När man inte vet vad man sparar till

Jag tycker det är svårt att definiera vad man skall spara till på lång sikt. Det pratas ofta om hur viktigt det är att ha ett tydligt mål - men hur skall man tänka om man är någonstans mitt emellan? Jag skulle gärna spara till stort boende utomlands, köpa en större och finare lägenhet eller bara hotta upp min livsstil generellt. 

Problemet med den här typen av sparande är att jag sannolikt inte skulle nå dit förrän väldigt sent i livet - och jag känner mig väldigt bekväm i beslutet att jag inte kommer göra onödiga uppoffringar tidigt i livet enbart för att kanske på slutet kunna köpa ett jättestort och fint boende. Det är helt enkelt inte värt det. Då uppstår frågan vad man egentligen skall spara till om man tycker att man redan nått nivån grundtrygghet, inte har några särskilda önskemål om att lägga pengar på småsaker eftersom jag mest tycker det är att lägga pengarna på skräp - samtidigt som jag planerar att jobba fram till normal pensionsålder och sannolikt trivs rätt bra med det jag gör för tillfället?

I sig en rätt skön känsla, men ändå lite irriterande.

Samtidigt tycker jag det är för enkelt att med ovanstående resonemang istället börja bli slarvig och inte tänka på vad man lägger sina pengar på. Det är ju trots allt pengar som man ärligt förtjänat och jobbat hårt för i många avseenden - dessa vill man ju om inte nu i alla fall få en vettig utväxling på i alla fall någon gång i livet.

Den enda slutsats jag i nuläget kan komma fram till är att jag tillsvidare vill ha en rimlig avkastning på sparkapitalet, i förhållande till index så klart, och i väntan på en tydligare måldefinition är det det som gäller. I praktiken innebär det följande hinkar:

• En rejäl buffert i kontanter, något års kostnader eller så.
• En medellångt sparande i räntor med lite högre risk.
• Ett klassiskt 60/40-sparande i aktier och räntor som ger mig en grundtrygghet i sparandet.
• Ett 100-procentigt aktiesparande dit allt planerat nysparande går.

Kanske i sig inget konstigt upplägg. Mitt högriskräntesparande är sådant som är pengar som jag helt enkelt inte vill stoppa in i mitt långsiktiga sparande, eftersom jag då vet att de bara kommer bli ännu ett belopp som blir siffror på en skärm. Och jag vet med min egen historik att jag är en hårdsparare och jag behöver bli bättre på att faktiskt unna mig saker ibland - samtidigt vill jag inte att pengarna skall ge garanterat noll i avkastning om det ändå blir så att de inte kommer till användning. Därför får jag acceptera lite svängningar i räntesparandet i utbyte mot att i alla fall få någon eller några procent över tid om de inte spenderas.

Känslor (varje gång) när marknaden faller

Gillar den här sammanställningen av olika känslor som gärna uppstår i samband med att marknaden faller.

Varje gång en nedgång sker... (mina favoriter)

• ...vill vi gärna logga in i depån fler gånger än annars.
• ...tänker man på hur man reagerat i samband med tidigare nedgångar.
• ...blir det uppenbart om du har en långsiktig plan eller inte.
• ...blir det enklare att ta kortsiktiga beslut.
• ...vill man gärna som långsiktig agera som en daytrader.
• ...börjar vi fundera på om det är botten vi ser eller om det skall fortsätta ner.
• ...börjar media och olika självutnämnda experter prata om den stora nedgången.
• ...blir man plötsligt väldigt uppmärksam på minsta rörelse i marknaden.
• ...intalar du dig själv att det kommer gå bra, men känner ändå viss närhet till panik inombords.
• ...blir rubrikerna väldigt alarmerande.
• ...känns det som osäkerheten är maximal och man förstår inte hur det här skall lösa sig.
• ...börjar man ifrågasätta sin allokering.
• ...är det många som börjar tillämpa teknisk analys.
• ...hör du en inre röst som frågar dig om detta var toppen för den här gången.

Och så den absoluta favoriten: förlustaversionen sätter in och gör tt du lätt glömmer alla dina tidigare gains som varit resultatet av risken du tagit.

