Strategiskt medioker

Det pratas mycket om att hålla sig till beprövade investeringsstrategier och vara så passiv som möjligt. Många, framförallt nya och yngre investerare utan erfarenhet, verkar ha uppfattningen att detta inte är en bra idé. Mig själv inkluderad under yngre år. Kanske kommer de här naiva föreställningarna från den begränsade kunskap och erfarenhet man har om området i unga år - kombinerat med en hur svårt kan det vara-attityd?

Ställ dig själv följande fråga: vill du ha 7-10 procents avkastning varje år från start till slut de kommande 40-50 åren i snitt eller vill du chansa på att få en väsentligt högre avkastning med skyhög risk att du kommer göra stora förluster som för varje år som går blir allt svårare att ta igen?

Tyvärr har jag, i brist på bättre vetande, svarat det senare alternativet på frågan tidigare. Kanske beror det på att vi inom alla andra områden tänker oss att bara man anstränger sig så kommer man lyckas bättre än snittet?

Faktiskt helt fantastiskt hur ett område kan vara så annorlunda att det bästa man kan göra är att pröva något som alla andra gör och vara så passiv som möjligt i sitt agerande - samtidigt som man genom ett mediokert resultat sannolikt kommer få ett mycket bättre resultat än om man försökt vara bättre än snittet.

Detta indikerar alltså att genom att vara lika bra som marknadssnittet kommer man mycket sannolikt vara bättre än spararsnittet, eftersom majoriteten än så länge inte sparar passivt i olika indexalternativ.

Långsiktighet

Just nu är jag alltmer insnöad på det här med långsiktighet. Har tidigare skrivit lite om det här med hur lätt det är att överskatta ett år och lika lätt att underskatta tio år. Det här inlägget är på samma tema. Vi vet att tio år är både en lång och kort period i relativa termer till olika saker. Inom investeringar börjar tio år åtminstone bli något som liknar seriös långsiktighet.

Men vi vet också att en tioårsperiod kan vara sur öven för diversifierade portföljer och generella index. Inledningen på 2000-talet är en sådan period som ofta lyfts fram som ett förlorat decennium inom investeringar vilket självklart inte är sant någonstans.

Det jag tänkte belysa i det här inlägget är hur fantastiskt det faktiskt det faktiskt gick för småbolagen under åren 2000-2009. Svenska indexfonder var under den här perioden ner i storleksordningen 20-25 procent under den här perioden. Men med ett 60/40-upplägg skulle resultatet på enbart aktiedelen istället vara minus fem procent. Och om vi adderar räntor skulle vi haft runt +50 % eller ett årligt CAGR på 5 % den här perioden. För svenska indexfonder i ett 60/40-upplägg tillsammans med räntor.

Men nu till det intressanta.

Småbolag levererade mellan 40-100 % under 00-talet.

Hade man satsat rejält på småbolag under 00-talet hade de levererat en utsökt avkastning. Pengarna dubblades faktiskt under den här perioden ifall man ägde småbolagsfonden från SEB, vilket är ett helt fantastiskt resultat. Trots att bolagen tappade mer än index under de inledande åren (efter att ha gått extremt mycket bättre än sverigeindex under slutet på 90-talet) så blev återhämtningen mycket kraftfull och slog det allmänna sverigeindexet med råget (-25 versus +100).

I ett 60/40-upplägg med nollavkastning från räntedelen skulle totalavkastningen varit 76 % eller ett CAGR på nästan sex procent.

Aktiemarknaden spekulerar och räntemarknaden räknar

Det har knappast undgått någon att räntemarknaden inte varit någon lysande investering under första halvåret av 2022. Mina sex ränte- och hedgefonder (som också till stor del är ränta) är ner mellan 1,5 % och 9 % på bara ett halvår, detta dessutom i en marknad som har ovanligt hög inflation.

