60/40-portföljen - fortsättning

För ett och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om 60/40-portföljen. Detta är ett fortsatt resonemang kring 60/40 med anledning av uppmärksammandet i det här inlägget. På samma sätt som A Wealth Of Common Sense är inne på kommer 60/40-portföljen med en blandning av tillgångsslagen aktier och räntor väldigt sannolikt att överleva även den här gången.

Slutet för obligationer. Om man inte tror på en framtid med avkastning för obligationer kan man sannolikt argumentera för att 60/40-portföljen kommer få betydligt sämre avkastning i framtiden. Men jag känner mig, än så länge, rätt säker på att vi inte fått den sista avkastningen på obligationer. Att nuvärdet på befintliga obligationer är lite lägre nu beror självklart på att tidigare köpta obligationer har värderats ner i och med att räntan har stigit. Å andra sidan så kommer avkastningen på alla nya obligationer som tas in i fonderna att har en mycket bättre avkastning, och när vi omsatt durationen kommer värdet på obligationsfonderna återigen stiga. Och mycket troligt så kommer räntan att stabiliseras inom något år eller så, för att inte tala om hur positivt det blir för obligationsfonderna när de dels sitter med högre avkastande obligationer samtidigt som nuvärdet kommer börja öka till följd av att räntan sänks igen.

Mindre svängningar. Man kan tycka att 60/40 ger sämre avkastning än aktier på sikt, men historiskt så skiljer det någon procent mellan 60/40 och 100 procent aktier. Vilket både är mycket och lite. Över ett helt livssparande är självklart en hel procentenhet väldigt mycket, men den kostnaden innebär samtidigt att svängningarna är brutalt mycket mindre. Min nuvarande portfölj är ett bra exempel där vissa småbolagsfonder varit nere och touchat på minus 40 procent, räntedelen är back lite drygt två procent. Viss skillnad.

Torrt krut. Så även om vissa av räntefonderna backar några procent är det ändå en rätt skön känsla att vid nästa ombalansering kunna flytta in torrt krut till aktiedelen och därmed köpa in sig betydligt lägre, delvis med kapital som man flyttade bort från aktier förra året.

Olika typer av obligationer. Och om man är beredd att ta lite högre risk i sitt räntesparande, som till exempel mer företagsobligationer istället för statsbärande papper finns det mycket bra möjligheter att över några års sikt fortsatt på riktigt bra avkastning på sina räntor. Relativt sett självklart.

Så oavsett hur mycket det under året kommer skrivas om att man inte skall ha räntor i portföljen kommer det krävas betydligt mer för att övertyga mig.

Halvtid 2022 - basportföljen

Ännu ett halvår har passerat och det har återigen blivit dags att titta till basportföljen, alltså den portfölj som normalt sett utgår från en 60/40-fördelning mellan aktier och räntor. Basportföljen får inte heller några insättningar utan det är ett belopp i den här portföljen som helt utvecklas baserat på hur marknaden utvecklas.

Aktiedelen sjönk med 21,25 % vilket var drygt fem procent sämre än mitt jämförelseindex som bara sjönk med 15,89 %. Här behöver man dock ha i åtanke att jag inte tar hänsyn till att portföljen ombalanseras minst årligen, det ger endast en effekt på den totala utvecklingen. Här kan man alltså bara se hur aktiedelen utvecklats oberoende av ombalanseringen.

Räntedelen har även den gått sämre än mitt jämförelseindex, minus 2,78 % versus minus 1,73 %. Samma sak gäller för räntedelen som aktiedelen, ingen hänsyn tas till ombalanseringen utan här tittar vi enbart isolerat på hur det enskilda tillgångsslaget utvecklats över tid.

Totalt sett ligger jag nu på ett nollresultat rent värdemässigt sedan starten i december 2020. Det innebär att jag ligger nästan sju procent efter mitt jämförelseindex. Bakgrunden till det, den här gången, kan dock inte tillskrivas mig själv eftersom jag faktiskt uppfyllt mitt mål och verkligen inte gjort någonting. Istället har jag konstaterat att jag har en bra båt och jag gör bedömningen att jag kommer kunna sitta still i den ett bra tag till.

Kommentarer följer i punktform.