9 fallgropar med aktivt förvaltande

Banker on wheels har listat nio skäl till varför aktiv förvaltning är svårt, och varför man som småsparare sannolikt har väsentligt bättre möjligheter till bra avkastning om man inte försöker slå marknaden.

Här är listan, med lite egna kommentarer.

Några få vinnare står för all avkastning

Genom tiderna på den amerikanska börsen (spelar mindre roll vilken) har 4 % av alla aktier som varit listade stått för 100 % av all nettoavkastning. Har man kört köp och behåll på någon av de övriga aktierna har det slutat med utebliven nettoavkastning.

Vinnarna ändras ständigt

De aktier som för tillfället driver avkastningen ändras ständigt, sannolikheten att ständigt äga de aktierna som avkastar över tid är alltså något som kan vara rätt utmanade för småsparare. Och även för professionella förvaltare tydligen.

Aktiemarknaden är ett minfält

I genomsnitt drabbas 40 % av alla aktier av en nedgång på minst 70 % eller mer. Inom tekniksektorn är det värst, med 57 % som faller mer än 70 % vid minst något tillfälle. Och när det gäller enskilda aktier är det långt ifrån lika säkert som när man äger hela eller stora delar av marknaden att det sker en återhämtning.

Aktiv förvaltning kräver massor av beslut

Om du förvaltar ditt sparkapital passivt krävs endast beslut om tillgångsallokering och ombalansering. Aktiv förvaltning innebär ständiga köp- och säljbeslut för att inte om all analys som behövs. Samtidigt som du ändå inte kan vara säker på att all nedlagd tid kommer att ge dig någon fördel, tvärtom kan ditt egna agerande riskera att ge dig ett sämre resultat än snittet.

Aktiva förvaltare har statistik och forskning emot sig

På lång sikt tenderar 80-90 % av alla förvaltare att underprestera index. Här spelar så klart höga avgifter in, men det spelar ingen roll för dig som småsparare. Det är inklusive avgifter som är det intressanta eftersom det är de pengarna som du kan använda.

Aktiv förvaltning ökar risken för panik

Omkring 70 % av allt underpresterande kan kopplas till marknadstajming i samband med de stora nedgångarna. Det är helt enkelt väldigt svårt att avgöra när marknaden faktiskt vänder när, för att inte tala om att efter det pricka när det är dags at gå in igen. Du behöver alltså göra rätt två gånger. Vi vet dessutom att merparten av all avkastning genereras på en liten del av handelsdagarna, missar man dessa är man hopplöst efter.

I bästa fall kommer du tvivla på din strategi

Strategier kan systematiskt underprestera under mycket lång tid. Värdeinvestering har till exempel underpresterat i 20 år. För varje år som går med underavkastning blir det svårare och svårare att komma ikapp. Dessutom, om du väljer att byta strategi efter lång tid på grund av underavkastning har du dessutom låst in underavkastning utan möjlighet till att tag igen det som missats.

Det räcker alltså inte bara med att sitta still i båten, du måste också välja en strategi som faktiskt över tid överpresterar om du skall ha en chans.

Marknader är ineffektiva, precis som du själv

Det finns mycket forskning kring effektiva marknader. Oavsett om en marknad är effektiv eller ineffektiv är det ingen som hundraprocentigt vet om priset just nu är rätt eller fel. Vi kan bara göra antaganden om framtiden. Det är alltså inte så enkelt att något är felprisatt bara för att du kommit fram till det just nu. Ä

Även om du har rätt just i investeringsögonblicket kan det snabbt tillkomma ny fakta som du antingen inte hinner analysera eller gör en felbedömning av. Du måste alltså alltid ha rätt.

Misstag kan vara irreversibla

Med statistik vet vi att marknader alltid återhämtar sig, vi vet också att enskilda aktier eller i vissa fall en del sektorer, aldrig återhämtar sig. Gäller alltså att hålla isär investeringar i enskilda aktier och i hela, eller stora delar, av marknader.

***

Mycket tänkvärda tankar och bra att ha i huvudet när man försöker vara smartare än marknaden.

