medan teknik slå index mer än dubbelt.

Samma sak när vi jämför svenska fonder med en svensk indexfond så är det visserligen lite mer blandat, men tre av åtta går bättre, två av åtta ungefär likadant och två lite sämre.

Utifrån utvecklingen just nu blir det inga rebalanseringar under halvåret utan jag gör precis som förra året och inväntar helårsresultatet innan det blir aktuellt med någon rebalansering. I den aktiva portföljen sker det dessutom regelbundna insättningar som automatiskt bidrar till att hålla balansen mellan de olika fonderna.

Har i nuläget inte heller några planer på att göra några utsvävningar i andra fonder eller aktier, vilket jag enligt mina regler får göra i den aktiva portföljen. Just nu lägger jag den tiden på annat.

Halvtid 2023 - basportföljen

Halva investeringsåret 2023 har per 15 juni passerats. Så här dags för exakt ett år sedan var basportföljen ner med lite drygt en femtedel, sedan återhämtade den sig lite under hösten efter vändningen i september. Sedan starten på investeringsåret, som jag för basportföljen räknar från 15 december året innan, stänger vi halvåret på totalt 11,43 % för hela basportföljen.

Aktiedelen är totalt upp med 17,26 % medan räntedelen är upp 3,20 %.

Andelen aktier ligger på 63,5 % av portföljens totala värde efter första halvåret.

Jag är ju till 70 % investerad i svenska aktier medan mitt jämförelseindex är bygger på 50/50 mellan globala och svenska indexfonder. Länsförsäkringar Sverige Index är upp 7,12 % och Länsförsäkringar Global Index är upp 16,71 %. Det blir jämt fördelat 11,92 % och justerat för ett halvt års avkastningsskatt på delar vi årets schablonskatt på 0,882 % på hälften landar vi på 0,441 %. Drar vi bort den är index upp 11,43 %.

Det innebär att jag ligger 5,83 % bättre än index på aktiedelen under första halvåret 2023.

För räntor jämför jag mig mot Spiltan Räntefond, den har haft en utveckling på 3,15 %. Justerat för avkastningsskatt har den avkastat 2,70 %. Sammanfattat har mina räntefonder gått 0,50 % bättre än index, räntedelen har avkastat 3,20 %,

Totalt sett med utgångspunkt i 60 % aktier och 40 % räntor landar jämförelseindexet, justerat för avkastningsskatt, på 7,94 %.

Totalt har min 60/40-portfölj gått 3,49 %-enheter bättre än index under första halvåret 2023. Eftersom sex månader är en väldigt kort period i de här sammanhangen skippar jag att sammanställa hela utvecklingen från start i december 2020 och sparar den till portföljbokslutet istället vid årsskiftet.

Utvecklingen har alltså överträffat index trots att jag varit investerad med 70 % av aktieandelen i Sverige som på indexnivå gått sämre än globalt index.

Utveckling versus index per fond

33,58 % Robur Technology

17,30 % Robur Globalfond

16,96 % Spiltan Småbolag

11,92 % Index (exklusive avkastningsskatt)

10,25 % Evli Småbolag

9,73 % Cliens Småbolag

8,57 % Spiltan Investmentbolag

6,99 % Enter Småbolag

6,60 % SEB Småbolag C/R

6,44 % Spiltan Stabil

-0,22 % AMF Småbolag

Utan tvekan är det global teknologi som har gjort comeback med besked, starkt drivet sista kvartalet av att AI bubblat upp en en lösning på allt igen.

16 weeks of waste?

Jag fortsätter lite på temat off topic och gör ett inlägg till om hälsa, förra gången skrev jag om hur konditionsträning är kraftigt överskattat som enskilt verktyg för viktnedgång och hälsa. Innan dess handlade det om det ickekorrelerande sambandet mellan svenskarnas träningshets och ohälsa. Den här gången tänkte jag istället uppmärksamma alla olika typer av kortsiktiga träningsupplägg som florerar på marknaden för tillfället. En av de mer kända är 16 weeks of hell som för några år sedan uppmärksammades i någon av våra reklamkanaler.

I korthet går det ut på att man följer ett kost- och träningsprogram under sexton veckor för att sedan vara i sitt livs form. En så kallad quick fix. Det är så klart jättebra att människor kommer i form, tappar överflödigt kroppsfett, får bättre kondition, bättre blodvärden, bättre självförtroende och bättre kondition. Min invändning är att hela upplägget är en quick fix.

Alla som sysslar seriöst med träning och hälsa vet att det finns inga quick fix som är bestående. Hälsa är färskvara och behöver underhållas livet ut för att det skall vara någon mening. Ofta brukar företagen bakom de här uppläggen visa upp klassiska före- och efterbilder, ofta med helt fantastiska resultat. Deltagarna som utför dessa skall så klart ha en stor eloge för att de tagit tag i sin egen hälsa och plikttroget utfört ett hårt träningsprogram under några månader - det är inte här som problemet ligger.

