Marknadstajming

Få saker är så lockande som att försöka tajma marknaden. Problemet är att vi alla går i en matematisk fälla där resultatet blir betydligt sämre avkastning. Varför vill vi tajma marknaden? Det är en mycket bra fråga där känsla versus statistik säger två helt olika saker.

Rätt två gånger. Vi vet att marknaden tenderar att fortsätta uppåt längre än vi tror, det innebär att när vi säljer missar vi ofta en väsentlig del av uppgången. Skall vi tajma marknaden måste vi ha rätt både när vi säljer och när vi köper tillbaka. Däremellan kan mycket hända. Kliver vi av för tidigt är det inget som säger att vi kommer få ett tillfälle att köpa tillbaka när kurserna är lägre, vi kanske är långt ifrån en topp. Omvänt när vi köper tillbaka så finns det inget som säger att vi köper på eller nära en botten, allt är ren spekulation. Att få rätt en gång är svårt, att få rätt två gånger är väldigt svårt.

Som vi med statistik kan bevisa säljer de flesta för tidigt eller för sent och köper sedan tillbaka för tidigt eller för sent. Eller som någon uttryckte det, vi säljer lågt och köper högt. Däremellan tar vi förluster och missar viktig avkastning.

Enskilda individer kommer alltid lyckas här och där, men det spelar ingen roll, skall du ha någon fördel av marknadstajming måste just du har rätt varje gång under 40-50 år. Sannolikheten att just du kommer klara det är trots allt väldigt liten. Sannolikheten rent statistiskt är alltså väsentligt högre om man inte marknadstajmar.

Mycket avkastning sker enskilda perioder. Utvecklingen på de finansiella marknaderna är inte jämn utan tvärtom väldigt ryckig. De största förflyttningarna sker ofta i korta perioder, åt båda hållen. Det innebär att mycket avkastning kan gå förlorad om du skulle råka stå utanför marknaden just någon av de här perioderna. Det finns många exempel. I början av 10-talet med 00-talet färskt i minnet dominerades börsmedia av experter som varnade för stora nedgångar sedan de kraftiga uppgångarna från finanskrisen 2008. Under decenniet mellan 2000-2009 hade vi mycket tydliga ned- och uppgångar. Det förelåg med det en stor recency bias där man utgick från att 10-talet borde bli likadant. Problemet vara bara att 10-talet istället blev ett av de mest lugna decennierna någonsin utan omfattande nedgångar. Om man då klev av en bit in i 10-talet fick man vänta ända till 2020 innan nästa riktigt stora sättning inträffade. Med effekten att man missat en massiv avkastning. Samma sak gäller i det korta perspektivet, kliv av några veckor eller någon månad och du kan ha missat hela årets uppgång. Vill det sig riktigt illa kliver du av för tidigt, missar uppgången, kliver in på toppen, är med en bra bit ner och säljer sedan på samma nivå som du sålde första gången, fast till en rejäl förlust.

Uppgång är vanligare än nedgång. Generellt gäller att uppgångar varar längre medan nedgångar går snabbare. Det är alltså betydligt fler perioder som börsen ligger i stigning än när den sjunker. Statistiskt blir utrymmet när du inte skall vara på marknaden mindre.

Inget stöd i forskningen för överavkastning. Det finns inget stöd i forskningen för att marknadstajming skulle leda till bättre avkastning än vad index avkastar. Marknadstajming är alltså inte en strategi för de som vill slå index. Istället visar alla studier att marknadstajming underpresterar strategier där man alltid är investerad (inte att förväxla med att man alltid är allokerad 100 % i aktier). 

Marknadstajming är alltså inte en kombination av högre avkastning och lägre risk. Däremot kan marknadstajming innebär lägre risk, men då i kombination med lägre avkastning. Tycker man det är viktigare att inte vara på börsen när det är oroligt kan det finnas en poäng i att kliva av marknaden, men då gör man alltså det på bekostnad av att det i slutändan blir en lägre avkastning, inte för att få en bättre avkastning.