Gränsen för rusning eller ras på börsen

Väldigt ofta kan vi läsa att börsen rusar eller rasar, särskilt rasar gillar media att skriva. Självklart därför att ras är något väldigt negativt och något som med det leder till fler klick - och med det högre annonsintäkter. Själv stör jag mig rätt rejält på hur man slänger sig med de här uttrycken, till och med på den nivån att jag undviker att klicka på just rubriker som innehåller order rus eller ras.

Var går gränsen för rusning eller ras? Det finns säkert ingen exakt gräns, men utifrån min egen uppfattning så behöver vi kommer ner på flera procent under en intradag för att vi skall kunna prata om ras. Allt inom plus eller minus två procent får anses vara normala rörelser under en intradag. Först därefter kan vi börja prata om ras på en enskild dag.

Skall vi ta det här ytterligare en nivå är det egentligen ointressant att prata om börsras enskilda dagar. Det intressanta är hur mycket börsen tappat från sin senaste ATH-notering. Om det sker på en dag eller över tre år är egentligen ointressant - när vi pratar om att definiera ras i alla fall.

För att prata om ett ras i en lite mer faktisk kontext behöver vi kommer ner någonstans på åtminstone 15-20 procent, men egentligen skulle jag säga att det krävs mer för att prata om ras. Snarare 25-30 procent är nivåer vi behöver kommer ner på, oavsett tidsperiod, för att det skall vara mer rimligt att prata om ras. Men, så tänker självklart inte media. Media tänker generellt inte så mycket överhuvudtaget eftersom merparten av de som tillhör media är personer som för det mesta saknar kunskaper och riktig erfarenhet inom det specifika område som de bevakar. Att vara ekonomijournalist innebär till exempel inte att man automatiskt har mångårig erfarenhet från branschen annat än att man möjligen bevakat området under en period.

En annan klassiker är att citera valfri så kallad expert inom området och flagga för kommande ras. Återigen, ett nedställ på några få procent, som alltid sker är inte ett ras. Jag menar att media genom sin okunskap och klickhets bidrar till att påverka okunniga sparare att agera på ett sätt som är direkt skadligt för deras avkastning.

Media skulle alltså göra alla en tjänst om de istället fokuserad på fakta istället för att anspela på människors rädsla.

Att gå ut och varna för att börsen går upp och ner är så urbota inkompetent att det är direkt pinsamt. Indirekt uppmanar man även vanliga småsparare till marknadstajming, vilket är ett annat område som vi med all önskvärd tydlighet och statistik vet att 99 procent av spararna förlorar avkastning på.

Konkret erfarenhet inom ekonomi får man genom att jobba i roller som innebär att man utför arbetsuppgifter som handlar om ekonomi.

Fordonsflottan 2021

I vanlig ordning släpper SCB på sin avdelning Trafikanalys statistiken för fordonsflottan under 2021 nu i mars året därpå. Jag har tittat på siffrorna för laddningsbart och det ser fortsatt väldigt bra ut för tillväxten. Antalet modeller som nu finns på marknaden har satt fart på marknadsandelen för laddningsbart som sålts de senaste åren och det har nu börjat synas även i fordonsflottan där andelen laddningsbart inte längre är obetydligt.

6,01 % av alla personbilar är nu laddningsbara.

Statistiken är verkligen glädjande och som jag tidigare skrivit (se äldre inlägg under taggen elbilar) så slutade marknadsandelen för laddningsbara bilar på 43 procent. Fler än fyra av tio bilar är alltså laddningsbara som av de som såldes 2021. Och som de sista månaderna på året visade med all önskvärd tydlighet så är utsikterna för att med råga spränga 50-procentsgränsen under 2022 mycket goda.

Den här fina utvecklingen börjar nu även synas i fordonsflottan på riktigt. Nästan var sjuttonde bil som rullar på vägarna i Sverige är laddningsbar här och nu. 

I den här takten kommer vi alltså med råge att slå målen med en marknadsandel för laddningsbart på 90 procent innan 2030 och en fordonsflotta med 90 procent eller mer som är laddningsbart redan 2040. Det är nu det händer!