Problemet ligger i att det är långt ifrån alla som får de resultat som visas upp, vilket inte heller är huvudproblemet, eftersom de flesta sannolikt uppnår någon form av förbättring under genomförandet - det riktigt stora problemet är att vi inte vet hur formen bland deltagarna ser ut ett, tre eller fem år efter genomförandet. Jag har hittills inte sett en enda statistisk sammanställning på hur det gått för deltagarna några år efteråt.

Om det hade varit så att resultaten varit bestående hade jag varit övertygad om att detta lyfts fram i sammanhanget också, men den här redovisningen verkar utebli. Rent anekdotiskt kan jag bekräfta att jag sett flera fall där personer som genomfört just 16 weeks of hell där tillståndet några år efter genomförandet varit värre än det var innan man genomförde programmet. Alla som har någorlunda insikt i träning och hälsa vet dessutom att hälsa till största delen är färskvara. Det räcker alltså inte med att det finns en fortsättningskurs, det löser ytterligare bara en liten del av detta ultramaraton.

Så vad är alternativet till snabba lösningar?

Långsiktiga lösningar.

Den som vill göra en förändring i sitt liv inom området hälsa behöver sätta upp en plan som varar livet ut, där goda vanor införs på ett sådant sätt att de blir bestående, då blir det helt ointressant om det tar sexton veckor eller 120 veckor att nå sitt mål. Det viktiga är att man kan hålla sig runt sitt mål livet ut när man väl kommer dit. Snabba viktnedgångar är sällan bra för kroppskompositionen, man tappar onödigt mycket muskler istället för kroppsfett. Det är inte vikten som är det relevanta utan mängden fett man bär omkring på.

Om man successivt gör förändringar som blir bestående kommer du att när du nått ditt mål kunna fortsätta ungefär som när du var på väg att nå ditt mål - dina vanor och ditt beteende blir en livsstil där du har förutsättningar att behålla dem livet ut - men kanske med lite extra utsvävningar.

Att göra bestående förändringar är sällan lätt, men en viktig del är att de passar in i ditt övriga liv. Det innebär inte att man kan strunta i att göra prioriteringar, men att träna dubbelpass sex dagar i veckan, ta med sig matlådor överallt och aldrig kunna ha dagar när man får äta vad man vill kommer inte fungera för 99 % av befolkningen.

Gör man förändringar som innebär att man hittar träningsformer är synkade med det övriga livet som man tycker är kul och vill utvecklas inom är chanserna att du fortsätter utöva aktiviteten under lång tid mycket högre. Utöver det är det vardagsmotion och hållbara kostvanor sannolikt ännu viktigare. Att få tid till träning flera gånger i veckan kan vara svårt under vissa perioder i livet, men att inte hitta smarta lösningar för vardagsmotion och kosthållning finns det inga ursäkter för.

Konditionsträning är kraftigt överskattat

Dags för ytterligare ett inlägg som är helt off topic. Först lite confirmation bias om löpning. Det här inlägget är egentligen en uppföljare på ett tidigare inlägg om träning, hälsa och övervikt. Väldigt många verkar ha en stark övertro på att olika former av konditionsträning, inte sällan löpning, är lösningen på deras hälsoproblem.

Löpning må vara fantastiskt i bemärkelsen att det ger helt fenomenala effekter på din kondition, rätt utförd i lagom dos och under lång tid. Men i verkligheten är det mer skador och periodiska insatser som verkar vara i fokus. Oavsett hur det är med den saken är det inte löpning jag vill fokusera på i det här inlägget, inte heller alla fördelar som konditionsträning kan ge utan den ofta helt felaktiga kopplingen mellan konditionsträning och viktnedgång som verkar ha blivit något slags sanning. Enstaka konditionspass är inte heller automatiskt en kompensation för en i övrigt stillasittande livsstil.

Så här kommer en liten checklista med vad som faktiskt påverkar vår fettförbränning när vi ägnar oss åt konditionsträning utan att ta hänsyn till andra parametrar. Eftersom det är just en lägre vikt som är i fokus när många ägnar sig åt konditionsträning.