Den enkla förklaringen är att obligationer alltid nuvärdesberäknas (så att man när som helst skall kunna likvidera positionen). Förenklat innebär det att en obligation som köpts med en viss ränta måste värderas lägre om nya obligationer med samma förutsättningar ger högre ränta. Genom att sänka värdet på obligationen ger den samma ränta som nya obligationer om någon vill ta över den. Därmed sjunker det totala värdet på räntefonden eftersom värdet på en räntefond är värdet på ägda obligationer plus den ränta som trillar in löpande.

"På aktiemarknaden spekulerar man och på räntemarknaden räknar man".

Det som i allt väsentligt skiljer räntemarknaden från aktiemarknaden är dock att den går att räkna på, på ett helt annat sätt. En obligation som var värd 100 vid köptillfället kommer också att vara värd 100 när den går ut, och man vet exakt hur mycket ränta som den kommer att generera. Så länge inte företaget som har obligationen går i konkurs, men det är en annan kalkyl.

Om vi tittar på den fonden som gått allra sämst, Case Safe Play som är ner nära nio procent på sex månader vet vi att den fonden för närvarande köper nya obligationen med mycket hög avkastning. Det innebär att när alla obligationer som köpts med den lägre räntan omsatts, så kommer avkastningen snabbt att komma tillbaka. För att inte tala om vad som kommer hända när räntorna börjar sjunka igen. Därav skillnaden mellan aktiemarknaden och räntemarknaden. Även om räntorna inte kan förutsägas så är det i alla fall enklare att se räkna än på aktiemarknaden som kan hålla sig turbulent på ett helt annat sätt.

Utveckling räntefonder senaste sex månaderna, cirka.

-1,6 % Spiltan Räntefond

-3,4 % IKC Avkastningsfond

-4,8 % Atlant Opportunity

-5,2 % Case Fair Play

-5,8 % Spiltan Högräntefond

-9,0 % Case Safe Play

Halvtid 2022 - aktiva portföljen

Nedgångarna fortsätter och vi är nu officiellt i en bearmarket sedan en tid. Den aktiva portföljen har drabbats hårdare än mitt jämförelseindex av naturliga skäl. Dels för att jag är överviktad mot tillväxt som har det lite kämpigt just nu. Vidare är jag överviktad mot Sverige som också gått sämre än globalt under första halvan av 2022.

I övrigt har jag inte gjort några ändringar utan bara fortsatt med månadssparandet. Det positiva är att samtliga köp som gjorts under första halvåret har kunnat göras till allt lägre kurser.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,08 %	32,89 %	-8,81 %
2022-H1	-17,32 %	-12,40 %	-4,92 %
Totalt	-13,68 %	-7,64 %	-6,04 %

Det som räddar upp siffrorna är alltså att nya köp gjorts löpande under första halvåret. Den aktiva portföljen är dessutom ganska liten så varje månadsinsättning har rätt stor påverkan relativt på det insatta kapitalet.

Sammansättningen av den aktiva portföljen är 100 % aktier, men fonderna som används är nästan 100 % samma som för basportföljen. Det finns alltså i nuläget inga utsvävningar utan jag följer den plan som jag satte för några år sedan och känner mig i nuläget bekväm med det.

Visst, jag hade kunnat ta några chansningar i fossil energi eller multifaktorinvestering, men i nuläget känner jag mig bekväm med att inte göra några försök att vara smartare än marknaden. Jag försöker helt enkelt bara sitta still i min båt och köper in mig varje månad i väntan på att marknaden skall bottna och vända.

Skall vi titta i backspegeln så hade det självklart varit jättesmart att sälja allt i början av året och bara sitta och invänta botten, men ärligt talat så känner jag mig väldigt säker på att jag inte kommer kunna pricka botten. Istället skulle bara problemet med när man skall köpa tillbaka uppstå och sannolikt skulle jag missa ännu mer avkastning.