For the record kan vi i samma inlägg även ta med diagrammet som visar marknadsandelen för laddningsbart under 2021 på nybilsförsäljningen.

Marknadsandel laddningsbart 2010-2021.

Trevliga diagram!

Barnsparande

Min personliga inställning till barnsparande är att jag hellre sparar åt barnen i mitt egen namn. Att ha ett eget sparande till barnen känns mest som extra administration och det som är betydligt viktigare än att öronmärka pengar till sina barn är att ge barnet en sund ekonomisk uppfostran.

Så här tänker jag i mitt sparande till barnen:

Spara inte till barnen - spara till dig själv

Jag har ärligt talat aldrig förstått meningen med att ha öronmärkt sparande till barnen. Till att börja med är det för barnet viktigare under uppväxten att du skapar trygghet för dig själv. Om du är ekonomiskt otrygg under barnets uppväxt kommer det garanterat ha större negativa effekter än om det inte finns en stor summa pengar tillgängligt för barnen när de blir vuxna.

Dessutom skapar särskilt sparande till barnen bara onödig administration. Betydligt enklare att konsolidera ditt sparande och inte skapa ännu en portfölj som behöver tittas till minst en gång per år eller mer.

En tredje anledning är att om du till och med sparar pengarna i deras egna namn har du ingen möjlighet att påverka vad som händer med pengarna när de blir myndiga. Att ge en oerfaren 18-åring tillgång till en stor summa pengar vid ett enskilt tillfälle kan ge helt fel effekter. Särskilt om du arton år innan utdelningen skall bedöma hur barnets mognad vid arton års ålder kommer vara - det är helt enkelt omöjligt att bedöma arton år i förtid. Genom att förfoga över pengarna själv kan du istället anpassa hur pengarna till tillgängliggöras för barnet beroende på aktuella förutsättningar när artonårsdagen faktiskt kommer.

Fjärde skälet är att om summan blir större än ett antal basbelopp, tror det ligger på några hundratusen i skrivande stund, kan det bli aktuellt med att myndigheter måste blandas in. Det vill säga genom att du sparar upp barnets tillgångar till en viss summa kan innebära att myndigheterna kan blanda sig i hur sparandet skall fortsätta förvaltas, knappast något som är positivt.

Som ett femte skäl så ser jag mina barn som en del av familjen och jag kommer självklart att använda hela min ekonomi för att hjälpa dem på ett sådant sätt som jag kommer ha möjlighet att göra när de blir arton eller äldre. Jag kommer självklart att dela med mig på ett sådant sätt som står i paritet med min totala ekonomi.

Sjätte skälet är att jag bortom tryggheten har som prio två att barnen under sin uppväxt får en bra tillvaro, det är viktigare än att maximera summan som skall lämnas över vid en viss tidpunkt.

Som ett sjunde skäl gäller även det omvända, att vara för generös för tidigt i livet innebär att man det finns en risk för att barnet inte blir en individ som vill anstränga sig och jobba hårt för att skapa sin egen lycka. Jag använder hellre pengarna i mina barns sammanhang på ett sådant sätt att man investerar i barnen som hjälper med att själva skapa värde och välstånd snarare än att göra dem beroende av mig som förälder.

Viktigare med ekonomisk uppfostran

Borton det monetära så är det alltså väsentligt mycket viktigare att försöka ge barnen en sund ekonomisk uppfostran som bidrar till att de blir bra på att skapa värde både för sig själva, sin framtida familj och för samhället i stort. Detta är mycket viktigare än en enda krona i bidrag till vuxenlivet.

Visuella villfarelser

Många är vi nog som minns hur det kändes under februari till april våren 2020. Det var brutala nedgångar på världens finansiella marknader under några månader, särskilt under andra halvan av mars när de flesta tillgångarna bottnade rejält. När vi då tittade på avkastningsgraferna så det väldigt brutalt ut. Eller vad sägs om:

Bild 1. AMF Småbolag 2017 mar - 2020 mar.