• Inflation. Inflation i Sverige på 6 % och i USA nu senast på 8 % kommer självklart resultera i högre räntor vilket i det kortsiktiga perspektivet är dåligt både för aktier och räntor, generellt. Dock är inflationen den här gången både utbudsdriven och helt importerad. Sverige styr varken över globala energipriser, brist på spannmål på grund av kriget i Ukraina, logistikproblem i Kina eller effekterna från överdimensionerade stimulanser under pandemin i främst USA.
• Räntor. Räntorna stiger och mildrar i bästa fall försvagningen av kronan, i det lite längre perspektivet kommer högre ränta innebära bättre avkastning även om det initialt innebär sämre avkastning även på räntefonder. På lång sikt har räntor även mindre påverkan på börsen, men just nu verkar räntorna ge stort avtryck på värderingarna.
• Övervikt i Sverige. Jag fortsätter har övervikt i Sverige med 70/30 versus övriga världen, den här våren har det sannolikt varit negativt för portföljutvecklingen. Men knappast något som jag tycker det är läge att ändra på nu.
• Småbolag. Småbolag har den här gången, till skillnad från senaste raset under pandemins inledande veckor avvikit mer från indexfonderna. Sannolikt för att tillväxtbolag med höga multiplar är mer känsliga för räntor. I stort har företagens tillväxt och vinstförmåga på lång sikt knappast förändrats, men i den här nedgången verkar fallen mer följa samma utveckling som under 00-talet. Småbolag är mer volatila än aktier generellt.
• Investmentbolag. Investmentbolag är för mig om småsparare fortsatt den bästa varianten av aktiv exponering. Jag slipper ta några beslut själv men får ändå ta del av det värdeskapande som sker i investmentbolagens privat handlade investeringar.
• Teknik. Teknik är inte jättehett just nu, men knappast något som slutat vara en megatrend. Världen är under stark digitalisering och det är knappast något som förändras bara för att inflation och räntor råkar vara lite högre för tillfället.
• Ombalansering. Jag skulle kunna ombalansera både mellan aktier och räntor, alltså köpa mer aktier för ränteplaceringarna just nu samtidigt om jag skulle kunna ombalansera till mer svenska aktier då dessa fallit mer än de globala. Just att köpa mer aktier nu skulle kunna vara motivera då skillnaden mellan aktier och räntor ändrats väsentligt, men jag tycker ändå att det är för små nedgångar för att göra en extra ombalansering, bättre att vänta till den årliga ombalanseringen. Att vikta om vill mer svenskt skulle vara en ren optimering, så jag avstår även det och avvaktar alltså till den stora årsavstämningen.

Aktier

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	24,01 %	29,61 %	-5,60 %
2022-H1	-21,25 %	-15,89 %	-5,36 %
Totalt	-2,34 %	9,01 %	-11,35 %

Räntor

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	3,20 %	1,94 %	1,26 %
2022-H1	-2,78 %	-1,05 %	-1,73 %
Totalt	0,23 %	0,87 %	-0,64 %

Totalt

År	Min portfölj	Beta	Alfa
2021	15,74 %	18,28 %	-2,54 %
2022-H1	-13,86 %	-9,95 %	-3,91 %
Totalt	-0,30 %	6,51 %	-6,80 %

Allokering under 2022-H2 kommer att vara exakt densamma som den varit under första halvåret. Inga ändringar här heller.

Aktier

30 % Investmentbolag

30 % Småbolag

10 % Svenska kvalitetsaktier

15 % Globala aktier

15 % Globala teknikaktier

Räntor

20 % Hedgefonder

80 % Räntefonder

Tillgångsslag

55 % Aktier

45 % Räntor

* Mätperioden är 2021-12-15 - 2022-06-15.

** När mätningen gjordes var en del kurser inte uppdaterade för 15 juni, så vissa värden är från 14 juni.

Lägre multiplar, lägre risk

Det ser ut som att första halvåret 2022 kommer att sluta på ganska mycket minus, faktiskt det sämsta året på länge. Allt fler, särskilt experter, pratar gärna om hur risken på börsen i och med detta ökat. Ingenting kunde knappast vara mer fel för den långsiktige, och som alla vet är börsen enbart för de långsiktiga. Tvärtom så minskar risken för varje enhet av lägre vinstmultiplar som bolagen värderas till. Lönsamma tillväxtbolag med bevisat fungerade affärsmodeller har fortfarande framtiden för sig lika mycket nu som de hade för ett halvår sedan. Men med skillnaden att du nu kan köpa dessa tillgångar till ett bättre pris.