1. Aerobisk aktivitet ökar aptiten. När kroppen gör av med mer energi frisätts olika substanser i kroppen som gör att aptiten ökar. Om aptiten ökar kommer du att äta mer för att kompensera för den ökade energiåtgången. Oavsett om detta görs medvetet eller omedvetet är ökad aptit ett bra sätt att helt neutralisera den energiåtgång som skapas i samband med konditionsträning. Eftersom aptit kan vara ett väldigt starkt begär är det sannolikt att kroppen överkompenserar och nettoeffekten blir att du ökar i vikt.
2. Aerobisk aktivitet minskar dina vardagsaktiviteter. I samband med att vi spenderar energi i samband med planerade aktiviteter kommer kroppen att vilja kompensera för den ökade insatsen genom att reglera dina vardagsaktiviteter, vilket kallas för NEAT (Non Exercise Activity Thermogenesis). Detta innebär att du, oftast omedvetet, kommer att bli lite mer inaktiv (helt enkelt slöare) i din vardag. Istället för att gå och runt och småpyssla väljer du soffan en timme extra. Det finns tiotals sådana här aktiviteter som vi omedvetet riskerar att välja bort vilket ger ett lägre energiuttag i vardagen. Nettoeffekten av din konditionsinsats minskar alltså i slutet av dagen.
3. Aerobisk aktivitet minskar basalmetabolismen. Kroppen är fantastisk på att spara energi, vilket i grunden är en överlevnadsinstinkt. När energiuttaget blir större genom aktivitet har kroppen flera möjligheten att dra ner på grundförbränningen. T ex kan kroppen dra ner på värmeproduktionen eller energin som går åt för att hålla igång våra organ. Något som många kan känna av är till exempel att man kan bli lite frusen om man ätit för lite, det är ett sätt för kroppen att dra ner på energiåtgången i viloläget, man sänker värmeproduktionen helt enkelt.
4. Aerobisk aktivitet försvårar framtida viktnedgång. Om man börjar konditionsträna med syftet att förbränna fett utan att ta hänsyn till vad man äter kommer kroppen (oavsett hur du hanterar kosten) vänja sig vid detta inklusive ovan nämnda justeringar. Skulle du i ett senare skede (när du kontrollerar din kost) vilja använda konditionsträning som ett kompletterande verktyg för att öka förbränningen kommer det vara svårare eftersom kroppen redan är van vid att kompensera för konditionsträning - resultatet kan då bli att du måste äta ännu mindre för att fortsätta göra framsteg - istället för att bara fortsätta med samma energiintag och komplettera med konditionsträning. Krångligt att förklara, men poängen är att konditionsträning kan vara ett kompletterande verktyg för att ta sig förbi en platå utan att behöva minska energiintaget till så låga nivåer att man riskerar att få svårt att få i sig tillräckligt med mikronutrienter, plus att överdrivet låga intag av energi är onödigt jobbigt att upprätthålla mentalt.
5. Aerobisk aktivitet försvårar muskeluppbyggnad vilket minskar basalmetabolismen. Konditionsträning är generellt sett inte positivt för att bevara muskelmassan på kroppen (den är ju dessutom bara onödig vikt om man skall förflytta sig, så den gör kroppen gärna sig av med). Förutom alla fördelar med mycket muskelmassa på kroppen generellt så är muskelmassa i synnerhet något som är bra för förbränningen i viloläge. Muskelmassan hjälper dig alltså när du gör ingenting att förbränna energi, det gör även att man kan äta mer och ändå gå ner i vikt eller hålla vikten. Gör man sig frivilligt av med upparbetad muskelmassa måste man alltså äta mindre för att gå ner eller hålla vikten - och det var kanske inte syftet med konditionsträningen? 
6. Aerobisk aktivitet ger låg förbränning i förhållande till nedlagd tid. Vi rundar av med att konstatera att aerobisk aktivitet är ineffektivt sett till hur mycket man förbränner när man utför konditionsträning. En man som väger 80 kg och springer en mil på 50 minuter förbränner runt 700 kcal, brutto. Ett kilo fett motsvarar ungefär 7000 kalorier. Det blir brutto ett tiotal löprundor för att förbränna ett kilo rent fett. Men tyvärr är det bara i teorin. Springer man en mil och brutto spenderar 700 kalorier kompenserar kanske ökad aptit med 100 kalorier, dessutom sänks NEAT med 100 följt av att basmetabolismen kanske också sänker förbrukningen med 100 kalorier. Så nettoförbrukningen blev bara 400 kalorier. Nu krävs det plötsligt 17-18 mil för att förbränna ett kilo fett. Springer man milen två gånger i veckan har man förbränt ett nettokilo efter 9-10 veckor. Att springa milen två gånger i veckan som nybörjare och i det tempot är dessutom förknippat med skyhög skaderisk, vilket innebär att det inte är helt osannolikt att man aldrig kommer hinna springa de där 18 milen innan man behöver ta en paus för att bli skadefri igen. Skaderisken är särskilt hög om man börjar springa otränad i kombination med flera extrakilon inlagrat på kroppen. Under de första tio passen har man kanske tappat en del muskelmassa och därmed minskat sin basalmetabolism eftersom man nu har mindre muskelmassa på kroppen som efterfrågar energi i viloläge och man har nu skapat ett nytt läge där man måste äta mindre bara för att behålla sin vikt. 

Skall vi sammanfatta ovanstående checklista så är alltså konditionsträning som enskild faktor inte ett bra sätt att gå ner i vikt, det kan rentav ha motsatt effekt, om du inte kontrollerar din kost. Så om man vill tappa fett är det snarare i köket (kosten) som man skall lägga sitt fokus (följt av gymmet) där man kan öka sin muskelmassa så att du ökar din förbränning när du gör ingenting. Sedan kan man komplettera med lite lågintensiv cardio om man kommer till en platå eller vill öka tempot i förbränningen lite.

Med det sagt är konditionsträning i övrigt utmärkt att ägna sig åt, men då för helt andra syften än som primär metod för att hålla vikten.