Fallet i mars 2020 ser väldigt kraftfullt ut. Givetvis var det en rejäl sättning, men om vi zoomar ut lite så kan det istället se ut så här enligt bild två.

Bild 2. AMF Småbolag 2010 mar - 2020 mar.

Nedgången är visserligen tydlig även på tioårssikt, men långt ifrån lika dramatisk. Nu under inledningen av 2022 är t ex AMF Småbolag ner med nästan 25 procent sedan toppen i början på januari.

Bild 3. Nästan 25 procent ned sedan senaste toppen.

Nu när vi är en bit bort från våren 2020 har vi återigen fått en lite kraftigare nedgång där kursen står nästan en fjärdedel lägre. Tittar vi nu som i bild 4 på sättningen under våren 2020 så ser den ganska blygsam ut.

Bild 4. AMF Småbolag mellan 2019 och 2022.

Sättningen under våren 2020 är visserligen kraftigare i procent än den vi hittills sett under inledningen av 2022, men i grafen så ser nuvarande nedgång värre ut än den som var under våren 2020. Samtidigt så har sättningen under våren 2020 börjat försvinna allt mer in i grafen och ser rent ut av rätt obetydlig ut så här i efterhand - även om de flesta förmodligen kan intyga att det inte kändes så under våren 2020.

Skall vi summera så kan vi väl säga att det här med att titta på grafer för att bedöma ned- och uppgångar inte är att rekommendera, eftersom vi ser saker som kan leda till beslut som sedan visat sig vara både onödiga och felaktiga.

Förhandla om bolåneräntan

Hur förhandlar man på bästa (och enda) sätt sin boränta? Med fötterna. Sparekonomer eller andra självutnämnda experter gillar att tipsa om vikten av att förhandla sin boränta. Som komplement till det här tipset tänkte jag addera lite verklighet. Sanningen är att du som har en exemplariskt skött ekonomi med goda marginaler, buffert, betydande sparkapital, hög lön, säker anställning, låg belåningsgrad och (gud förbjude) en stor del av din ekonomi hos banken i övrigt - får helt enkelt inte någon egentlig fördel.

Möjligtvis kan du få lite extra rabatt om du till exempel är med i något fackförbund som har ett centralt upphandlat avtal med banken eller motsvarande.

Det som faktiskt hjälper är förhandling med fötterna. Inför en diskussion om bolåneräntan behöver du ha säkrat ett alternativ i någon annan bank. Därefter är det bara att hänvisa till det alternativet under mötet, vill de inte lägga sig på samma nivå eller under så kan du avsluta diskussionen. Alternativt acceptera den merkostnad som det innebär att ligga kvar i aktuell bank, om det är små summor det handlar om.

Bankerna visar med all önskvärd tydlighet att de inte har något intresse av att ge dig som långsiktig kund några som helst fördelar och då finns det inte heller någon anledning att vara lojal mot sin bank - eftersom banken inte är lojal mot dig.

Det som är bra idag är att det är väldigt enkelt att byta bank, i de flesta fall kan allting ske helt digital inklusive underskrifterna. Till och med underlag såsom amorteringsunderlag kan hanteras digitalt.

Sedan känns det här med förhandling i bolånesammanhang ganska förlegat, aktörer såsom Nordnet och Avanza tillsammans med sina samarbetspartner Stabelo med flera har istället färdigförhandlade alternativ som redan är konkurrenskraftiga om man uppfyller på förhand deklarerade krav. Man slipper helt enkelt en massa tjafs och bök med subjektiva bedömningar.

Blockera meddelanden om cookies

Äntligen! AdBlock Plus har nu en funktion som gör det möjligt att blockera alla meddelanden om samtycke till webbplatsens cookies. Genom att gå till inställningar räcker det med att aktivera inställningen, så är meddelandena borta.

Det finns sedan en tid även en app för iPhones Safari om man vill slippa skiten med meddelanden när man surfar i mobilen. Hush for Safari heter appen och finns kostnadsfritt i AppStore, glöm inte att aktiver Hush under extensions i inställningar för Safari.