Aktuell fördelning av aktiefonder

30 % Svenska investmentbolag

30 % Svenska småbolag

10 % Svenska kvalitetsaktier

15 % Globala aktier

15 % Globala teknikaktier

Det har även skrivits mycket om att teknikaktier skulle vara döda. Jag har svårt att se att det skulle vara så, teknikaktier sorterar under tillväxtaktier och att värderingarna faller när räntan stiger är i sig inte något som innebär att aktierna skulle sakna positiva utsikter för all framtid.

60/40-portföljen - fortsättning

För ett och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om 60/40-portföljen. Detta är ett fortsatt resonemang kring 60/40 med anledning av uppmärksammandet i det här inlägget. På samma sätt som A Wealth Of Common Sense är inne på kommer 60/40-portföljen med en blandning av tillgångsslagen aktier och räntor väldigt sannolikt att överleva även den här gången.

Slutet för obligationer. Om man inte tror på en framtid med avkastning för obligationer kan man sannolikt argumentera för att 60/40-portföljen kommer få betydligt sämre avkastning i framtiden. Men jag känner mig, än så länge, rätt säker på att vi inte fått den sista avkastningen på obligationer. Att nuvärdet på befintliga obligationer är lite lägre nu beror självklart på att tidigare köpta obligationer har värderats ner i och med att räntan har stigit. Å andra sidan så kommer avkastningen på alla nya obligationer som tas in i fonderna att har en mycket bättre avkastning, och när vi omsatt durationen kommer värdet på obligationsfonderna återigen stiga. Och mycket troligt så kommer räntan att stabiliseras inom något år eller så, för att inte tala om hur positivt det blir för obligationsfonderna när de dels sitter med högre avkastande obligationer samtidigt som nuvärdet kommer börja öka till följd av att räntan sänks igen.

Mindre svängningar. Man kan tycka att 60/40 ger sämre avkastning än aktier på sikt, men historiskt så skiljer det någon procent mellan 60/40 och 100 procent aktier. Vilket både är mycket och lite. Över ett helt livssparande är självklart en hel procentenhet väldigt mycket, men den kostnaden innebär samtidigt att svängningarna är brutalt mycket mindre. Min nuvarande portfölj är ett bra exempel där vissa småbolagsfonder varit nere och touchat på minus 40 procent, räntedelen är back lite drygt två procent. Viss skillnad.

Torrt krut. Så även om vissa av räntefonderna backar några procent är det ändå en rätt skön känsla att vid nästa ombalansering kunna flytta in torrt krut till aktiedelen och därmed köpa in sig betydligt lägre, delvis med kapital som man flyttade bort från aktier förra året.

Olika typer av obligationer. Och om man är beredd att ta lite högre risk i sitt räntesparande, som till exempel mer företagsobligationer istället för statsbärande papper finns det mycket bra möjligheter att över några års sikt fortsatt på riktigt bra avkastning på sina räntor. Relativt sett självklart.

Så oavsett hur mycket det under året kommer skrivas om att man inte skall ha räntor i portföljen kommer det krävas betydligt mer för att övertyga mig.

Halvtid 2022 - basportföljen

Ännu ett halvår har passerat och det har återigen blivit dags att titta till basportföljen, alltså den portfölj som normalt sett utgår från en 60/40-fördelning mellan aktier och räntor. Basportföljen får inte heller några insättningar utan det är ett belopp i den här portföljen som helt utvecklas baserat på hur marknaden utvecklas.

Aktiedelen sjönk med 21,25 % vilket var drygt fem procent sämre än mitt jämförelseindex som bara sjönk med 15,89 %. Här behöver man dock ha i åtanke att jag inte tar hänsyn till att portföljen ombalanseras minst årligen, det ger endast en effekt på den totala utvecklingen. Här kan man alltså bara se hur aktiedelen utvecklats oberoende av ombalanseringen.

Räntedelen har även den gått sämre än mitt jämförelseindex, minus 2,78 % versus minus 1,73 %. Samma sak gäller för räntedelen som aktiedelen, ingen hänsyn tas till ombalanseringen utan här tittar vi enbart isolerat på hur det enskilda tillgångsslaget utvecklats över tid.