Det innebär inte att risken är borta, men på samma sätt som man är långsiktig är man diversifierad och minskar med det risken för att sitta med aktier i bolag som inte håller måttet eller i värsta fall tvingas stänga ner verksamheten.

Att vi får lägre multiplar på förväntade vinster generellt när räntan stiger är i sig inget konstigt. När räntorna stiger så stiger också den riskfria räntan vilket gör att man till exempel kräver högre direktavkastning på sina aktieinvesteringar. För att direktavkastningen skall stiga, allt annat lika, måste aktiekursen och med det vinstmultipeln sjunka. Sannolikt kommer räntorna inte stiga för alltid utan de kommer stabiliseras och mycket troligt även falla tillbaka en hel del så småningom. När det sker i kombination med att tillväxtbolagen fortsätter öka sina vinster kommer det ge dubbel effekt på kursutvecklingen - och med det också ge dig som långsiktig investerare fin värdeutveckling på kapitalet.

I väntan på det är det alltså bara ombalansering och fortsatt investering av månadssparandet som gäller.

I det långa perspektivet spelar räntor, inflation och högre värderingar liten eller ingen roll. Bevis här. I ett kortsiktigt perspektiv kan självklart räntor spela roll för värderingarna, men ytterst är det framtidstron som spelar roll och i förlängningen resultatet.

Eftersom detta utvecklar sig väldigt olika från gång till gång och det är omöjligt att peka ut enskilda faktorer vid enskilda tillfällen, om man inte är expert vill säga (ironi), så är det som vanligt det bästa man kan göra att bara sitta still i sin väldesignade båt och låta vattnet lugna sig.

Tro på börsen

Det känns kanske självklart, men en förutsättning för att investera på börsen eller ens att behålla de investeringar man har, är att man tror på börsen. Om man inte tror att börsen kommer leverera överavkastning i framtiden är det meningslöst att äga tillgångar inom tillgångsslaget aktier.

Något att ha med sig i bakhuvudet nästa gång du funderar på att sälja. Varje nedgång har statistiskt varit ett bra köptillfälle hittills de senaste hundrafemtio åren. Den som inte tror att det kommer att fortsätta vara så behöver inte göra sig besvär.

Om vi tar det ett steg längre så kan vi även säga att den som inte tror på börsen inte heller tror på framtiden för mänskligheten. Hur gärna många som gärna vill få det till att det inte är kapitalmarknaderna som driver vårt välstånd, så är det faktiskt så att väldigt mycket av vår utveckling är reflekterad på de finansiella marknaderna. Utan innovationer, produkter och tjänster kommer kan vi vare sig upprätthålla eller utveckla vårt välstånd.

Att skapa en bättre miljö för oss människor är en väldigt stark underliggande drivkraft för mänskligheten, så länge man tror på det finns det sannolikt även goda skäl att tro på börsen.

Idag bygger till exempel en stor del av världens samlade börsvärde på företag som bygger hela sin existens på att utveckla tjänster som bygger på innovationen Internet. För att nämna ett exempel.

Ökad avkastning i samband med nedgångar

I takt med att börsen går ner brukar intresset bland småspararna falna. Har vi fel förutsättningar när vi gå in i ett negativt börsklimat riskerar vi att bli en av de många småspararna som köper dyrt och säljer billigt. Istället för att göra precis tvärtom.

Grundkonceptet är alltså att desto mer kurserna går ner, ju högre avkastningen kommer du att få senare. Du köper alltså billigare och säljer dyrare. Detta har hittills varit ett statistiskt faktum som stämt till 100 %. Vi kan ta några exempel i närtid de senaste tjugo åren.

Fonden SEB Småbolag C/R har varit med sedan 90-talet och hade vi köpt in oss vi sämsta tänkbara tillfälle under första kvartalet år 2000 har vi ändå sju år senare har av värdeökning på 170 %.

För de köp som vi gjort under sommaren 2002 har istället avkastningen fem år senare varit fantastiska 330 % på fem år.