Investeringsmyter

Ben Carlson har på sin blogg A wealth of common sense sammanställt åtta investeringsmyter. Rekommenderar varmt att läsa hela inlägg samt bläddra igenom presentationen som har kört på ämnet. Jag tänkte titta lite närmare på dessa och se om jag själv gått i fällan kring dessa.

1. För att vara framgångsrik måste man tajma marknaden

Här kan jag skriva under direkt. Hela min investeringskarriär inleddes med att pröva allt, utom att inte marknadstajma.

2. Vänta med att investera tills allt lugnat ner sig

Stämmer här också. I samband med nedgångar där marknadstajmingen inte fungerade valde jag att istället stå utanför marknaden. Helt. Resultatet blev en kombination av att jag glömde bort att komma tillbaka och när intresset väl återupptogs och turbulensen försvunnit hade marknaderna stigit dramatiskt och med det för mig mycket missad avkastning.

I själva verket vet vi med forskning och statistik att det alltid är bättre att göra investeringarna just när det är turbulent. Det räcker med att titta på de sista 2-3 åren. 2020 var ett turbulent år i allmänhet, men börsåret 2020 var jättebra. 2022 har en blomstrande ekonomi samtidigt som börsåret har inletts rätt uselt.

Marknader tenderar att alltid vända före ekonomin vänder. När ekonomi väl vänder, då står kurserna redan betydligt högre. Problemet är att det är omöjligt att på förhand exakt veta när detta sker - därmed måste man acceptera att ligga på minus ibland.

3. Investera bara när allt är normalt

Hur många gånger har inte experter uttalat sig om allt möjligt som avviker från det normala? Låga räntor, för hög eller för låg inflation etcetera? Problemet är att det inte finns något som är normalt, varje tid har sina förhållanden och vi kan inte förutse dessa.

Jag måste nog även här intyga att jag själv har påverkats av sådant här till och från.

4. Hög utdelning innebär säkrare investeringar

Där kom den. Utdelningsinvestering är säkrare, särskilt sådan med hög utdelning. Jag har ju själv ägnat hela mitt investerande till det här under några år tidigare, och kan intyga även här att det inte är en bra strategi.

5. Nya ATH är dåligt och marknaden kommer krascha

Som man med statistik så många gånger tidigare belyst så är nya börsrekord, eller ATH (All Time High), det normala. Var femte börsdag genom historien har marknaderna befunnit sig på ATH-nivå. Vad är meningen med att försöka vänta in en exakt botten som vi ände vet är omöjligt? Och ja, jag har tyvärr tänkt i de här banorna också - att jag har en övernaturlig intuition att som lekman kunna bedöma detta.

6. Börsen är ett kasino

På kasinot vet vi att desto mer vi spelar, ju större är sannolikheten att vi kommer att förlora. Det här är ett odiskutabelt faktum som är 100 % sant. På börsen är det precis tvärtom, ju längre vi har varit investerade desto större sannolikhet för positiv avkastning. Redan efter fem år är sannolikheten nästan 90 % att investeringen är mer värd. Efter 10 år är det 95 % och efter 20 år eller längre är sannolikheten för positiv avkastning 100 %. Som före detta marknadstajmare har jag sett börsen som ett spel. Sorgligt men sant.

7. Risk är kvantifierbart

Risk är inte alltid kvantifierbart, det är inte volatilitet som är den egentliga risken på marknaden.

Risk är "att inte veta vad du håller på med", sagt av Buffett. Eller "risk är det som du inte tagit höjd för" sagt av Carl Richards.

Eller för mig som småsparare: vad är risken att jag inte når mina finansiella mål?

I återkoppling till mig själv får jag erkänna att jag sannolikt mer tänkt alltför matematiskt på risk.

8. Komplexa problem kräver komplexa lösningar

Att bli rik är svårt och därför måste man göra avancerade manövrar, inklusive avancerade investeringsupplägg. Verkligheten visar med all önskvärd tydlighet att för de allra flesta är det de enkla och okomplicerade lösningarna som fungerar, är hållbara och ger bäst avkastning i längden för de allra flesta - inklusive mig själv väldigt sannolikt.