Totalt sett ligger jag nu på ett nollresultat rent värdemässigt sedan starten i december 2020. Det innebär att jag ligger nästan sju procent efter mitt jämförelseindex. Bakgrunden till det, den här gången, kan dock inte tillskrivas mig själv eftersom jag faktiskt uppfyllt mitt mål och verkligen inte gjort någonting. Istället har jag konstaterat att jag har en bra båt och jag gör bedömningen att jag kommer kunna sitta still i den ett bra tag till.

Kommentarer följer i punktform.

• Inflation. Inflation i Sverige på 6 % och i USA nu senast på 8 % kommer självklart resultera i högre räntor vilket i det kortsiktiga perspektivet är dåligt både för aktier och räntor, generellt. Dock är inflationen den här gången både utbudsdriven och helt importerad. Sverige styr varken över globala energipriser, brist på spannmål på grund av kriget i Ukraina, logistikproblem i Kina eller effekterna från överdimensionerade stimulanser under pandemin i främst USA.
• Räntor. Räntorna stiger och mildrar i bästa fall försvagningen av kronan, i det lite längre perspektivet kommer högre ränta innebära bättre avkastning även om det initialt innebär sämre avkastning även på räntefonder. På lång sikt har räntor även mindre påverkan på börsen, men just nu verkar räntorna ge stort avtryck på värderingarna.
• Övervikt i Sverige. Jag fortsätter har övervikt i Sverige med 70/30 versus övriga världen, den här våren har det sannolikt varit negativt för portföljutvecklingen. Men knappast något som jag tycker det är läge att ändra på nu.
• Småbolag. Småbolag har den här gången, till skillnad från senaste raset under pandemins inledande veckor avvikit mer från indexfonderna. Sannolikt för att tillväxtbolag med höga multiplar är mer känsliga för räntor. I stort har företagens tillväxt och vinstförmåga på lång sikt knappast förändrats, men i den här nedgången verkar fallen mer följa samma utveckling som under 00-talet. Småbolag är mer volatila än aktier generellt.
• Investmentbolag. Investmentbolag är för mig om småsparare fortsatt den bästa varianten av aktiv exponering. Jag slipper ta några beslut själv men får ändå ta del av det värdeskapande som sker i investmentbolagens privat handlade investeringar.
• Teknik. Teknik är inte jättehett just nu, men knappast något som slutat vara en megatrend. Världen är under stark digitalisering och det är knappast något som förändras bara för att inflation och räntor råkar vara lite högre för tillfället.
• Ombalansering. Jag skulle kunna ombalansera både mellan aktier och räntor, alltså köpa mer aktier för ränteplaceringarna just nu samtidigt om jag skulle kunna ombalansera till mer svenska aktier då dessa fallit mer än de globala. Just att köpa mer aktier nu skulle kunna vara motivera då skillnaden mellan aktier och räntor ändrats väsentligt, men jag tycker ändå att det är för små nedgångar för att göra en extra ombalansering, bättre att vänta till den årliga ombalanseringen. Att vikta om vill mer svenskt skulle vara en ren optimering, så jag avstår även det och avvaktar alltså till den stora årsavstämningen.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022-H1	-21,25 %	-15,89 %	-5,36 %
Totalt	-2,34 %	9,01 %	-11,35 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022-H1	-2,78 %	-1,05 %	-1,73 %
Totalt	0,23 %	0,87 %	-0,64 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022-H1	-13,86 %	-9,95 %	-3,91 %
Totalt	-0,30 %	6,51 %	-6,80 %

Allokering under 2022-H2 kommer att vara exakt densamma som den varit under första halvåret. Inga ändringar här heller.

Aktier

30 % Investmentbolag

30 % Småbolag

10 % Svenska kvalitetsaktier

15 % Globala aktier

15 % Globala teknikaktier

Räntor

20 % Hedgefonder

80 % Räntefonder

Tillgångsslag

55 % Aktier

45 % Räntor

* Mätperioden är 2021-12-15 - 2022-06-15.