Eftersom vi inte på förhand kan veta när vare sig toppar eller bottnar inträffar passar en fördelning mellan aktier och räntor formidabelt för att dra nytta av svängningarna. Du kommer självklart inte att få maximal avkastning på allt som är investerat, men poängen är att varje enskild krona som är investerad kommer att ge dig god avkastning samtidigt som de köp du gör när kurserna står som lägst kommer ge dig ännu bättre avkastning.

Det går att konstatera i samtliga nedgångar som varit ända sedan det funnits aktier att investera i.

Just nu har till exempel småbolag (som i allra högsta grad kan sorteras i kategorin tillväxtbolag) det ganska jobbigt. Det har varit några rekordår för småbolagen och därmed blir det naturligt att det även kommer rejäla sättningar. Jag liksom alla andra har såklart ingen aning om nedgången kommer ta några månader eller några år. Men väldigt sannolikt var förra gången inte sista gången småbolagen kommer stiga.

Rundar av genom att titta på de fem senaste femårsperioderna för SEB Småbolag C/R.

Slutet på 90-talet var en fantastisk period.

Inledningen på 2000-talet var jobbig, men med ombalanseringar till aktier under de första tre åren innebar fantastiska uppgångar på slutet.

Slutet på 00-talet peakde i mitten, om man då omallokerade överskottet de första åren och sedan tillbaka till aktier när det började gå ner fick man återigen bra avkastning.

Första delen av 10-talet innebar i princip ständiga möjligheter att sälja dyrare och dyrare för varje år som gick.

Och under sista delen av 10-talet blev det ytterligare försäljningar till dyrare och dyrare kurser.

Sammanfattat har det alltså varit bra väldigt bra tider på börsen de senaste tjugofem åren. När det går rakt uppåt säljer man av år för år och i nedgångarna köper man tillbaka och tar sats för nästa uppgång.

Har man dessutom månadssparat under hela resan har avkastningen varit helt fantastisk.

Till och med den som köpt i början av år 2000 fick under de kommande 20 åren en avkastning på runt 1 000 % eller ett CAGR på runt 12-13 % och då tittar vi alltså på en investering som gjordes exakt på absolut sämsta tänkbara tidpunkt.

Om vi istället räknar på om investeringen gjordes sommaren 2002 hade en miljon istället utvecklats med en avkastning på 1 500 %.

Skillnaden mellan börsen och casinot

Ofta görs jämförelser mellan börsen och casinoverksamheter. Det många glömmer är att börsen är ett område där sannolikheten ökar desto längre man varit investerad (givet att man följer strategier som vi vet statistiskt fungerar).

På ett casino är det tvärtom, desto längre man spelar, ju större sannolikhet att man kommer förlora om man haft tur inledningsvis.

Detta förhållande är viktigt att ha i bakhuvudet när man tittar på kortsiktig utveckling. Kort sikt är slump (eller tur om det gått bra), medan lång sikt är hög sannolikhet för positivt utfall.

 

Strategier som fungerar just nu

Det finns gott om investeringsstrategier, förmodligen lika många som det finns investerare. Samtidigt vet vi att det är oerhört få strategier som verkligen har visat sig fungera på lång sikt, nu pratar vi dessutom bara om det som vi med statistik kan bevisa har fungerat under lång sikt. Det finns gott om strategier som fungerar under olika perioder när vi backtradar. Grundproblemet är att vi backtradar i alldeles för korta perioder, gärna också med någon form av recency bias där vi tenderar att titta på vad som fungerar just nu eller de senaste åren.

Många är vi som kommit in i sparkarriären under 00-talet där index rörde sig i väldigt tydliga vågor över och under MA200. När vi gick in i 10-talet var det många, inklusive undertecknad, som var helt övertygad om att det krävs marknadstajming för att inte sitta med på de stora resorna ned. Problemet blev att under 10-talet så var det i princip en enda lång uppgång, det där fantastiska köptillfället infann sig inte, och vid de tillfällen då det i alla fall var lite köpläge kändes det ändå för riskfyllt att gå in. Kanske var det inte på en botten...

På temat strategier som fungerar just nu är det många som skrivit en del i ämnet. Bland annat här, här och här.

I Nicks inlägg slår han fast att även om man skulle lyckas med bedriften att vara en hygglig marknadstajmare, så är det mycket sannolikt att man över tid underpresterar. I bästa fall kommer man få ungefär samma avkastning. Då bygger hans simulering ändå på att man man under flera decennier klarar av att matematiskt följa en strategi med tajming utan att blanda in känslor eller att det kommer annat i vägen som innebär, vilket det i verkligheten nästan alltid gör under en så lång period.

Nästan alla strategier fungerar ibland

Jim O'Shaughnessy beskriver hur lätt det är att analysera en strategi under bara några år och sedan dra slutsatser kring det. Drar man ut spannet och tittar på samma strategi över några decennier kan istället resultatet bli katastrofalt. Problemet när vi använder backspegeln för att dra slutsatser om framtiden är att vi inte vet. Skall man testa en strategi seriöst behöver man göra det under 3-5 år, och det är trots allt en väldigt kort period inom investeringssammanhang, även om det jämfört med andra sammanhang kan uppfattas som en ganska lång tid.

Och varför gång man lägger ett antal år på att utvärdera en strategi så tappar man potentiell tid för att istället låta beprövade strategier ge dig genomsnittlig avkastning. Lärdomarna är alltså att bara för att en strategi fungerar under några år finns det inga bevis för att den kommer fungera kommande år. Det gör det inte för strategier som fungerat i decennier heller, men statistiskt har de högre sannolikt att fungera även i framtiden.

Dessutom -  att basera sin strategi på något som är belagt både med statistik, forskning och beprövat av en stor del av investerarkollektivet är sannolikt bra mycket bättre än något som man som privatperson snickrat ihop på fritiden i Excel.

Kortsiktig tur vs långsiktig kunskap

Om någonting går bra i samband med att man blir introducerad till något, är det ofta så att vi tenderar att lägga mer vikt kring detta när vi tar beslut, istället för att titta på det faktiska statistiska resultatet över tid. Storyn är viktigare än statistiken alltså.

Med det som kännedom är det bättre att istället använda en checklista för att utvärdera strategier.

1. Hur ser statistiken och utfallet ut på lång sikt, desto längre utvärderingsperiod ju bättre.
2. Är utfallet kopplat till slump eller finns det andra saker som förklarar utfallet.
3. Hur har strategin utvecklats under historiskt extrema perioder.

Ytterligare två saker att ta med sig från Jims inlägg är att, givet ovan, köp inte lotterna (strategierna), du kommer inte vinna. På kort sikt kan allt hända, en bra investeringsstrategi kan ge dåliga resultat och en dålig strategi kan ge bra resultat.

Vi är produkter av vår tid

Senaste åren har det varit mycket skriverier om hur alla bara förutsatt att börskurserna skulle fortsätta upp i alla evighet. Det är i sig inget konstigt eftersom det faktiskt är så det varit ända sedan börsen startade på 1800-talet. Sannolikt kommer kurserna även att fortsätta upp även i framtiden, tror man inte det skall borde man satsa på något annat.

De senaste 10-12 åren har det utöver att börsen fortsatt uppåt varit ovanligt jämn och fin avkastning, vilket mycket väl kan komma att ändras de kommande åren. Jag har självklart ingen bättre gissning än någon annan i den frågan. Poängen som jag vill dokumentera i det här inlägget i frågan är att den fina resa som vi haft under 10-talet inte är något unikt. Börsen har haft många decennier sedan start som varit lugna och fina med mycket god avkastning. Titta till exempel på större delen av 90- och 80-talen. Det är snarare så att 00-talet var ovanligt turbulent med dels en rejäl baksmälla mellan 2000-2003 där it-bubbla, 9/11 och kriget i Irak följde på varandra. Sedan rundade vi av med en rejäl finanskris efter superkonjunkturen.

I de flesta fall är börsen ner ett eller i vissa fall två år på raken, sedan följer 2-4 år uppåt. Ungefär. Sedan kan det hända rätt volatila saker inom åren också som inte riktigt syns i årsstatistiken. Med få undantag har det oavsett nästan alltid varit bra köplägen om man haft 5-10 årsperspektiv på investeringarna, vilket man självklart bör ha om man är en seriös investerade och inte en spekulant. Allt under fem år får nog anses vara just spekulation. Ibland kommer det bli väldigt bra och ibland blir det inte bra alls.