** När mätningen gjordes var en del kurser inte uppdaterade för 15 juni, så vissa värden är från 14 juni.

Lägre multiplar, lägre risk

Det ser ut som att första halvåret 2022 kommer att sluta på ganska mycket minus, faktiskt det sämsta året på länge. Allt fler, särskilt experter, pratar gärna om hur risken på börsen i och med detta ökat. Ingenting kunde knappast vara mer fel för den långsiktige, och som alla vet är börsen enbart för de långsiktiga. Tvärtom så minskar risken för varje enhet av lägre vinstmultiplar som bolagen värderas till. Lönsamma tillväxtbolag med bevisat fungerade affärsmodeller har fortfarande framtiden för sig lika mycket nu som de hade för ett halvår sedan. Men med skillnaden att du nu kan köpa dessa tillgångar till ett bättre pris.

Det innebär inte att risken är borta, men på samma sätt som man är långsiktig är man diversifierad och minskar med det risken för att sitta med aktier i bolag som inte håller måttet eller i värsta fall tvingas stänga ner verksamheten.

Att vi får lägre multiplar på förväntade vinster generellt när räntan stiger är i sig inget konstigt. När räntorna stiger så stiger också den riskfria räntan vilket gör att man till exempel kräver högre direktavkastning på sina aktieinvesteringar. För att direktavkastningen skall stiga, allt annat lika, måste aktiekursen och med det vinstmultipeln sjunka. Sannolikt kommer räntorna inte stiga för alltid utan de kommer stabiliseras och mycket troligt även falla tillbaka en hel del så småningom. När det sker i kombination med att tillväxtbolagen fortsätter öka sina vinster kommer det ge dubbel effekt på kursutvecklingen - och med det också ge dig som långsiktig investerare fin värdeutveckling på kapitalet.

I väntan på det är det alltså bara ombalansering och fortsatt investering av månadssparandet som gäller.

I det långa perspektivet spelar räntor, inflation och högre värderingar liten eller ingen roll. Bevis här. I ett kortsiktigt perspektiv kan självklart räntor spela roll för värderingarna, men ytterst är det framtidstron som spelar roll och i förlängningen resultatet.

Eftersom detta utvecklar sig väldigt olika från gång till gång och det är omöjligt att peka ut enskilda faktorer vid enskilda tillfällen, om man inte är expert vill säga (ironi), så är det som vanligt det bästa man kan göra att bara sitta still i sin väldesignade båt och låta vattnet lugna sig.

Tro på börsen

Det känns kanske självklart, men en förutsättning för att investera på börsen eller ens att behålla de investeringar man har, är att man tror på börsen. Om man inte tror att börsen kommer leverera överavkastning i framtiden är det meningslöst att äga tillgångar inom tillgångsslaget aktier.

Något att ha med sig i bakhuvudet nästa gång du funderar på att sälja. Varje nedgång har statistiskt varit ett bra köptillfälle hittills de senaste hundrafemtio åren. Den som inte tror att det kommer att fortsätta vara så behöver inte göra sig besvär.

Om vi tar det ett steg längre så kan vi även säga att den som inte tror på börsen inte heller tror på framtiden för mänskligheten. Hur gärna många som gärna vill få det till att det inte är kapitalmarknaderna som driver vårt välstånd, så är det faktiskt så att väldigt mycket av vår utveckling är reflekterad på de finansiella marknaderna. Utan innovationer, produkter och tjänster kommer kan vi vare sig upprätthålla eller utveckla vårt välstånd.

Att skapa en bättre miljö för oss människor är en väldigt stark underliggande drivkraft för mänskligheten, så länge man tror på det finns det sannolikt även goda skäl att tro på börsen.

Idag bygger till exempel en stor del av världens samlade börsvärde på företag som bygger hela sin existens på att utveckla tjänster som bygger på innovationen Internet. För att nämna ett exempel.