Med ovanstående som bakgrund är den andra poängen att vi som investerar i börsen formas mycket av hur det går just enskilda decennier. Lyssnade nyligen på ett avsnitt av Sparpodden där de kommenterade just det att vi är produkter av vår tid. Innebörden är ungefär att den för oss högst slumpartade avkastningen i mångt och mycket formar vår inställning till börsen. Vi som är födda i slutet av 70-talet eller början av 80-talet och som fick våra första jobb runt år 2000 och med det började månadsspara fick bittert erfara hur sparpengar minskade kraftigt nästan konstant under tre år.

Efter en sådan resa är det klart att man kanske inte är lika säker på att börsen kommer vara ett bra ställe för sparpengarna. Även om vet att det är på lång sikt man skall vara investerad. Desto mer grön man är på investerande, ju sämre förutsättningar har man sannolikt att utnyttja börsens svängningar. Alltså även om bara är en simpel index- och aktiefondsinvesterare som balanserar sin portfölj årligen.

När vi börjar med andra saker inom andra områden ser vi ofta resultat efter kanske bara veckor eller månader, eller åtminstone efter något år. Men med investerande har vi andra förutsättningar. Där är en bra utgångspunkt att allt som händer de kommande 3-5 åren är slump. Och på lång sikt är det också mycket slump, även om slumpen ofta innebär att det nästan garanterat blir positivt utfall.

Är man född i början av 90-talet och fick upp ögonen för investerande strax efter hösten 2008 har man sannolikt fått en väldigt bra start. Man kommer in i en marknad som går mycket kraftigt uppåt under några år samtidigt som man inte fått självförtroendet grusat av kraftiga nedgångar. Enda problemet här är sannolikt att det var många gjorde konstaterandet att det var deras egna skicklighet som skapade den fina avkastningen, något som de riskerar att få sota för längre fram.

Oavsett så gäller fortfarande konceptet, köp billigt och sälj dyrt, vilket är ett resultat man får nästan automatiskt om man systematiskt balanserar mellan räntor och aktier på vid bestämda tidpunkter på året.

Försöker man tajma marknaden och kliva in och ut i enskilda investeringar baserat på känsla, eller 'egen' analys spelar man i en annan liga, där ungefär 99 procent av investerarkollektivet systematiskt underpresterar världsindex.

---

Den som lyckas se bortom de faktum att man är en produkt av sin tid och istället låter sig styras av de principer som gäller oberoende av vilken tid råkar befinna oss på börsen kommer sannolikt att ha bättre möjligheter att få en bra avkastning över tid som är i linje med index.

Glöm aldrig att varje säljbeslut kräver ett minst lika vältajmat köpbeslut för att marknadstajmingen skall lyckas. Oavsett när du råkar vara född.

Småbolagens fantastiska resa

Småbolagsfonder kommer och går, men en som varit med sedan 90-talet är SEB Småbolag C/R (C=Chans, R=Risk). Den har sedan starten i mitten på 90-talet levererat en avkastning på otroliga +8 000 procent. En hundralapp investerade i fonden sedan start är idag, cirka 27 år senare, värd 80 000 kr. Sparade man 10 000 kr har vi nu ett värde på åtta miljoner kronor.

Svenska småbolag har alltså haft en fantastisk resa de senaste åren. När index gått neråt har det ofta blivit rejäla tapp, men återhämtningarna har blivit desto starkare.

Fonden är ett bra exempel på hur tiden kan göra underverk med avkastning. Fonden har levererat ett CAGR på runt 27-28 procent årligen, i 27 år. Det är helt brutalt.

SEB Småbolag C/R, avkastning per år sedan 1995.

Så även om det enskilda år varit lite jobbiga resor neråt, men som i efterhand uteslutande visat sig vara bra investeringstillfällen har småbolag levererat bra avkastning under i princip alla femårsperioder utom runt åren kring finanskrisen 2008 då det var nollavkastning ett tag.

SEB Småbolag C/R, avkastning per femårsperioder sedan 1995.

Tittar vi vidare på tioårsperioder kan vi se att det varit riktigt bra resultat. De sämsta tioårsperioderna har levererat runt 100 procent. Det motsvarar ungefär ett CAGR på sju procent och är i linje med vad man kan förvänta av en indexfond. Visserligen avkastning där man tagit högre risk, men man har i  alla fall över alla tioårsperioder legat långt över indexfonderna.

Och detta gäller alltså även innan det fantastiska 2021 som var lite av ett rekordår för svenska småbolag.

Vilka slutsatser kan vi dra här? Ingen har så klart någon aning om framtiden, vilket är viktigt att ha med sig. Men svenska småbolag med stort fokus på innovation tror jag kommer vara framgångsrika även i framtiden. Även om vi kanske i skrivande stund har en period framför oss med lite lägre avkastningar, drivet av lägre multiplar till följd av högre räntor som en tungt vägande faktor. Vi kan också vända på det och med det så den kommande perioden som ett bra tillfälle att öka i småbolag innan det tar fart igen.

Ovasett, ingen vet, men sett över lång tid kommer jag fortsätta att räkna med att småbolag (särskilt svenska) kommer att växa snabbare än de större bolagen.

Bli en vinnare på inflationen

Cornucopia har uppmärksammat en undersökning som SBAB gjort på beställning av Sveriges Radio, där man hävdar att en genomsnittlig tvåbarnsfamilj i villa får en kostnadsökning på 40 000 kronor under 2022 på grund av den skenande inflationen.

Man kallar det för prischock. Jag är snarare chockad över hur man räknat.

Det här är väldigt intressant tyckte jag så jag bestämde mig för att se om de varit trevliga nog att berätta hur de räknat, och för ovanlighetens skull presenterade de också hur de räknat.

Det man måste ha i bakhuvudet när det gäller inflation är att alla har en individuell situation när det gäller inflation, så att säga att man i genomsnitt blir en förlorare i genomsnitt håller helt enkelt inte.

I min genomgång här nedan kommer jag visa hur man istället gör för att bli en vinnare på inflationen med mer pengar över till annat, bättre hälsa och mer fritid samtidigt som man gör en insats för miljön.

Räntekostnader

Räntekostnaden väntas stiga med 6 516 kronor per år. Det verkar väldigt konstigt eftersom den genomsnittliga boräntan nu ligger på ganska exakt samma nivå som för ett år sedan. Enligt till exempel SEB. Den som idag har en snittränta på 1,49 procent, som är där nuvarande snittränta ligger, bör till att börja med fundera på att byta bank. Stabelo erbjuder till exempel en tremånadersränta utan förhandling på 1,12 just nu.

Den kommer säkert att stiga lite under året, men knappast till 1,85 % som SBAB räknar med. Och den genomsnittliga låntagaren har sannolikt en belåningsgrad på 60 % eller lägre och borde kunna få väldigt bra villkor hos de flesta banker.

Vidare så tycker jag det är tveksamt att lägga för stor vikt vid ränta kopplat till inflation. Räntan varierar från år till år och enligt bankernas kalkyler skall låntagarna klara upp till sju procent ränta på en tredjedel av sin nettoinkomst.

Så istället för att kostnaden ökar med ett par tusenlappar minskar den istället från nuvarande nivå när man alltså byter bank.

Effekt enligt min beräkning: -7 858 kronor

Drivmedel

Literpriset på diesel var i början av 2021 någonstans runt femton kronor vill jag minnas. Enligt beräkningen här nedan gör man då av med 952 liter diesel på ett år. Jag utgår härifrån att detta endast avser jobbresor.

Här hävdar jag bestämt att det finns enorm potential att frigöra både tid, förbättra sin hälsa och spara på miljön. Är man tjänsteman, vilket man nog i genomsnitt kan hävda att de flesta i medelklassen är, så finns det utmärkta möjligheter att jobba helt eller delvis på distans. Har man en genomsnittlig sträcka till jobbet och/eller bor i en storstad med bra kollektivtrafik kan man då transportträna eller åka kollektivt de dagar man är på jobbet. Förlorarna blir självklart de som måste vara fysiskt på arbetsplatsen, men här finns som sagt alltid transportträning och/eller kollektiva alternativ för att göra en besparing.

Lyckas man ställa om till distansjobb kan man alltså ställa bilen fem dagar i veckan. Räknar här enbart på drivmedelseffekten. Vill man vara mer extrem kan man räkna på hur mycket man sparar på att helt göra sig av med bilen...

Effekt enligt min beräkning: -14 282 kr

Maten

Detta är också intressant. När priserna ökar förutsätter man i kalkylen att man som konsument bara accepterar detta rakt av om det blir ett problem. I genomsnitt finns det sannolikt rätt mycket att göra här. Pröva till exempel att helt gå över till vegetariskt. En färs på bönor är till exempel 60 % billigare än en färs gjord på kött.