Ökad avkastning i samband med nedgångar

I takt med att börsen går ner brukar intresset bland småspararna falna. Har vi fel förutsättningar när vi gå in i ett negativt börsklimat riskerar vi att bli en av de många småspararna som köper dyrt och säljer billigt. Istället för att göra precis tvärtom.

Grundkonceptet är alltså att desto mer kurserna går ner, ju högre avkastningen kommer du att få senare. Du köper alltså billigare och säljer dyrare. Detta har hittills varit ett statistiskt faktum som stämt till 100 %. Vi kan ta några exempel i närtid de senaste tjugo åren.

Fonden SEB Småbolag C/R har varit med sedan 90-talet och hade vi köpt in oss vi sämsta tänkbara tillfälle under första kvartalet år 2000 har vi ändå sju år senare har av värdeökning på 170 %.

För de köp som vi gjort under sommaren 2002 har istället avkastningen fem år senare varit fantastiska 330 % på fem år.

Eftersom vi inte på förhand kan veta när vare sig toppar eller bottnar inträffar passar en fördelning mellan aktier och räntor formidabelt för att dra nytta av svängningarna. Du kommer självklart inte att få maximal avkastning på allt som är investerat, men poängen är att varje enskild krona som är investerad kommer att ge dig god avkastning samtidigt som de köp du gör när kurserna står som lägst kommer ge dig ännu bättre avkastning.

Det går att konstatera i samtliga nedgångar som varit ända sedan det funnits aktier att investera i.

Just nu har till exempel småbolag (som i allra högsta grad kan sorteras i kategorin tillväxtbolag) det ganska jobbigt. Det har varit några rekordår för småbolagen och därmed blir det naturligt att det även kommer rejäla sättningar. Jag liksom alla andra har såklart ingen aning om nedgången kommer ta några månader eller några år. Men väldigt sannolikt var förra gången inte sista gången småbolagen kommer stiga.

Rundar av genom att titta på de fem senaste femårsperioderna för SEB Småbolag C/R.

Slutet på 90-talet var en fantastisk period.

Inledningen på 2000-talet var jobbig, men med ombalanseringar till aktier under de första tre åren innebar fantastiska uppgångar på slutet.

Slutet på 00-talet peakde i mitten, om man då omallokerade överskottet de första åren och sedan tillbaka till aktier när det började gå ner fick man återigen bra avkastning.

Första delen av 10-talet innebar i princip ständiga möjligheter att sälja dyrare och dyrare för varje år som gick.

Och under sista delen av 10-talet blev det ytterligare försäljningar till dyrare och dyrare kurser.

Sammanfattat har det alltså varit bra väldigt bra tider på börsen de senaste tjugofem åren. När det går rakt uppåt säljer man av år för år och i nedgångarna köper man tillbaka och tar sats för nästa uppgång.

Har man dessutom månadssparat under hela resan har avkastningen varit helt fantastisk.

Till och med den som köpt i början av år 2000 fick under de kommande 20 åren en avkastning på runt 1 000 % eller ett CAGR på runt 12-13 % och då tittar vi alltså på en investering som gjordes exakt på absolut sämsta tänkbara tidpunkt.

Om vi istället räknar på om investeringen gjordes sommaren 2002 hade en miljon istället utvecklats med en avkastning på 1 500 %.

Skillnaden mellan börsen och casinot

Ofta görs jämförelser mellan börsen och casinoverksamheter. Det många glömmer är att börsen är ett område där sannolikheten ökar desto längre man varit investerad (givet att man följer strategier som vi vet statistiskt fungerar).

På ett casino är det tvärtom, desto längre man spelar, ju större sannolikhet att man kommer förlora om man haft tur inledningsvis.

Detta förhållande är viktigt att ha i bakhuvudet när man tittar på kortsiktig utveckling. Kort sikt är slump (eller tur om det gått bra), medan lång sikt är hög sannolikhet för positivt utfall.