Eftersom mat är svårt att beräkna i detalj så räknar jag inte här med någon kostnadssänkning utan bara att man genom att helt eller delvis går över till vegetariskt i alla fall inte behöver öka matkostnaden. Sannolikt finns det en hel del totalt onyttig skräp som inte innebär något annat än ohälsosam viktökning som också direkt kan tas bort från listan. Kom ihåg att hälften av svenskarna är överviktiga, och den andra halvan är inte underviktiga i samma utsträckning utan snarare normalviktiga. Så i snitt äter vi alltså för mycket.

Effekt enligt min beräkning: 0 kr

Elen

Så den absolut största kostnaden. Elen. Här har man räknat på 15 000 kilowattimmar på ett år som i utgångsläget skall kosta 21 000 kr. Eller 1,40 kr per kilowattimme. Nu räknar man alltså att den här kostnaden kommer dubblas under 2022 till 2,80 kr per kilowattimme.

Då skall vi se. Av de 15 000 kilowattimmarna går cirka 80 % åt till uppvärmning av bostad och varmvatten. Alltså 12 000 kilowattimmar per år, av dessa beräknas 4 800 kilowattimmar läggas på att värma upp varmvatten. Uppvärmningen av bostaden står då för 7 200 kilowattimmar. Om man sänker inomhustemperaturen med två grader och använder lite mer kläder istället går det att sänka förbrukningen med upp till 12 %. Då landar vi istället på 6 336 kilowattimmar per år för uppvärmningen.

Duschandet är väldigt intressant. I genomsnitt verkar svensken duscha någonstans mellan 6-15 minuter per gång. Vi kan anta att vattnet är igång hela tiden. Det är också lite oklart hur ofta, men vi kan räkna med att snittet ligger på fyra duschar i veckan och att snittiden är 10 minuter. Med fyra personer i familjen blir det på ett år 10*4*52*4=8 320 minutrar som duschen sprutar varmvatten. Varje duschminut driver då i snitt en uppvärmningsförbrukning på 0,58 kilowattimmar.

De flesta inser nu den enorma besparingspotentialen här. En väl tilltagen dusch går alldeles utmärkt att klara av på en minut med rinnande vatten (man blötlägger sig i 30 sekunder och sköljer sedan bort två och schampo på den andra halvminuten, däremellan stänger man av vattnet, för den som undrar).

Antalet duschminutrar blir då istället 1*4*52*4=832 minutrar per år. Åtminstone de vuxna i hushållet borde ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet två gånger i veckan vilket innebär att man borde kunna klara av sig hygien där istället. Då minskar antalet duschminutrar med ytterligare 25 procent till 624 minutrar.

Utan att investerat en enda krona har vi nu sänkt förbrukningen till 3000+6336+624=9 960 kilowattimmar på ett år.

Med nya elpriset som är dubbelt så högt får vi då en kostnad på 9960*2,8=27 888 kr.

Effekt enligt min beräkning: 6 888 kr

Total effekt enligt min beräkning: -15 252 kr

Sammanfattning

Sådär! Se så enkelt det är att få kalkylen att se helt annorlunda ut! Jag tror ärligt talat inte att genomsnittssvensken är så korkad att man bara sitter och ser på när kostnaderna ökar utan att undersöka vilka möjligheter man har att påverka dem - särskilt inte när man dessutom kan få mer fritid, bättre hälsa och göra en insats för miljön på köpet.

Och, inte att förglömma. Nu har vi inte tittat på skatteeffekterna och den blygsamma löneförhöjningen som man som genomsnittssvensk sannolikt kommer få under året. Är man medelklass och tjänar över aktuella skiktgränser, som alltså i vanlig ordning höjs varje år kan man bara via den räkna med 3 400 kr lägre skatt. Tjänar man runt aktuell skiktgräns och där får en höjning på 1,5 % blir det ytterligare en nettoeffekt efter skatt på strax över 4 200 kr.

Summerat kan alltså den som aktivt vidtar olika åtgärder för att avvika från snittet skapa ett positivt kassaflöde på runt 22 900 kr per år. Trots skenande inflation.